Publicerad 1922   Lämna synpunkter
ETYD ety4d, r. (f. Hahnsson (1888), Lundell; m. Dalin (1871), Björkman (1889)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(etyd Sandström KrMat. 63 (1840) osv. etud(e) Carlberg SthmArchitCont. C 2 b (1740: Etuder, pl.), Pfeiffer (1837), Wegelius Musikl. 2: 104 (1889))
Etymologi
[av fr. étude, av lat. studium (se STUDIUM)]
1) (†) studerande, studium. Ibland till ro Etudens nöjen väljas. J. G. Oxenstierna 1: 79 (1805). FicklFremOrd (1846).
2) konstnärligt arbete l. prestation som göres för övning i ngn konstart, övningsstycke, övningsarbete. Hvar och en (av dem som sökte inträde vid Kungl. teaterns elevskola) fick .. gå fram på golfvet och göra en kort etude, sammansatt af Jo-Jo själf. Hellander Teat. 7 (1898). — särsk.
a) mål. målning l. teckning som utföres ss. förberedelse till ett konstvärk, utkast, studie. SP 1792, nr 210, s. 3. I morgon .. försäljes på Bok-Auktions-Kammaren .. många moderna Etuder. DA 1824, nr 57, s. 2. Bäst är (vid teckning av djur), att man först tecknar etyder, t. ex. af enskilda delar, af hufvudet, frambågen o. s. v. Sandström KrMat. 63 (1840). Rydberg DetSköna 216 (1889). — jfr FIGUR-, RIT-ETYD.
b) mus. musikstycke, avsett för utbildande av färdighet att spela ngt instrument, övningsstycke; äv. om sådan, för konstnärligt föredrag avsedd, komposition av självständigt musikaliskt värde som karakteriseras av tekniska svårigheter. Spela skalor och etyder. Andersson (1845). Chopin (har) .. af etyden gjort icke blott en konstform i högre mening, utan äfven ett tonpoem. Wegelius MusH 493 (1893). — jfr KONSERT-, SALONGS-ETYD.
3) (†) studerkammare. Carlberg SthmArchitCont. C 2 b (1740).
Ssgr (till 2 b): ETYD-HÄFTE.
-KOMPOSITION.
-VÄRK, n. Berömdt är .. (Clementis) etydverk ”Gradus ad Parnassum”. Valentin Musikh. 2: 110 (1901).

 

Spalt E 768 band 7, 1922

Webbansvarig