Publicerad 1906   Lämna synpunkter
BESÄNDING, f.; pl. -ar.
Etymologi
[fsv. besänding]
(†) vbalsbst. till BESÄNDA: beskickning (se d. o. 3); budsändning; jfr BESÄNDNING. (Polackerna) ville leggie sigh i handel medh H. K. M. person och medh besendingar saken drifwa. Gustaf II Adolf 299 (1627). At sådane besändingar emellan honom (dvs. kurfursten af Saxen) och fienden förelöpa. A. Oxenstierna i HSH 38: 435 (1634). Ändoch tijderne och lägenheeterne kunne fordra nu af den ene, nu af then andre communication, så medh besendingar, som medh bref. Stiernman Com. 2: 677 (1651).

 

Spalt B 1854 band 3, 1906

Webbansvarig