Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FASTLAG fas3t~la2g, r. l. m.; best. -en; pl. (†) -er (GR 4: 203 (1527; i bet. 3), Dalin (1851; i bet. 2)); förr äv. (i bet. 4 alltid) FASTLAGEN, i bet. 13 r. l. m., i bet. 4 m.; best. =; pl. (i bet. 3) =.
Ordformer
(fast- 1652 osv. fasta- 1538. faste- 15221915. fasto- 15311739. -lag 1533 osv. -lagen 15221866. -laven (-laffuen, -lauen) 15341622. -laffvan c. 1595. fasteligan 1527. Anm. Huruvida formen -lagen i ä. tid är sg. best. av -lag l. sg. best. l. obest. av -lagen, är ofta omöjligt att avgöra)
Etymologi
[fsv. fastelaven, fastelaghen; jfr d. fastelavn, ä. d. fastelagen; efter mnt. vastelavent, dagen före fastan, av vastel-, vid ssg med avent, afton, uppkommet gm dissimilation av vasten- (se FASTA, sbst.2); jfr t. fastenabend, fettisdag. Formen -lag beror på att -en uppfattats ss. best. slutartikel]
1) eg.: aftonen (dagen) före fastans ingång, fettisdag; de tre dagarna närmast före fastan (fastlagssöndagen, fastlagsmåndagen o. fettisdagen); äv. om hela fastlagsveckan; förr äv. om tiden från den 3 februari eller ända från trettondagen o. fram till o. med fettisdagen; numera nästan bl. i sg. best. I l. under, förr äv. om fastlagen. GR 4: 373 (1527). Hann wille gesta osz jnnan fastelagh, nest komandis. Därs. 8: 283 (1533). Nu om fastelagen skall bliffve en herredag hollen udi Köpenhampnn. Därs. 20: 58 (1549). Käre sonn Erich, vij förmerke, att thu achter att haffve någett skouspel förhänder till thänne nestkommendes fastelavenn. Därs. 28: 53 (1558). Man sökte .. att hålla sig skadeslös för de kommande försakelserna .. genom att under fastlagen hängiva sig åt ett överdådigt ock muntert levnadssätt med varjehanda skämt, utklädningar ock maskeradupptåg. Landsm. 1911, s. 519. — särsk.
a) (†) i uttr. i fastlagens, under förra fastlagen. GR 16: 244 (1544).
b) adverbiellt i sg. best., förr äv. obest.: i fastlagen. 1570 fastelagh miste iagh min fader. JTBureus (c. 1600) i 2Saml. 4: 12. Ett s. k. åldermansgille .. hölls å Södra Brantevik fastlagen. LD 1911, nr 68, s. 2.
Anm. till 1. I vissa språkprov är det omöjligt att avgöra om bet. 1 l. 2 föreligger.
2) = FASTA, sbst.2 2 a. Schroderus Dict. 69 (c. 1638). Af den längre Fastetijd war Nijo wecko Fasta, elljest Långfastan, eller Fastelagen, Fastelawen; och begyntes Söndagen Septuagesima. Dijkman AntEccl. 180 (1703). Spenat bruka catholikerne mycket i fastlagen. Linné Diet. 2: 173 (c. 1750). Den har kort fastlag, som skall betala sin skuld till påsk. Granlund Ordspr. (c. 1880). — (†) allmännare: fastetid, fasteperiod. Ryssarna hafva flera fastlager om året. AvHauswolff (1808) hos Bååt-Holmberg FlickDagb. 142.
3) (†) fastlagsupptåg, fastlagsgyckel; äv. allmännare: upptåg, gyckel. (G. I) befructade .. ath slige fastelager företoges med honum som med mangom androm skedt ær. GR 4: 203 (1527). Szå bleffue the alle tre införda i Stocholm medhen (dvs. med en) fastelagen och wore iklädde gamble vtnötte och slarffwota corkåpor. Svart G1 112 (1561). Han lätt tilpynte så margelundh / En fastelaffwen medh snille. Hund E14 463 (1605). Botin Hist. 2: 238 (c. 1790). — särsk. i vissa uttr.
