Publicerad 1924   Lämna synpunkter
BURGOGNE burgon4j (äfv. med fr. uttal; i ä. tid äfv. uttaladt trestafvigt), r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(vanl. skrifvet bour-. burgonie 1707. bourgonne 1784)
Etymologi
[efter fr. bourgogne, ellips af vin de Bourgogne; jfr BURGUNDER, sbst.2]
vin från det franska landskapet Bourgogne. Röd, hvit burgogne. KKD 10: 36 (1707).
Ssgr: A: BURGOGNE-RÖD.
-VIN. (bourgonner- (Bladh o.) Hornstedt Resa 126 (1784)) 2RARP 5: 499 (1727).
B (†): BURGOGNER-VIN, se A.

 

Spalt B 4598 band 5, 1924

Webbansvarig