| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
DUBBLA dub3la2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (†, konkret, om det dubbla w, Bromann Stavs. 11 (1748)).
1) tr.: fördubbla, dubblera. — jfr FLER-, MÅNG-DUBBLA samt TVÅ-, TRE-, FYR-, TIO-, HUNDRA-DUBBLA m. fl.
a) (†; jfr dock slutet) motsv. DUBBEL, adj. 1 o. 2: göra dubbel, taga dubbel (om bokstaf o. d.: skrifva dubbel) osv.; stundom: fler- l. mångdubbla; i p. pf. ss. adj. stundom: dubbel. Itt par Dublede skoor (dvs. skor med dubbla sulor). Skråordn. 311 (1546). Vti then äldsta Swenska Psalmboken .. finnes sielflydingens dubblande sparsamt brukad. Swedberg Schibb. 61 (1716). Ett halleluja, hvars eko dubblas. Elgström (o. Ingelgren) 5 (c. 1809). — särsk. (fullt br.) sjöt. Dubbla en förtöjning. Dubbla en talja, som varit ”enklad”, att ånyo iskära löparen genom de tomma skifgatten. Ekelöf Ordl. (1898).
b) (numera mindre br. utom i α o. β; i sht hvard.) motsv. DUBBEL, adj. 3: göra dubbelt så stor, öka till det dubbla. Thet är inge bötter skaffat på tullen, uthan hon är dublat, trijdublat och fyredublat. RP 8: 132 (1640). Solen hon ilar i skog, och dublar skuggan å marken. Nicander VirgEcl. 2: 67 (1752). Färdigt, (hade) .. det planterade områdets handelsvärde nästan dubblats. Grebst Ett år 104 (1912). — särsk. (fullt br.) spelt.
α) i hasardspel: fördubbla (insatsen); äfv. abs.: fördubbla insatsen. Dubbla sina utsatser. Lindskog Spelb. 251 (1847). Den som sitter med lekens finaste kort och inte dubblar är ett nöt. Essén Doll. 217 (1917).
β) [jfr motsv. anv. i d.] vid bjudning i bridge: höja (poängen för tricken) till dubbelt värde; ofta abs. A: ”Två ruter!” B: ”Jag dubblar!” Dubbla någons bud. HandlednBridge 29 (1904). Två gånger dubblad trick. Därs. 10 (1908). — jfr OM-, ÅTER-DUBBLA.
2) (†) intr.: ge dubbelt. Fast wårsäden dublar uthi quanto är wintersäden bäst. VDAkt. 1712, nr 259.
Spalt D 2326 band 7, 1922