Publicerad 1918   Lämna synpunkter
DITTOLOGI dit1olågi4 l. dit1å- l. dit1ω-, l. -lo-, i Sveal. o. Norrl. äfv. -ji4, stundom 0104, r. l. f.; best. -en, äfv. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. dittologie, fr. dittologie, synonymi, eng. dittology, dubbel läsart l. öfversättning, af gr. δισσολογία, upprepning af ett ord, af δισσός (att. διττός), dubbel, o. –λογία, tal, vetenskap (jfr BRAKYLOGI, HAPLOLOGI, TAUTOLOGI, äfvensom TEOLOGI, FILOLOGI m. fl.)]
1) [jfr motsv. anv. i d.] språkv. felaktigt upprepande i talet af stafvelse (l. ord). Noreen Vårt spr. 3: 32 (1905).
2) [jfr fr. dittologie, synonymi] (†) språkv. ordduplett. Det är .. (gm nya lån från latinet) till en stor del, som franskan erhållit sin rikedom på dittologier. Claëson 2: 251 (1857).

 

Spalt D 1699 band 7, 1918

Webbansvarig