| Publicerad 1918 | Lämna synpunkter |
EFTERROP, n.
(†) eko, genljud; eg. o. bildl. Brenner Dikt. 2: 81 (1723). Man måste nödvändigt förstå, hvad man hörer; ty eljest .. vänjer (man) sig at blifva andra människors blotta efterrop och genljud. Tessin Bref 2: 239 (1754).
Spalt E 201 band 7, 1918