Publicerad 1922   Lämna synpunkter
DRILLA dril3a2, v.3 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE; jfr DRILL, sbst.4
Etymologi
[jfr d. drille, holl. drillen; af t. drillen; eg. samma ord som DRILLA, v.2]
1) (†) intr.: exercera; särsk. om exercis med pik o. musköt. RARP 4: 249 (1626). Fäckta medh Swerdh och drilla medh Pijk. Brasck TyKr. B 2 a (1649). Drilla med Musquet. Loenbom SvArch. 1: 254 (i exercisreglemente fr. c. 1650). AWollimhaus (c. 1669) i 2Saml. 1: 116.
2) [i senare tid på nytt inlånadt från t.] tr.: exercera (ngn); numera vanl. med klandrande bibet. om pedantiskt grundlig, men mekanisk militärutbildning; äfv. i öfverförd o. bildl. anv. Väl drillade soldater. Min Son Ruus, uti Kannor och Krus; uti gruf-same Bolkar, / Tig skal öfwa med art, och drilla på wänster och höger. Stiernhielm Herc. 194 (1648, 1668). Isogæus Segersk. 125 (c. 1700). Du ”drillar” dina bussar. Scholander 3: 98 (1861). Konsten att ”drilla” studenter, d. v. s. att exercera dem med examensfrågor. Svedelius Lif 351 (1887). (Gordon) befriade massor av svarta fångar och drillade dem till soldater. Hedin Pol 2: 137 (1911).
Särskild förbindelse: DRILLA IN10 4. till 2: exercera in (en färdighet o. d.). Kjellin Troili 1: 59 (1917).
Ssgr: A: (2) DRILL-VÄSEN l. -VÄSENDE. Det moderna drillväsendet.
B (†): DRILLE-MÖTE. Regementz- Compagnies- och drille möten. Rääf Ydre 3: 228 (i handl. fr. 1683).

 

Spalt D 2177 band 7, 1922

Webbansvarig