Publicerad 2021   Lämna synpunkter
ÅTTING ot32, sbst.2, förr äv. ATTING l. ÅTTUNG, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (AJGothus ThesArithm. 132 (1621) osv.) ((†) -er Meyerson VapArboga 173 (i handl. fr. 1554), LMil. 1: 440 (1684)).
Ordformer
(ating:r, pl. 1640. atting (-gh) 15411640. attungar, pl. 1840. otting (-gh) 15301937. ottung (-gh) 15531839. åtingarna, pl. best. 1641. åtting (-gh) 1534 osv. åttinge 1680. åtunngh 1582. ååttungh 1565)
Etymologi
[fsv. attunger; motsv. fd. atting (d. otting), fvn. áttungr (nor. åtting, nor. nn. äv. åttung); bildat (sannol. efter mönster av FJÄRDING) till det ordningstal som föreligger i fvn. átti, åttonde (se ÅTTONDE); formen attung litterärt lån från fsv. — Jfr ATTUNG, sbst.1]
A.
1) (numera bl. ngn gg) åttondel (av ngt); särsk. [efter mönster av KVARTING] om sådan del av helbutelj. Schroderus Dict. 73 (c. 1635; utan angiven bet.). (Lat.) octava pars, (sv.) en åtting. Dähnert 2 (1746). Tror jag ska slå på stort i kväll, sa han. Ta en åtting punsch och drömma om den gamla goda tiden. Fogelström BorgTr. 36 (1957). Det är ju också att vänta förlagslån med ytterligare någon ”åtting” högre ränta. SvD 20/10 1976, s. 24.
B. i speciellare anv. av 1.
2) (förr) om var åttondel som härad l. hundare l. annat (större) territoriellt område administrativt l. fiskalt l. judiciellt indelats i (utan hänsyn till eventuell senare ändring av antalet delar inom området). Longhundrat mz Korsta otting. HH XI. 1: 28 (1530). Vthj Olandz Härade och Sandeby Ottung som ligger till Höökhuffwudh Sochn, är på Hanunda Ägor uppå een högh Ååss upreest een stoor breedh Runsteen. RannsaknAntikv. I. 1: 90 (1672). För skattens utgörande delades Häradet i Upland .. i fjerdingar och åttingar. Bergfalk Beskattn. 55 (1832). En av åttingarna, nämligen Tunbo. HT 1951, s. 298.
3) (i sht i skildring av ä. förh.) om åttondels (hemman l.) mantal; jfr ÅTTONDELS-HEMMAN. Förskrifft till Erick Jacobsson för en bonde .. att han ähr honom behielpelig, thet han motthe få löse then ottung till sig, som en annen .. haffver udi för:ne Jenvalla och honom thet icke uplathe vill. G1R 24: 499 (1553). Så mykit höö som på den åttingen bergatt ähr. EnebyKvillingeDomb. 16/10 1605. Så blef .. Frödinge, en åtting, .. anslaget till Kyrkoherde bohl. Crælius TunaL 235 (1774). Tvenne bröder, som fått var sin åtting i arv vid faderns död. SvKulturb. 5–6: 191 (1930). — jfr HALV-, SKATTE-ÅTTING.
4) (förr) ss. (intill 1855 officiellt gällande) rymdmått (för våta l. insaltade varor) utgörande åttondelen av en tunna l. sex kannor (enl. 1665 års plakat om mått o. vikt motsv. 15,7 liter); äv. om laggkärl (för sådan vara o.) rymmande sådan mängd; jfr HALV-FJÄRDING 2, ÅTTON-DEL. En åttingh kruth. TullbSthm 1534, s. 8 a. Så skicke vij .. till tigh medh .. Mårten Olszon en ottungh, ther udi ähre svenske daler tutusende ethundrede sextijefem daler. G1R 26: 524 (1556). 4 10½ ant. gaf Erik Jörenson migh en ottung Pryssing. 2Saml. 4: 35 (1604). Att när här talas om een Otting Miöhl, förstås Miöhl uthan Kly, och att en sådan Otting Miöhl bör wäga 12 à 13 skålpund. Rålamb 14: 113 (1690). De små Åttingarne, som sättias i öfwersta kanten på Nätet / at hållat flytande på watnet. Nordencrantz Arc. 304 (i handl. fr. 1723). Att inlägga Anjovis. Sattsen till en åtting anjovis är: 3 marker Lüneburgersalt, ett skålpund pudersocker (osv.). Nordström Matlagn. 232 (1822).
5) (†) om mätinstrument motsv. åttondel av cirkel, i ssgn MÄTE-ÅTTUNG.
Ssgr (till 3; i sht i skildring av ä. förh.): ÅTTINGS-BONDE. bonde brukande åttingshemman. Thulin Mant. 1: 26 (cit. fr. 1565). Vid husförhörskalasen sitter soldaten vid den siste åttingsbondens sida och före alla torparne. Hedenstierna Bondeh. 38 (1885).
-HEMMAN. hemman om en åttondels mantal, åtting. Flijtigt skall han observera heeman taledt, om dedh ähr heelt, halfft, tridiedeels, Fierdingzheeman eller Ottingsheeman, och dedh medh Jordebooken Collationera. LReg. 174 (1624).

 

Spalt Å 411 band 38, 2021

Webbansvarig