Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÖVERSKOTT ø3ver~skot2, n.; best. -et; pl. = (Schück VittA 3: 269 (i handl. fr. 1687) osv.) ((†) -er CAEhrensvärd (SVS) 2: 93 (c. 1795), Annerstedt UUH II. 1: 24 (1908)).
1) motsv. ÖVER-SKJUTA 4, i fråga om att ngt sträcker sig längre ut än l. skjuter fram l. hänger ut över ngt annat; ofta konkret, särsk. liktydigt med: utskott l. utsprång; särsk. (o. numera i sht) dels (om ä. förh.) i fråga om slid (se SLID, sbst.1 1 a) i ångmaskin, dels (odontol.) i fråga om tandfyllning o. d.; i vissa språkprov utan klar avgränsning från 2; jfr SKOTT, sbst.2 19. När wid upmätande af någre etoffer eller tyg, öfwerskått finnes, som härrörer däraf, att tygen icke altid äro lika långa, utan af åtskillig längd .. sådant öfwerskått må lemnas ägaren emot dubbel Tull och icke confisceras. Stiernman Com. 4: 876 (1687). Öfverskottet ofvan förstugudörren. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 299 (1864). Hvad slidens täckplan på medelläget öfverskjuter ångkanalen, kallas öfverskott .. Med yttre öfverskott menar man täckplanets öfverskott på ångsidan, och med inre öfverskott täckplanets öfverskott på afloppssidan. Frykholm Ångm. 216 (1881). Hvad öfverskottet af täckelsets våder angår, det som räcker öfver, så skall (osv.). 2Mos. 26: 12 (öv. 1893; Bib. 1999: den överskjutande delen av tältets våder). Överskott .. (dvs.) del av fyllning el. krona som har en dålig anpassning till tandformen och felaktigt hänger utanför. Lindskog (1997).
2) motsv. ÖVER-SKJUTA 6, om förhållandet l. omständigheten att ngt (efter att en del av detta fråndragits l. förbrukats) föreligger l. finns att tillgå i (jämförelsevis l. i förhållande till vad som är behövligt l. förväntat l. önskvärt o. d.) större l. mer än tillräckligt l. alltför stor mängd l. stort antal (o. därmed kommer att återstå l. bli över); särsk. ungefär liktydigt med: övermått; äv. i konkret(are) anv.: återstod l. rest(er), äv.: överflöd; särsk. dels i sådana uttr. som (finnas l. vara) i överskott, dels i förb. med prep.-uttr. inlett av av l. på, med styrt led angivande vad som föreligger i sådan mängd osv., dels i förb. med prep.-uttr. inlett av över (förr äv. på), med styrt led angivande det varmed sådan mängd osv. jämförs; särsk. i fråga om dels (handels)vara l. produkt o. d. (se a), dels pengar l. ekonomiskt värde (se b), dels ämne l. substans o. d. (se särsk. c), dels ngt abstrakt (se särsk. e, f); äv. i fråga om personer (se g); jfr 1 o. ÖVERLOPP 5, ÖVER-MÅL, ÖVER-STOD, ÖVER-TAL, sbst.1, ÖVERTALIGHET. Torka bort eventuellt överskott. Tomma kontorslokaler finns i överskott. Överskottet av billiga utsläppsrätter. The ting som öfwerskått mon blifwa, / Vthi Lekamen wår, vtaff intaghen Kost. Palmchron SundhSp. 133 (1642). Gräfningen (vid skörd av torv) sker altid jämnt och lika; alt smål och öfverskott nedkastas i Torf-minan. VetAH 1781, s. 268. Han tillät sig aldrig at skänka Sånggudinnorne mera af sin tid, än den som var i öfverskott på Samhällets fordran. Kellgren (SVS) V. 1: 17 (1785). Muren bör erhålla ett visst öfverskott på stabilitet, emedan en belastning ända till jemnvigtsgränsen ej gifuer någon säkerhet. Rothstein Byggn. 287 (1857). Efter krusningen beströs lädret på köttsidan med talk, som sedan lätt öfverfares med en målarborste och öfverskottet nedborstas från huden. Hirsch LbGarfv. 228 (1898). En ordinär kroppsvikt och måhända ett överskott över vad man plägar kalla normalvikten är att eftersträva, men övergödning är säkerligen ingen fördel. Neander Tuberk. 79 (1928). Medan blodet var livsenergin kunde överskott av svart galla utöva en destruktiv makt. Johannisson MelankRum 31 (2009). — jfr RÖST-, TONNAGE-, VATTEN-ÖVERSKOTT m. fl. — särsk.
