Publicerad 1898   Lämna synpunkter
BABIAN bab1ia4n (babia´n Weste), i bet. 1 r. l. m.||ig., i bet. 2 m.||(ig.), i bet. 3 a m., i bet. 3 b r.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(bavian (pl. -er) Rel. cur. 280 (1682), Serenius (1734, under baboon), Orrelius Köpm.-lex. 13 (1797) m. fl. pavian Lind (1749, under bavian), Röding 2: 255 (1796) m. fl.)
Etymologi
[jfr d. babian, t. pavian, af nnt. bavian l. holl. baviaan, hvilket liksom det motsv. eng. baboon utgår från fr. babion, babouin (se BABUIN). Ordets ursprung, liksom dess eg. bet., är icke säkert kändt. Se för öfr. Vries, Murray o. Kluge]
1) eg.: apa af släktet Cynocephalus; äfv. (i ä. tid ofta, i nyare tid bl. ngn gg) om större (ful) apa i allm. Babianer, hwilka .. (landets invånare) kalla OranghGutans(,) .. äro mycket stoora, och vthi alt lijka Menniskor, .. (undantagandes) att the äro ludne. Kiöping 95 (1667). Dhe stoore Bavianer eller Apinor. Rel. cur. 280 (1682). Bavian, Cynocephalus. Serenius (1734, under baboon). (Fader Bergs moster hade blifvit) uppäten af en babian på Batavia. Bellman 5: 194 (1781). En hop Babianer, hvilka .. af det ropande och svarande de gjorde .. kunde förmärkas hafva sitt läger .. i granskapet, samt ordendtliga utposter på ömse sidor i träden. Sparrman Resa 1: 684 (1783). (Bilden af) en babian, hvilken slår på harpa. Brunius Sk. k. 566 (1850). Under .. slägtnamnet Papio förenar man numera två babianer, som i synnerhet bebo Afrikas västkust: Mandrillen .. och Drillen. Brehm 1: 51 (1874). Babianer .. apor med hufvud likt hundarnas .. kallas de både till utseende och lynne otäckaste bland alla apor. F. A. Smitt i NF (1876). Den första babianen i Europa var den, som 1552 förevisades för den då i Augsburg samlade riksdagen. Geete Ordklyf. 183 (1888). jfr KAPP-, TOFS-BABIAN. — särsk. i liknelser, med afs. på dessa djurs motbjudande utseende (jfr 2) Är det en gudabild? Ser ut, som en kalkon: / Mer lik en babian, än någon Gud. Bellman 1: 187 (1771). Barnen ropa: se på kolarn! / Han är slägt med babianen. Sätherberg Dikt. 1: 83 (1862). (Se ut) som en babian. Agrell Dram. 1: 196 (1884).
2) [jfr motsv. anv. i d., holl., t. o. eng.] bildl. ss. skymford om personer, i sht af manligt kön, för att beteckna motbjudande utseende l. tölpigt, oförskämdt uppträdande. Han är en riktig babian. Bellman 2: 8 (1769). Man (ser) dageligen .. många gamla babianer vinna företräde, framför unga och vackra Herrar. Envallsson Hofsl. 52 (1786). Åt fanders med den babianen! Hagberg Shaksp. 3: 303 (1848; eng. baboon).
3) sjöt. å handelsfartyg.
a) [jfr motsv. anv. i d. o. t.; anledningen till densamma är, att babianerna utställa vakter vid sina plundringståg; jfr ex. från Sparrman under 1] person som om dagen, under den öfriga besättningens fritid, håller vakt å fartyg l. i båt. Hvem är babian? Röding 2: 255 (1796).
b) abstr., om själfva vakttjänstgöringen. Hvem har babianen? jfr: Babian .. vakten mellan 4—8 söndagseftermiddagen. Naut. ordb. (1840); jfr Almqvist (1842), Kindblad (1867).
Ssgr (till 1): BABIAN-ART103~2. Brehm 1: 43 (1874).
-FLOCK~2. Brehm 1: 45 (1874).
-FYSIONOMI~1002, äfv. ~0102. Karlen hade en riktig babianfysionomi.
-HANNE~20. F. A. Smitt i NF 1: 1392 (1876).
-SKÄGG~2. En amerikanare med babianskägg (dvs. med skäggkrans kring hakan). —
-SLÄKTE~20. Schulthess (1885).
-UNGE~20.

 

Spalt B 5 band 2, 1898

Webbansvarig