Publicerad 1918   Lämna synpunkter
EFTERSTICKA äf3ter~stik2a, v. -er, -stack, -stucko, -stuckit, -stucken. vbalsbst. -ANDE, -NING; jfr EFTERSTICK, EFTERSTICKARE.
Etymologi
[av EFTER o. STICKA, v., stinga, göra ett stick m. m.; jfr d. efterstikke o. t. nachstechen]
1) [till EFTER- 11 c] (†) gm stickning medelst ett spetsigt instrument kopiera l. efterapa (ett på samma sätt åstadkommet märke o. d.). Rättaren (hade) befunnit att märken som woro påsatte (en till beredning lämnad hud), inthet woro dhe rätte, som i hans närwaro påsattes, hållandes Fälboredaren misstänkt att han effterstukit des löndamärke (dvs. hemliga märke). Växiö rådstur. prot. 1697, s. 313.
2) [till EFTER- 11 c; jfr motsv. anv. i dan. o. t.] medelst gravstickeln åstadkomma (”sticka”) en avbildning l. kopia av (en gravyr l. teckning l. målning o. d.); i p. pf. äv.: stucken efter (ngt), kopierad (efter ngt). Inga Svenska Chartor, skulle få införas, som voro efterstuckne utomlands. Faggot Præs. i VetA 1747, s. 53. Alla koppar och trästik, som uti Svenska Editionen (av Dalins Sv. hist.) .. blifvit särskilt gjorde, äro (i den tyska uppl.) .. efterstukne. Sv. Merc. 3: 204 (1757). John Flaxmann’s äfven i Tyskland så omtyckta och flitigt efterstuckne Teckningar öfver Iliaden. Allm. journ. 1814, nr 180, s. 1. Sv. lit.-tidn. 1818, sp. 574.
3) [till EFTER- 8] (vard.) i uttr. komma efterstickande med ngt, sticka fram med ngt efteråt. Dalin (1850).

 

Spalt E 238 band 7, 1918

Webbansvarig