a) i fråga om (produktion av) (handels)vara l. (jordbruks- l. industri)produkt o. d.; jfr ÖVER-VIKT 3 c. Överskottet på massaprodukter. At så föranstalta om Åkerbrukets jämna drifwande uti Landet, at det icke allenast må blifwa tilräckeligit för Landets Inbyggare, utan ock des afdrägter jämt utspridde samt et öfwerskott finnas til utrikes handel. Berch Hush. 174 (1747). Öfverskott kan uppkomma på två sätt: antingen genom minskad förbrukning eller ökad produktion. Aldén Medb. 4: 126 (1885). Öfverskottet af skog under 80 år (kan) vara så stort, att den höjda periodafverkningen utsträckes till träd under 70 år. SkogsvT 1906, s. 78. Ur en järnvägsbyggares synpunkt sett är det mycket intressant att få veta var i landet det finns överskott av en vara och var det finns underskott. SvGeogrÅb. 1964, s. 8. — jfr EXPORT-, IMPORT-, PRODUKTIONS-, SALU-, SKÖRDE-, SOCKER-, SPANNMÅLS-, VIRKES-ÖVERSKOTT m. fl.
b) i fråga om pengar l. ekonomiskt värde; särsk. dels om sådan del av lön som utgör ersättning för produktion utöver den beräknade (jfr SKOTT, sbst.2 24), dels (o. i sht) mer l. mindre liktydigt med: (netto)behållning l. (netto)vinst (särsk. i uttr. ge l. lämna (ett) överskott (på så l. så mycket)); jfr ÖVER-BALANS a. Överskott i handelsbalansen, av kapital. Överskottet räknas av mot skulden. Den del av rörelsen som lämnade överskott. Ty wille Professores af Acad. Cancellario begiära att dhe efter proportion måtte få af öfwerskått som åhrligh öfwerblifwer sigh betala så långdt hinna kan. UUKonsP 5: 245 (1660). Öfwerskottet (av städernas enskilda medel bör) til inga andra usus anwändas, än till Städernes uprätthållande, prydnad och förbättring. PH 5: 3107 (1751). (Fogdarna hade) af allmogen utkräft för höga skatter och stoppat öfverskottet i egen ficka. Fryxell Ber. 5: 58 (1831). Arbetarna hade fått överskott. Martinson KärlekKr. 259 (1947). Verksamheten borde kunna ge ett överskott på 150 tkr under femårsperioden. Larson o. Rohlin ElAffärsredovisn. 26 (1975). — jfr KAPITAL-, NETTO-, RÄNTE-, SALDO-, SKULD-, TRAFIK-, UTGIFTS-, VINST-ÖVERSKOTT m. fl.
c) i sht kem. i fråga om (tillsättande l. blandande av) kemiska substanser. VetAH 1770, s. 80. Med öfverskott på syra, fås sura crystaller, som anskjuta i långa strålar, men som åter liquescera i luften. VetAH 1775, s. 271. Håller det använda chlorsvaflet svafvel i öfverskott, så utfälles detta vid upplösningen i svafvelsyran. Berzelius ÅrsbVetA 1840, s. 64. Öfverskott på brom i framkallningen. PriskurFotogrArtikl. 1900, s. 117. Blandar man fenolen från början med överskott av formaldehyd, kan man därför härda den flytande bakeliten. Bolin KemVerkst. 161 (1942). — jfr SYRA-, SYRE-ÖVERSKOTT.
d) i fråga om fysikalisk företeelse ss. energi l. effekt l. värme o. d. VetAH 1762, s. 250 (i fråga om elektricitet). Ett skenbart ringa öfverskott eller underskott i hafvets temperatur kan .. utöfva det största inflytande på lufttemperaturen. LAHT 1899, s. 7. Ett flygplan har alltså inom ett visst anfallsvinkelområde ett överskott av effekt, som ej behöver användas för flygning horisontellt. Söderberg PrFlygl. 1: 15 (1935). I samband med raffineringen skapas ett överskott av värme. GbgP 1/3 2020, Ekon. s. 9. — jfr KRAFT-, TEMPERATUR-, VÄRME-ÖVERSKOTT.
