Publicerad 2023   Lämna synpunkter
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
ÖVER-BOREN. [åtm. delvis ombildning av yverboren] (†)
1) till II 3 e: hyperboreisk; jfr yverboren 2. (Detta land) kalladt Hyperboreorum, eller the Öfwerbornes land. Peringskiöld MonUpl. 2 (1710). Naivt-fantastiska försök att förherrliga den ”öfwerborna götiskheten”. SD 27/4 1866, s. 1.
2) till II 7 a: högättad l. högboren; jfr yverboren 1. ÖgCorr. 13/3 1841, s. 2. Denna överborna höghet, för vilken jag alltid blott är den laglige halvblodsfränden! Högberg JesuBr. 2: 25 (1915).
3) till II 8, om ngt sakligt: överdriven; jfr yverboren 3. Öfverborna förhoppningar. ÖgCorr. 12/11 1881, s. 6. Den lika öfverborna som ihåliga ”fosterländskhet”, hvilken de senaste åren grasserat inom vissa kretsar här i landet. EskilstKurir. 27/9 1894, s. 2. AB(A) 1/10 1930, s. 2.
(II 7 a) -BORGGREVE l. -BURGGREVE~020. (förr) särsk. om högste styresman i Sthm; jfr -ståthållare. RP 3: 79 (1633). I 1634 års regeringsform stadgades, att Stockholms stad .. skulle hafva sin särskilda styresman under namn af öfver-burggrefve, och kort derefter ändrades titeln till öfverståthållare. Lundin o. Strindberg GSthm 572 (1882).
(II 7 a) -BORGMÄSTARE. (numera bl. i skildring av ä. l. utländska förh.) Öfverborgmästarens i Fahlu stad Hinrich Teetz reesa till Stockholm. AOxenstierna 11: 280 (1643). Överborgmästaren i Köpenhamn har varit socialdemokrat sedan posten infördes 1938. GbgP 23/11 2017, s. 26.
(II 7 b) -BORGRÄTT~02 l. ~20. jfr borgrätt a slutet. 2BorgP 3: 529 (1727). Förvaltningen för de under f. d. kongl. öfverborgrätten stälda medel. Upsala 11/7 1885, s. 2.
-BOTTEN.
1) (†) till II 1: (rum på) övervåning; särsk. om (för förvaring passande) vind(sutrymme) (särsk. höloft l. skulle); jfr botten II 5 c. Fatab. 1918, s. 64 (1653). Fähus och Stall, med rymlige öfwerbottnar för foder. IT 28/2 1791, s. 3. I scenens bakgrund (på teatern) ligga, till vänster å första öfverbotten, fyra klädloger. Lundin NSthm 262 (1888). Uthusbyggnad, innehållande två vedbodar .. ett mindre svinhus och ett soprum samt en öfverbotten. PT 1903, nr 130 A, s. 4.
2) till II 1 a, 2: om (skivformig) yta som upptill begränsar ngt, ofta mer l. mindre liktydigt med: lock (se lock, sbst.2); särsk. (o. numera nästan bl., mera tillf.) om dels övre ändstycke av tunna o. d., dels överdel av bakverk; jfr botten I 1 (o). Til Ränte Smörets inpackande .. En handtlangare som med öfwerbottnarnes tillagande och inpassande uti tunnorna .. warit sysselsatt. HovförtärSthm 1771 A, s. 1192. Lådan hade en sned öfverbotten, klädd med suddigt grönt skinn. Scholander I. 2: 18 (c. 1870). Bottnar, som äro ämnade att fyllas med sylt eller kräm och sedan förses med lock (öfverbottnar) af frisk smördeg. Grafström Kond. 216 (1892).
(II 1) -BRAMBARDUN~102. (i sht förr) bardun som stöttar överbramstång; jfr boven-brambardun. Frick o. Trolle 60 (1872). jfr kryss-, stor-överbrambardun.
