Publicerad 1898   Lämna synpunkter
ANLITA an3~li2ta (a`nlita Weste), v. -ade ((†) p. pf. -liten (pl. -litne) Dalin Hist. 1: 483 (1747), Osbeck Resa 333 (1757); -litt Franzén 6: 304 (c. 1820)); se för öfr. LITA. vbalsbst. -AN (†, G. Gyllenstierna i HSH 31: 183 (1664), Lind (1749, under ansuchung)), -ANDE.
Etymologi
[sannol. ombildning af LITA (till) i anslutning till andra verb på AN-; jfr äfv. ÅLITA, TILLITA samt fsv. lita (a)]
eg. lita till, vända sig till. — jfr LITA AN.
1) vända sig till (ngn) i syfte att erhålla hjälp o. d., vända sig till ngn i syfte att erhålla (hans biträde o. d.); begagna sig af (ngn); taga (ngn l. ngns verksamhet o. d.) i anspråk l. till hjälp. Anlita en advokat, anlita någons biträde. Han är mycket anlitad som ögonläkare, som juridiskt biträde, i allmänna värf. Måste dee (dvs. trojanerna) .. nu andras Nåd och hjelp anlijta. A. Wollimhaus i 2 Saml. 1: 111 (c. 1669). Patienten .. (hade) anlidt en annan (läkare). Rydelius Förn. 238 (1721, 1737). Inom Riket kunde ingen flotta i hast upbringas .. utan måste Konungen vara betänkt, at skaffa sig den utifrån. Han anlet då Lybeck. Tengström i 1 VittAH 4: 122 (1781, 1788). Vi ha strängt anlitat våra vänner. Hagberg Shaksp. 12: 94 (1851). Rådet, hvars verksamhet .. varit ganska ojemnt anlitad. Carlson Hist. 6: 10 (1881). En mekaniker .., hvilken .. emellanåt anlitades för uppsättning af pumpmaskiner. Frykholm 146 (1881, 1890). jfr: Endast i poetisk väg anlitades Kellgren att tjenstgöra som sin konungs handsekreterare. Böttiger 5: 182 (1867, 1874). — särsk.
a) närmande sig 2, förbundet med prep. om. Kyrkol. 26: 4 (1686). Jag wille med en Dicht, om giörligt, hedra Bruden, / Anlitandes där om, som wanligt, Skalde-Guden. Brenner Dikt. 2: 35 (1726). Konungen .. ville anlita flera Magter .. om bemedling. Hallenberg Hist. 2: 496 (1790). Anlit vännerna .. / Om lån af penningar. Remmer 1: 44 (1814). Almqvist (1842). (Stiernhielm hade) nödgats anlita Oxenstjerna om understöd. Atterbom Siare 2: 120 (1843). Tvungen att .. anlita Milano om ett större penningbidrag. Böttiger i SAH 39: 210 (1864). Anlita någon om hjelp, bistånd, understöd o. s. v SAOB (1870). LD 1898, nr 230, s. 1.
b) närmande sig 3. Om han trodde på drömmar .. (eller) anlitade astrologien. Rosenstein 2: 187 (1789). Försök att anlita spellyckan .. lära .. förgäfves blifvit gjorda. De Geer Minnen 2: 251 (1892).
2) (†) med böner vända sig till, bedja, anhålla. På deras hoos mig anlijtan. G. Gyllenstierna i HSH 31: 183 (1664). At the Swenske .. i Konung Ingvars tijd hafwa anlitat .. the Christnas Gud, sees af Tiarps Runestenen. Peringskiöld M. Upl. 253 (1710). Anlita .. To solicit instantly. Serenius (1741). Heinrich (1814). — särsk.
a) med inf. l. att-sats. Et Folck som honom anliter til at vara deras Fader och Herde. Ehrenadler 331 (1723; fr. qui le prie d’être comme son Père). Emot aftonen tänckte jag gå til then .. Köpman, som Växelen var stäld på, och honom ther jämte anlita, at han mig ett .. qvarter .. visa måtte. Humbla 104 (1740). Ferner Præs. i VetA 1765, s. 45.
b) förbundet med prep. om. (Om) Syskonebarn hwar annan til ächta begiära, så skola dhe .. Osz vnderdånigst om Wår tillåtelse dher til anlijta. Förordn. om skyldskap 1680, s. 3. Jag anlitar Herr baron och ministern om hjelp på det enträgnaste. Höpken 2: 641 (1760). Hr Kennicott .. (har) genom Bref anlitat mig om det Samaritan-Arabiska Manuscriptets Collationerande. Björnståhl 1: 376 (1772).
3) taga (sina egna l. andra utan vidare till buds stående hjälpmedel) i bruk, taga till, göra bruk af, använda. Anlita list, när styrkan ej vill hjälpa. En ofta anlitad hjälpkälla. Nödvändigheten att .. anlita Sverges egna tillgångar. Fryxell Ber. 8: 224 (1838). Utomordentliga .. utvägar anlitades. Därs. 10: 162 (1842). Atterbom Minnest. 1: 10 (1847). Alla medel hade blifvit anlitade Topelius Fält. 5: 333 (1867). Dessa (segelleder) anlitades i stället för vägar. Odhner Lärob. 29 (1869, 1870). Anlita flaskan, taga sin tillflykt till starka drycker. SAOB (1870). Sedan friktionen ensamt börjat anlitas såsom medel för erhållande af tillräckligt motstånd. E. Storckenfeldt i Tekn. tidn. 1871, s. 236. (Beskow) uppmanade Tegnér att anlita sin öfvertalningsförmåga. Ljunggren SAHist. 2: 97 (1886). Mina föräldrar (beslöto) att anlita statsskolan för sina söners uppfostran. De Geer Minnen 1: 14 (1892). Emellertid anlitas de enskilda skogarna .. alltför strängt. Nyström Sv. geogr. 344 (1895); jfr 4. Den starkt anlitade (ban-)sträckan Göteborg-Alingsås. VL 1896, nr 155, s. 2.
4) [jfr sv. dial. lita på] (mindre br.) taga (alltför) strängt i anspråk, fresta på, taga på, sätta på prof. Detta arbete anlitar helsa och krafter. SAOB (1870). Metallen blir (vid hastig upphettning på en sida) starkt anlitad genom ojemna spänningar. Tekn. tidskr. 1875, s. 251.

 

Spalt A 1528 band 1, 1898

Webbansvarig