e) (numera bl. tillf.) i fråga om matematisk storhet: rest (se REST, sbst.1 1 a, b) l. differens (se d. o. 2). Stiernhielm Arch. F 4 a (1643). Om +c bemärcker et öfwerskått, tå bemärcker -c, en brist, jämlijk med samma öfwerskåt. Brandt Math. 11 (1718).
f) i fråga om känsla l. själsegenskap l. förmåga o. d. Adam eller Ideala Menniskjo Djuret .. var naturligt vis i en fullständig Jämvigt i alla organdelarne .. och kunde således efter Physiologiske reglor alldrig äga öfverskåtter i hvarken brister eller förmågor. CAEhrensvärd (SVS) 2: 93 (c. 1795). Man måste .. söka bringa den goda helsan och den kroppsliga utvecklingen till en sådan höjd, att ett öfverskott af lifskraft uppstår, ett öfverskott, som alstrar glädje och mod och arbetslust. Idun 1888, s. 338. Den klara, lugna, bestämda formen aflägsnade allt sentimentalt öfverskott. CGEstlander hos Runeberg 8: 252 (1902; normaluppl.). Var det kanske ett överskott av besinning och tålamod? 3SAH LX. 1: 12 (1949).
g) i fråga om personer; särsk. i fråga om dels befolkningstal, dels tillgång på arbetskraft. Truppen har ett överskott på spelare. Ingen är som ej medger, at hvart och et Rike, der inbyggarne äro för många, måste nödvändigt lämna ifrån sig sit öfverskott. Kellgren (SVS) 4: 417 (1784). Att de i .. (dispositionen) upptagne trupperna .. verkligen funnos, ser man deraf, att till och med ett öfverskott af 1,155 man är uppfördt. Mankell Krigsm. 1: 185 (1865). De svenska städerna äro kända för sitt väldiga öfverskott af kvinnor. EkonS 2: 14 (1894). Inom befolkningsstatistiken brukar man ange överskottet av födda och invandrade över antalet döda och utvandrade som folkökning. Dahlberg SjSamh. 1: 60 (1934). Det (finns) i dag ett strukturellt överskott på arbetskraft. Björk LycklDag. 124 (2012). — jfr FÖDELSE–, INFLYTTNINGS–, KVINNO–, NATIVITETS–, SÖKANDE–, UTVANDRINGS-ÖVERSKOTT.
(2 g) -BEFOLKNING. jfr befolkning 2 o. över-befolka b. När så ett lands industriella öfverskottsbefolkning icke räcker till, behöfver kapitalisten icke ängslas, ty för dem .. finnes alltid medel till öfvers att i utlandets .. stora lager af nödlidande skaffa sig de händer, som kapitalisten icke kan undvara. FolkRöst 5/5 1888, s. 1. —
(2 b) -BELOPP. överskjutande belopp. Detta öfverskottsbelopp (i rikshuvudboken) torde vara det största, som under de sista 15–20 åren under ett enda år uppkommit. AB 3/9 1850, s. 2. —
-DAG. särsk. i fråga om viss beräkning l. indelning av tiden: extra l. överskjutande (kalender)dag; jfr skott-dag, överlopps-dag. SP 15/6 1830, s. 1. Hvarje vecka beräknad till sju och hvarje månad till trettio dagar med fyra öfverskottsdagar. Strinnholm Hist. 2: 423 (1836). Årets överskottsdag, den 29 februari. AB 29/2 1940, s. 16. —
(2 d) -EL. överskottselektricitet. Energiverket vill att småhusägarna i Stockholm satsar på så kallad ackumulerande elvärme, alltså att man tillvaratar överskottselen nattetid. DN 13/1 1977, s. 6. —
(2 d) -ELEKTRICITET. elektricitet som finns i l. utgör överskott; jfr -el, -energi, -ström. AB 14/11 1919, s. 9. Vatten och överskottselektricitet från vindkraft används för att genom så kallad elektrolys frigöra vätgas. ViBiläg. 2014, nr 17, s. 9. —
(2 d, f) -ENERGI. energi (se d. o. 1, 2 b) som finns i l. utgör överskott; jfr -elektricitet, -kraft o. överflöds-energi, överlopps-energi. VästernorrlAlleh. 18/2 1901, s. 2. (Kraftstationen) producerade en ansenlig kvantitet överskottsenergi. Helmfrid Holmen. 400 (1954). En tonårskatt med massor av överskottsenergi. Hellman Holmström KattBet. 40 (2009). —
