Publicerad 1903   Lämna synpunkter
ATTUNG at32, sbst.1, l. (numera mindre br.) ÅTTING ot32, sbst.2, r. l. m. (m. Hildebrand Medelt. 1: 249 (1881)); best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(åttung (ottung) Bergfalk Sv. jordens beskattn. 68 (cit. fr. 1543), Abrahamsson 216 (1726). åtting (otting) Abrahamsson 427 (1726), Agner Ört. 22 (1730), Botin Hem. 1: 30 (1756, 1798), H. Hildebrand i Hist. bibl. 5: 342 (1878). attung Bergfalk Sv. jordens beskattn. 69 (1832), Strinnholm Hist. 4: 668 (1852), C. G. Styffe i VittAH 24: 284 (1860, 1864), Hildebrand Medelt. 1: 249 (1881), Falkman Mått 1: 154 (1884), Berg Visingsö 41 (1885))
Etymologi
[fsv. attunger, atunger, attanger, attung; jfr fd. atting; sannol., ss. ock vanl. antages, eg. samma ord som fsv. attunger, åttondedel (se ÅTTING, sbst.1). — Formen attung har direkt upptagits ur medeltidsspråket, formerna åttung (ott-), åtting (ott-) äro regelbundna nysv. motsvarigheter till den fsv. formen]
(i fråga om medeltida förh. i Sv.) benämning på en viss (redan i våra äldsta inhemska dokument omtalad, särsk. i Väster- o. Östergötland använd) enhet för jordens uppskattning o. för jordmåttet, hvilken enhet antagits urspr. utgöra åttondedelen af byn (H. O. H. Hildebrand) l. af en hamna (Styffe). Item änn Wtgiordes en annan Skatth aff fforschriffne herede kallas Ledingzlamans peningher, huilcke peningher skulle ffordum tiidh wara ett bewiss huru myckin jord huar Skatthebondhe hade: Szå atth the plegade giffwa aff huar Ottungz Jord 4 peningher och Sex Ottungher borde göre en hel Settingh. Men nu äre samma Ottungar Owisse huru många the äre vtann wtgiöre epter mannthaletth. Bergfalk Sv. jordens beskattn. 68 (cit. fr. 1543). Säkert synes att attungen i äldre tider, åtminstone i Östergötland, uttryckt ett geometriskt mått, hvars närmare beskaffenhet dock är oss obekant. Därs. 69 (1832). C. G. Styffe i VittAH 24: 284 (1860, 1864). (Byn) Bro i Vårdnäs s(ocke)n, hvarest Linköpings domkyrka (1362) egde fjerdedelen i hela byn det är två attungar. Hildebrand Medelt. 1: 251 (1881; efter medeltida handl.). Därs. 746 (1894).
Ssgr: ATTUNGS-30~ l. (numera mindre br.) ÅTTINGS-BERÄKNING30~020. C. G. Styffe i VittAH 24: 287 (1860, 1864).
-LAND~2, pl. =. jfr HALF-ATTUNGS-LAND. Abrahamsson 421 (1726). Hvar och en af Jordeägarne (skall) bekomma sin Tomt .. efter Ottings och half Ottings-land. Agner Ört. 22 (1730; efter landslagen).
-RÄKNING~20. Strinnholm Hist. 4: 670 (1852). Attungsräkningens höga ålder bestyrkes äfven deraf, att den också förekommer i äldre handlingar, alltifrån 1196, såsom brukad i Södra Jutland. C. G. Styffe i VittAH 24: 286 (1860, 1864). Attungsräkning fans på Öland. Falkman Mått 1: 169 (1884).
-TAL~2. I de äldsta jordeböckerna från Gustaf Vasas tid uppgifves, att ledungslamen utgått efter attungstalet. C. G. Styffe i VittAH 24: 287 (1860, 1864).
-TOMT~2. Uti de i laga läge lagda byarne bestämdes .. attungstomtens storlek till tio alnar genom att två gånger å densamma lägga en femalnsstång. Hildebrand Medelt. 1: 252 (1881).

 

Spalt A 2651 band 2, 1903

Webbansvarig