| Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
BEFÄLHAFVARSKAP l. BEFÄLHAFVARESKAP befä3lhavar(e)~ska2p, stundom 301— n.; best. -et.
ställning l. befogenhet l. verksamhet ss. befälhafvare; chefskap, befäl, kommando. Sidenbladh Handb. 73 (1879).
Spalt B 699 band 3, 1901