(2 a, b) -EXPORT. export (av viss vara) vars kvantitet l. värde överstiger importen; äv. (o. numera i sht) om export av överskottsprodukt l. överskottsvara. GHT 23/4 1853, s. 1. De fordringar på de krigförande, som vår starka överskottsexport skapat. Cassel Dyrtid 68 (1917). Merparten av den moçambikiska exporten går till världsmarknaden, där priset dumpas av överskottsexport från EU:s egna subventionerade sockerbetsodlare. DN 10/5 2005, Ekon. s. 10. —
(2 b) -FOND. (i sht i fackspr.) fond (se fond, sbst.1 II 2) för l. innehållande överskottsmedel. GHT 10/12 1853, s. 2. (Ett) tillgodohavande .. vilket svarar mot ungefär en tredjedel av (Riksförsäkrings)anstaltens överskottsfonder. SvJuristT 1944, s. 690. —
-FÄRG. jfr färg, sbst.1 2. Den eventuella överskottsfärg, som finns i sådana plagg och som avgår vid första tvätten kan .. förorsaka fällningar. DN(A) 20/9 1951, s. 15. —
-GAS. gas (se gas, sbst.1 3) som finns i l. utgör överskott; jfr överlopps-gas. Öfverskottsgasen utsläpptes och ballongen hade redan sänkt sig något. SD 10/6 1890, s. 3. —
(2 b) -HEMMAN. (förr) om indelt hemman vars räntor användes för att täcka underskott inom indelningsverket (se indelnings-verk 2 b). Hwaremot roteras .. alla Augment- Tildelnings- Reserv(-) och Öfwerskåts-Hemman. LMil. 1: 209 (1683). —
(2 a, b) -IMPORT. import (av viss vara) vars kvantitet l. värde överstiger exporten; äv. om import som överstiger ett lands behov l. efterfrågan; jfr -införsel. GHT 15/2 1861, s. 2. Då Tyskland efter ett fredsslut skulle äga så god kredit, att det kunde få tillräckliga lån i utlandet för sin eventuella överskottsimport. Cassel Dyrtid 224 (1917). Grundprincipen är .. att de neutrala (staterna) .. icke medges överskottsimport som sedan förvandlas till reexport på Tyskland. DN(A) 27/2 1940, s. 12. —
-INFORMATION. om överflödig l. i sitt sammanhang irrelevant information; särsk. speciellare, om sådan information som framkommer vid myndighetskontroll l. brottsundersökning o. d. DN 23/1 1971, s. 3. (Hemlig dataavläsning) borde .. bara gälla mycket grova brott, och vara förknippad med tydliga integritetskyddande åtgärder – som regler om hur överskottsinformation ska hanteras. JönkP 4/11 2019, s. 2. —
(2 a, b) -INFÖRSEL~020. (numera föga br.) överskottsimport. AB 12/12 1881, s. 3. Efter att .. (Sverige) en lång tid haft en betydande öfverskottsinförsel af fläsk, började denna att från år 1909 att aftaga. LAHT 1912, s. 156. SvD(A) 1917, nr 190 B, s. 3. —
-JÄRN. järn som finns i l. utgör överskott; särsk. i fråga om dels innehåll (i blodet) i människokropp, dels (till 2 a) produkt av järnhantering (särsk. (om ä. förh.): skattejärn (jfr järn 1 d)). Öfverskotts- och biskopstiondejern. MeddNerFmF 1: 139 (1553). Nu (finns) intet som antyder, att öfverskottsjern för tillfället pressas till försäljning. SmålP 13/6 1900, s. 3. Kroppen .. kan icke befria sig från överskottsjärn såvida icke blödningar komma med i spelet. Bergstrand SvLäkS 384 (1958). —
-KAPACITET. överkapacitet; särsk. till 2 a, i fråga om produktionskapacitet. DN(A) 15/2 1919, s. 5. Inom de flesta andra industriområden finnes det däremot för tillfället betydande överskottskapacitet. EkonT 1945, s. 311. —
(2 b) -KAPITAL. (i sht i fackspr.) kapital (se kapital, sbst.1 2) som finns i l. utgör överskott; jfr överlopps-kapital. Om alla desze öfwerskotts Capitalerne, som nu uti Swerige i Fastigheter nederlagde äro, ännu i Handelen roullerade. Nordencrantz Arc. 69 (1730). —