a) hålla l. dansa l. leka l. löpa fastlagen, i fråga om deltagande i fastlagsupptåg. (Jag) beder .., att I ville .. så laga, att den mästermannen icke måtte komma vid mina kläder, eller att han skulle .. löpa fastelagen med mina kläder. BL 7: 356 (i handl. fr. c. 1600). ABrahe (1608) hos Loenbom Anecd. 3: 160. Skropukar leka Fastelagen. Schroderus Comenius 955 (1639). (Sv.) Hålla Fastelagen, (lat.) Celebrare Bacchanalia. Linc. H 6 a (1640). bildl. Gode och nyttige rådh komma aff them som .. icke löpa Fastelagh med theras Herrars hemligheter. Skytte Und. 39 (1604).
b) driva sin fastlag med ngt, driva gyckel med ngt. Schroderus Os. III. 1: 368 (1635).
4) (†) narr l. gycklare (eg. som deltager l. uppträder i fastlagsupptåg). Biscop Brask .. bödh Koningen till gest in på Biscops gården, .. giorde sigh sielff til fastelagen och gant, att han skulle göra Koningen gladh. Svart G1 134 (1561); jfr Afzelius Sag. X. 2: 196 (1866).
Ssgr: A (†): FASTLAGEN-SPEL, se D.
B (†): FASTLAGENS-SÖNDAG, -TISDAG, se D.
C (†): FASTLAGES-SÖNDAG, se D.
D: (1) FASTLAGS-AFTON. (mindre br.) dagen (l. aftonen) före fastans början, fettisdag(en); äv. om dagen (l. aftonen) före fastlagssöndagen. Weste (1807). Dalin (1851). Auerbach (1908).
(3) -BRODER. (†) (maskerad) deltagare i fastlagsupptåg. Balck Es. 54 (1603).
(1, 2) -BULLE. vetebulle (i allm. med fyllning av mandelmassa) som brukar ätas (med varm mjölk) på fettisdagen l. vissa dagar (i sht måndagar l. tisdagar) under fastan; fettisdagsbulle; jfr HETVÄGG. Hagberg Shaksp. 11: 223 (1851; bildl.). Landsm. 1911, s. 523.
(2) -BÖN. kyrkobön som läses under fastan. Heinrich (1814).
(1) -FREDAG. (†) fredagen i fastlagsveckan. Voigt Alm. 1690, s. 29.
(1) -HÖGTID. (†) Thens affgudens Bacchi högtijdh och fest som skedde medh swalg, fråtzerij, ropande .. sampt andra Narrespeel: Kallades i Sverige, Fastelagzhögtijdh. Linc. H 6 a (1640). Hamb. (1700).
(1, 3) -KLÄDER, pl. (†) kläder som användes vid fastlagsupptågen. Stadsjunkare Sönerne (i Nürnberg) .. brukade .. (några där kvarlämnade avlatsbrev) til Fastelags Kläder. Schroderus Os. III. 1: 6 (1635).
(1) -LAV. (†) = -RIS 3. Liljeblad Fl. 436 (1798).
(jfr 3) -LEK. En Mascharada eller Fastelags Leek. Schroderus Os. III. 2: 239 (1635).
(2) -MAT. mat som (i de katolska länderna) är tillåten under fastan; jfr FASTE-MAT. Lind 1: 696 (1749).
(1) -MÅNDAG~20, äv. 10 40. (äv. skrivet ss. två ord) måndagen närmast efter fastlagssöndagen, dagen före fettisdagen. Voigt Alm. 1690, s. 29. Fastlagsmåndag hade de unga .. en del nöjsamma tillställningar. Lovén Folkl. 117 (1847).
(jfr 4) -NARR. (†) person som (utklädd o. maskerad) deltager i upptågen under fastlagen. Säfström Banquer. Pp 3 b (1754). Dalin (1851).
-ONSDAG. (†) onsdagen närmast efter fastlagssöndagen; jfr ASKONSDAG 1. BtÅboH I. 10: 207 (1693).
(2) -PREDIKAN. veckopredikan (över Jesus’ lidande) under fastan, passionspredikan. Wikforss 1: 523 (1804). Dalin (1851).