(II 1) -BRAMBRASS~02. (i sht förr) brass (se brass, sbst.2) fäst vid överbramrå. Ekelöf Ordl. (1898). jfr för-, stor-överbrambrass.
(II 1) -BRAMFALL~02. (i sht förr) tåg varmed överbramrå hissas l. nedfiras; jfr fall XVI 1 o. boven-bramfall. Roswall Skeppsm. 1: 44 (1803). jfr stor-överbramfall.
(II 1) -BRAMRÅ~02. (i sht förr) jfr , sbst.2 2, o. boven-bramrå. Roswall Skeppsm. 1: 44 (1803). Stundom sakna öfverbramrårna brassar, och man säjes då föra ”flygande öfverbramsegel”. Wrangel SvFlBok 72 (1897). jfr för-, kryss-, stor-överbramrå.
(II 1) -BRAMSEGEL~020. (i sht förr) segel som förs på överbramrå; jfr -segel o. boven-bramsegel. Roswall Skeppsm. 1: 44 (1803). Enligt vissa uppgifter skulle överbramsegel ha blivit införda på 1770-talet. Hägg TretungFl. 37 (1941). bram-, för-, kryss-, stor-överbramsegel.
(II 1) -BRAMSTAG~02. (i sht förr) jfr stag 1 o. boven-bramstag. Om det blåser hårdt och skeppet kränger må ej lofvarts taljerep öfverhalas, lofvarts barduner, samt bram- och öfverbramstagen böra släckas helt varsamt. Platen Glascock 1: 80 (1836).
(II 1) -BRAMSTÅNG~02. (i sht förr) på större segelfartyg: stång (se d. o. 1 i) som sitter ovanför bramstång l. utgör dess övre del; jfr boven-bramstång. Platen Glascock 1: 199 (1836). På större fartyg bestå så väl master som bogspröt af flere längder; för masterna kallas de undermast, märsstång, bramstång och öfverbramstång. Engström Skeppsb. 64 (1889). jfr för-, kryss-, stor-överbramstång.
(II 1) -BRAMTOPP~02. (i sht förr) topp (se topp, sbst.1 2 d) på överbramstång. Platen Glascock 1: 246 (1836). jfr stor-överbramtopp.
(II 1) -BRAMVANT~02. (i sht förr) vant (se vant, sbst.1 1) fäst vid överbramstångs topp; jfr boven-bramvant. Frick o. Trolle 60 (1872). jfr stor-överbramvant.
(II 2 a) -BREDA, -ning. breda över (ngt l. ngn med ngt); i sht i p. pf.; jfr -täcka. Schroderus Dict. 285 (c. 1635). Golfwet i Maket war öfwerbredt medh rödt Sammet. Rålamb Resa 34 (1658, 1679). Min madrass (har) burits upp på däck, der jag legat öfverbredd med hans stora regnkappa. Roos ResAmer. 40 (1851). Vid de starkare (kolsyre)baden måste badkaret öfverbredas ända upp till patientens haka, så att inandning af den ur badet uppstigande kolsyran undvikes. LbInternMed. 2: 1298 (1918).
(II 1, 2) -BREDSLE. (†) (säng)täcke; jfr bredsle 1 o. -kast. VarRerV 19 (1538).
(II 3 b) -BRINGA, -ning; -are (se avledn.), -erska (se avledn.). (föra med sig o.) överlämna (ngt till l. från ngn); särsk. (o. numera i sht) med avs. på ngt abstrakt (ss. budskap l. hälsning o. d.), närmande sig l. övergående i bet.: förmedla l. framföra; i sht förr äv. med indirekt personobj., särsk. ungefär liktydigt med: låta (ngt) drabba l. gå ut över (ngn); i sht förr äv. liktydigt med: föra l. transportera l. flytta över (ngn (i sht militär trupp) l. ngt) (ngnstans ifrån l. hän); jfr bringa över. Överbringa ett budskap, en hälsning. Dhet af Öfwersten Sadowsky öfwerbrachte Kongl. Lijf-Regemente hafwer Grefwe Sersewitz fuller giordt sigh förhopning at bekomma. NAv. 17/1 1656, nr 1, s. 3. Att E. Höggrefl. Excell. sin onåde ifrån oss bortwändande, hwilken denne wår swåre wederpart oss öfwerbracht hafwer. Annerstedt UUH Bih. 2: 180 (i handl. fr. 1675). Gewär, Krut och Lunta, som uti brinnande Kriget i främmande orter med största äfwentyr och på det dyraste härifrån öfwerbringas måste. HC11H 9: 38 (1697). (Han fick) uppdraget att överbringa manuskriptet .. till ett förlag. Fehrman Gullberg 75 (1958).
