Publicerad 1906   Lämna synpunkter
BESTJÄLA beʃä4la, i Sveal. äfv. 032 (bestjä´la Weste; besch`äla Almqvist), v. -stjäl, -stal, -stulo, -stulit, -stulen; se för öfr. STJÄLA. vbalsbst. -ANDE; -ARE (Thorild Straffs. 8 (1784)).
Etymologi
[liksom d. bestjæle efter t. bestehlen; jfr holl. bestelen, feng. bestelan; se BE- o. STJÄLA]
(i sht i skriftspr.) stjäla från l. ur. Lex. Linc. (1640; under compilatus). RARP 4: 319 (1650). Bestiäla dät allmäna .. De hava bestulit kyrkorna. Schultze Ordb. 4996 (c. 1755). Om .. jag blir öfverfallen eller bestulen på gatan. J. Wallenberg 108 (1769). Ingen kunde förmoda at din Hustru skulle bestjäla Cassan. Weste Werther 42 (1783, 1796). Den, som bestjäl kungen eller allmogen, hänger han (dvs. Slatte). Rydberg Vap. 270 (1891). — särsk.
a) [jfr bedraga ngn på ngt] i uttr. bestjäla ngn (l. ngt) på ngt, stjäla ngt från ngn (l. ngt). Gosselman Col. 1: 161 (1830). Han fruktade .. att man .. skulle bestjäla honom på hans dyrbaraste klenod. Topelius Fält. 4: 361 (1861, 1864). Galgbacken vester ut från Jönköping måste bestjälas på dödskallar, benknotor, järnlänkar, spikar. Rydberg Vap. 365 (1891). (Viktor Rydberg) hade .. vid denna tid missödet att blifva bestulen på sin garderob. Warburg Rydberg 1: 136 (1900).
b) i mer l. mindre oeg. l. bildl. anv. Til mod och macht bestulen. Kolmodin Qv.-sp. 1: 512 (1732); jfr MAKT-, MOD-STULEN. Som tjufven nattetid, du mig bestulit / på dygd och heder. Ridderstad 2: 159 (1857); jfr a. Kände jag mig helt på fröjd bestulen, / Du (dvs. naturen) lät mig höra drillarne af lärkan. Tigerschiöld Dikt. 28 (1886, 1888); jfr a. — särsk. om litterär stöld. Häng på dig dina bytens prål: / Du listige bestjälare / Af Pope, af Young och Gallerna! Thorild Straffs. 8 (1784). Leopold 6: 234 (1792). Dalin (1850).

 

Spalt B 1652 band 3, 1906

Webbansvarig