(2 d, f) -KRAFT. överskottsenergi; jfr kraft 1 d, 4 c. PT 1879, nr 1 A, s. 1. Särskilt beroende av kraftfaktorn äro de elektrokemiska industrierna, som därför .. torde komma att förläggas till Norrland där billig överskottskraft finnes. HandInd. 570 (1927). I omkring eller bortåt fyrahundra år hade vikingatågen samlat all svenskarnas överskottskraft. SvFolket 2: 395 (1938). —
(2 a) -KRIS. kris (se kris, sbst.1 1 c) beroende på överskottsproduktion. PolitÅskådn. 40 (1931). Man (vill) lösa jordbrukets överskottskris med att lägga jord i träda. DN 2/11 1986, s. 8. —
(2 a) -LAGER. lager (se lager, sbst.3 2) av l. för (försäljning av) överskottsprodukt(er) l. överskottsmateriel. GbgP 15/3 1873, s. 1. Lockouthotet blir en realitet i ett sådant läge, därför att arbetsgivarna .. gärna inställer driften på en tid för att kunna bli av med sina överskottslager av färdigvaror. Östlind Nationalek. 136 (1948). Skepparkavajen, mitt andra fynd från försvarets överskottslager. Stensdotter ArnesKiosk 121 (2004). —
(2 g) -MANSKAP~02 l. ~20. (numera bl. tillf.) jfr manskap III 2. LMil. 4: 1067 (1697). Trupper av mindre stridsvärde, beredskapsförband, bestående av överskottsmanskap från staber, tross, förplägnadstrupper och dylikt. DN(A) 16/8 1944, s. 7. —
-MANTAL. (†) jfr mantal 2. Där något Öfwerskotts Mantal finnes på de reducerade Hemmanen, då sätts 10 i Rota. LMil. 1: 152 (1682). VDAkt. 1716, nr 183. —
-MATERIEL. materiel som finns i l. utgör överskott; i sht förr äv. om sådant material (jfr materiel 2). Att fördjupningar kunna fyllas med öfverskottsmaterielet i kullar och sluttningar. BoråsTidn. 15/3 1900, s. 2. Man ville gärna tro att de amerikanska militärmyndigheterna hade en hel del överskottsmateriel, som skulle kunna levereras mycket snabbt. Hägglöf SvKrigshand. 100 (1958). —
(2 b) -MEDEL. penningmedel som finns i l. utgör överskott; jfr medel, sbst. 14, o. -pengar. UUKonsP 5: 101 (1657). Den bokförda behållningen består av överskottsmedel, vilka fonderats för att finnas tillgängliga för olika ändamål under kommande år. Bergstrand SvLäkS 127 (1958). —
-MÅL.
1) (numera mindre br.) om vart särskilt av de mål (se mål, sbst.5 4 b slutet) som utgör vinstmarginal i bollspel. I de flesta fall avgjordes utgången (av bandymatcherna) genom endast ett överskottsmål och striden var oavgjord in i det sista. SvD(A) 22/1 1923, s. 9. AB 27/3 1969, s. 39.
2) till 2 b: mål (se mål, sbst.5 6) om ekonomiskt överskott; särsk. om sådant mål i statsfinanser. Regeringens överskottsmål. Kommittén ifrågasätter om de nuvarande grunderna för precisering av överskottsmålet .. är avpassade för affärsmässig verksamhet. DN 16/6 1972, s. 28. —
(2 a) -OMRÅDE~020. om geografiskt område kännetecknat av överskott av viss produkt o. dyl. l. av överskottsproduktion. DN(A) 23/7 1918, s. 4. Skåne (är) Sveriges viktigaste överskottsområde, som ger den nödvändiga balansen i vårt lands självförsörjning i kritiska tider. SvGeogrÅb. 1945, s. 29. —
(2 b) -PENGAR, äv. -PENNINGAR. pengar som finns i l. utgör överskott; jfr -medel o. överlopps-pengar. Rudbeck d. ä. Bref 39 (1666). Syftet med att ha en minusränta .. är att få bankerna att använda överskottspengar till utlåning i stället för att samla dem på hög. JönkP 13/9 2019, 1: 15. —
(2 a) -PRODUKT. produkt (se d. o. 4) som finns i l. utgör överskott; jfr -vara. NArgus 1832, s. 410. Avsättningen av lantbrukets överskottsprodukter. Fatab. 1978, s. 20. —
