| Publicerad 1916 | Lämna synpunkter |
BLOTTSTÄLLA blot3~stäl2a (blo`ttställa Weste), v. -er, -de, -t, -d; se för öfr. STÄLLA. vbalsbst. -ANDE, -NING.
1) [jfr motsv. anv. i holl.] (numera knappast br.) till BLOTT, adj. 1 c: blotta (se BLOTTA, v.1 1 c), bringa i dagen, göra bar; blottlägga (se d. o. 1), barlägga. Qvarn-Stenar, som .. göras skarpa, då man låter sand och vatten gå dem emellan, at nöta bort glimret, och blottställa granaterna eller skörlen. Tuneld Geogr. 2: 53 (1773). De många fina mossformer, som i högskogens skugga skyddats för uttorkande vindar och brännande solstrålar, (duka) under efter blottställningen (till följd af skogens afverkande). R. Sernander i Sv:s rike I. 2: 16 (1900); jfr 3. — bildl.: uppenbara, afslöja; jfr BLOTTA, v.1 1 d. Den nitiske Skalden som blottställer laster och gör dårskapen löjelig. Kellgren 3: 236 (c. 1780).
2) (†) till BLOTT, adj. 2: blotta (se BLOTTA, v.1 2), beröfva (ngt dess) skydd l. värn. Fingals stål högg Frothals sköld i tu. Dennes högra sida blottstältes. Ossian 1: 84 (1794).
3) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] till BLOTT, adj. 2: prisgifva (åt) l. utsätta (för fara l. lidande l. obehag l. skymf l. åtlöje l. förakt l. dyl.); vanl. i förb. med prep. för; jfr BLOTTA, v.1 2. Höpken 2: 46 (1746). Glesa träväggar blottställa honom för vinterkylans hela skarphet. Lehnberg i 1 SAH 2: 291 (1788). Ni .. blottställer mig för förakt. Schröderheim Fjäsken 39 (1791). Reservationsrättens begagnande skyddar Stats-Rådet, men blottställer majestätet. Svedelius Statsr. ansv. 391 (1856). Sundberg Farl. 10 (1873). — särsk.
a) refl. (jfr c slutet): utsätta sig (för ngt). Blottställa sig för .. ledsamheter. SP 1779, s. 40. En ministère, .. som blottställer sig för löjligheten, är just derigenom förlorad. Tegnér E. skr. 1: 147 (1823). Ljunggren SAHist. 1: 139 (1886).
b) riskera, vedervåga, sätta på spel. A. G. Silfverstolpe i 1 SAH 5: 328 (1795). Kejsaren hade förbudit, att hela hans styrka skulle på en gång blottställas. Franzén Minnest. 3: 465 (1841). Jag beder eder .. att spara eder och ej blottställa edert lif. Odhner G. III 1: 119 (1885).
c) [jfr motsv. anv. i t.] i fråga om heder, anseende, rykte o. d.: utsätta för fara att fläckas, kompromettera. Han fruktade att därigenom blottställa sitt goda namn och rykte. Imedlertid tilsatte Gref Ekeblad hälldre sin egendom, än Han ville .. blottställa Rikets heder. Stockenström Åm. i VetA 1773, s. 22. Till ej ringa skada för kyrkan (alstrades) .. en trupp ”Clerici vagi” utan anställning och utan bröd, hvilka ej sällan förde ett lif, som fläckade och blottstälde ämbetet. Hagström Herdam. 2: 333 (1898). — refl.: kompromettera sig, sätta sin värdighet på spel. Då jag hindrade Magistern att ännu mera offentligt blottställa sig. Bååth-Holmberg Morfars bok 2: 35 (i handl. från 1832). I den (processen) kunde han, utan att blottställa sig, genom sin höga ställning jämkande ingripa. Annerstedt Rudbeck Bref LXXIX (1899).
Spalt B 3488 band 4, 1916