Publicerad 1911 Lämna synpunkter -BIT ~bi2t, m. l. r.; best. -en; pl. -ar. Etymologi [till BITA; jfr sv. dial. (Uppl.; Hesselman i o. y i sv. 55 (1909)) krubb-bit, krubbitare, isl. (stein)bítr] en som biter; i ssgn STENBIT ss. fisknamn, kanske äfv. i RISBIT, årsgammal bock. Spalt B 2802 band 4, 1911 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