(2 a) -PRODUKTION. jfr produktion 3 a, b α o. över-produktion. GHT 22/6 1859, s. 2. Genom att utvidga marknaden för en överskottsproduktion uppmuntrar utrikeshandeln de nationella produktionskrafternas utveckling. Cassel TeorSocEkon. 595 (1934). Lagra överskottsproduktionen som vätgas och producera elenergi när snurrorna står still så har vi en leveranssäker el. NVärmlT 2/12 2021, s. 21. —
(2 b) -RÄNTA. särsk. (förr) om ränta (se ränta, sbst.1 1) överstigande den beräknade l. fastställda räntan (o. använd ss. tillskott till svagare hemman); jfr tillskotts-ränta, över-ränta 1. LMil. 1: 40 (1680). Om hemmanets räntor öfversköto .. (anslagna medel), tilldelades detta öfverskott ett annat svagare hemman, hvilket kallades öfverskottsränta. Linde Kam. 105 (1852). jfr bytes-överskottsränta. —
-RÖST. särsk. om var särskild av de röster (se röst, sbst.3 3) som ger röstövervikt vid votering i parlamentarisk församling (jfr över-röst); äv. vid val till sådan församling, om var särskild av de röster som överstiger det antal som krävs för att vinna mandat (men inte räcker till ytterligare mandat). Skulle Guizot förlora de 15 öfwerskottsrösterna på wenstra sidan, så blir ministeren af den 28 Oktober omöjlig. NorrkpgT 17/2 1844, s. 2. Valkartell, (dvs.) sammanslutning af två eller flera partier vid val, med syfte att hålla tillsammans de samverkande partierna till en enhet .. och därigenom göra det för dessa .. möjligt att stödja hvarandra med sina öfverskottsröster. 2NF 38: 1157 (1926). —
(2 a) -SPANNMÅL~02 l. ~20. spannmål som finns i l. utgör överskott. Såsom nu denne repartition uppå kyrkornes öfverskotts-spannmål är författad effter prästerskapets egne utlåtelser. 2RA 2: 207 (1727). —
(2 d) -STRÖM. överskottselektricitet; jfr ström, sbst. 6. HallandsP 18/5 1900, s. 2. Pumpkraftverk, där överskottsström .. driver pumpar för vattnets uppfordring till regleringsmagasin. SvGeogrÅb. 1943, s. 119. —
-TAL. (i sht i fackspr.) om tal (se tal, sbst.1 3) angivande storleken av överskott; särsk. i fråga om befolkningstal. NDA 23/2 1891, s. 2. För människosläktet i dess helhet beräknar Ravenstein öfverskottstalet i våra dagar till nära 8 ‰. EkonS 2: 41 (1894). —
-TID. ledig tid l. tid till övers (jfr överlopps-tid); äv. till 2 b, om tid(speriod) kännetecknad av ekonomiskt överskott. Norrländska stambanan (har) ökat statsskulden med endast 6 millioner kr., medan staten sjelf under den korta ”öfverskottstiden” kunnat utlägga nära 17 millioner kronor. GbgP 2/8 1894, s. 2. Den överskottstid, som uppstår, då vad som hör till det dagliga livets nödtorft icke upptager hela arbetsdagen. HandHantv. Hantv. 2: 13 (1935). —
(2 a) -VARA. jfr -produkt. Weste 1933 (1807). Mälarsocknarna fick genom allt tätare båtförbindelser med huvudstaden möjlighet att där avyttra sina överskottsvaror. SträngnHist. 424 (1959). —
-VATTEN. vatten som finns i l. utgör överskott; jfr överflöds-vatten, överlopps-vatten. Det öfverskottsvatten, som bildar den ur sjön i sydostlig riktning rinnande bäck, hvilken (osv.). DN 6/2 1866, s. 3. Koka risgrynen mjuka i saltat vatten .. Häll av ev. överskottsvatten. ICAKurir. 1985, nr 43, s. 22. —
(2 d) -VÄRME. värme som finns i l. utgör överskott; jfr överlopps-värme. Denna luftström för bort öfverskottsvärmet nästan lika fort, som det utvecklas. Triumf 31/10 1903, s. 1. —
-ÅNGA. ånga som finns i l. utgör överskott; jfr överlopps-ånga. För att öfverskottsångan må kunna utsläppas hastigt, bör ventilytan vara tillräckligt stor och ventilen lätt kunna lösgöra sig från sätet. LB 4: 126 (1904).
Spalt Ö 641 band 39, 2023