(2) -PREDIKNING. = -PREDIKAN. Swedberg SabbRo 1604 (1689, 1712).
(jfr 3) -PUTS, n. jfr -SKÄMT. (Lundin o.) Strindberg GSthm 45 (1880).
(1) -RIS.
1) ris (vanl. av färska björkkvistar, i ändarna prydda med granna, stundom färgade fjädrar o. d.) varmed man brukar på lek utdela risbastu på morgonen ngn av dagarna i fastlagen (vanl. på fastlagssöndagen l. fettisdagen). Dalin Arg. 2: 68 (1734, 1754).
2) risbastu med fastlagsris. Nordforss (1805). Ge hvarandra fastlagsris. Wigström Folkd. 2: 316 (1881).
3) benämning på lavarten Lichen paschalis Lin., påsklav; jfr -LAV. Linné Fl. nr 1120 (1755). Fries Ordb. (c. 1870).
(jfr 3) -SKÄMT.
(jfr 3) -SPEL. (-lagen- c. 1585. -lags- 1587 osv.) [jfr t. fastnachtsspiel]
1) (förr) komiskt lustspel som uppfördes under fastlagen. Hammarsköld SvVitt. 1: 62 (1818). Bååth WagnerS 3: 83 (1905).
2) (†) (gyckel)upptåg under fastlagen; äv. allmännare: gyckel, skoj. HT 1906, s. 137 (c. 1585). Han (ville) säya sigh ifrån Regementet, förr än något Fastelagz Speel skulle medh honom företagas, såsom tilförende skedt wore medh Konung Carl Knutzszon och flere. Girs G1 83 (c. 1630). Fastelags Speel, vthi hwilke Folcket ränna omkring, förklädde och förmummade, på thet man them icke känna skal. Schroderus Os. 1: 670 (1635). SthmStadsord. 1: 194 (1669).
(1) -SÖNDAG~20, äv. 10 40. (-lagens (-laffvans) (ss. två ord) 15221622. -lages (ss. två ord) 1555. -lags (ss. två ord) 15301807. -lags- (ss. ett ord) 1734 osv.) [fsv. fastelavens sunnodagher] söndagen före fettisdagen, sjunde söndagen före påsk. Odensdagen nest för fastelagens söndag. GR 1: 36 (1522). Därs. 7: 35 (1530). Christi Pijnas Historia, skal begynnas uppå Fastelagz Söndagen at predikas. Kyrkol. 2: 8 (1686). Landsm. 1911, s. 520.
-TID. [fsv. fastelavens tidh, fastelagx tidh]
1) till 1: tiden l. dagarna omedelbart före fastan. Widh Fastelagz tijden rychte Herr Gustaff vp thet Läger widh Rootebroo. Girs G1 30 (c. 1630). Välkommen du lustiga fastlagstid! Hagberg Shaksp. 3: 375 (1848). särsk. i numera obr. uttr. Smöret och fleskett skal han .. leffuerera .. årlige jnnan fastelags tid. HH XI. 1: 53 (1533). Nu um fastelagz tijdh nästkommendes. GR 27: 207 (1557).
2) till 2: fastan. SynodA 1: 162 (1688). För dem, som under Fastelags-tiden ej vilja äta kött. Warg 266 (1755). Fehr Und. 81 (1894).
(1) -TISDAG~20, äv. 10 40. (-lauentz (ss. två ord) 1534. -lags- 1850 osv.) (numera mindre br. utom i Finl.) fettisdag. På Fastelauentz Tisdag. GR 9: 38 (1534). Fastlagstisdagen skall man äta sju mål i var knut och sju mitt på golfvet. Hembygden 1910, s. 352.
(1) -VECKA. den vecka som börjar med fastlagssöndagen. Bondepract. A 8 b (1662). De olika dagarna i fastlagsveckan hade sina olika benämningar. Landsm. 1911, s. 520.
(1) -VÄSENDE. (†) om fastlagens firande med maskeradupptåg o. d. Thet leda, förbannade, hedniska Fastelags wäsendet. JMatthiæ 1: 338 (1658).

 

Spalt F 362 band 8, 1924

Webbansvarig