Avledn.: överbringare, m.//ig. person som lämnar l. räcker över ngt, överlämnare; förmedlare; äv. bildl., om ngt sakligt; jfr överförare. Jagh har och bedt öfverbringaren (av brevet) munteligen at afläggia min underdånigsta recomendation. Carl XII Bref 89 (1707). Konfucius förklarade sig själv vara, ej en skapare utan en överbringare, en tolkare av de heliga sanningar som långt före honom stodo klara för den kinesiska antikens store män. IllRelH 539 (1924). (Herofilos) gjorde en oerhörd upptäckt, då han insåg, att nerverna äro överbringare dels av rörelseimpulser, dels av känselintryck. Fåhræus LäkH 1: 178 (1944).
överbringerska, f. (numera bl. tillf.) om kvinnlig överbringare. Fänrik von Phiffen .. torde .. hafva den godheten att följa öfverbringerskan häraf. Braun Calle 178 (1843).
(II 3 c slutet β) -BROA, -ning. med avs. på vatten(drag) l. schakt o. d.: bygga l. slå bro över (jfr -brygga, -spänna 1); äv. utvidgat l. bildl., liktydigt med: överbrygga; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret(are); jfr broa 3 o. -bygga 3. Farvattnet är för bredt att öfverbroa. KrigVAH 1862, s. 98. Smärre vägförbättringsarbeten såsom överbroningar av diken, vägbreddning (osv.). TrängRegl. 1940, s. 364. Att överbroa motsättningarna mellan väst och öst. DN(A) 13/3 1962, s. 11. Användning av två eller tre överbroande stentar är en äldre teknik som på sikt kan resultera i stabil läkning av kärlväggen. LäkT 2012, s. 885.
-BRODERA.
1) till II 2 a, med avs. på tyg l. klädesplagg o. d.: över hela l. stora delar av ytan brodera (med ngt); i sht i p. pf. Uniformer, som liknade dessa guldbroderade, guldstickade och med en annan sort guld öfverbroderade rober. PT 27/8 1836, s. 3.
2) till II 8: i alltför hög grad brodera (ngt); särsk. bildl. (jfr brodera 2); i sht i p. pf. Överbroderade hem. En överbroderad stil. Skolan får ej träda i förgrunden, så att konsten blir öfverbroderad, men utan skola blir ingen en stor konstnär. DN(A) 15/12 1905, s. 2.
(II 2 a, 3 d β) -BRUSA. (†) om våg l. vatten o. d.: (kraftfullt l. våldsamt) överskölja l. översvämma (ngt l. ngn) (jfr brusa 1); äv. bildl., särsk. i p. pr. i adjektivisk anv., ungefär liktydigt med dels: översvallande, dels: hetsig l. uppbrusande (jfr brusa 6 (a, b)). Hoo kan vthtala alt thet Elände som sådane fattige Enckior och Faderlöse Barn öfwerbrusar? Hasselqvist Thauvonius C 1 b (1684). Och böljor öfverbrusa smala näset. Phosph. 1810, s. 136. En brutal, vild, öfverbrusande Cossak. Tegnér Brev 3: 362 (1825). Brytningen mellan dem karaktäriserar hans diktning, en blandning af öfverbrusande känsla och kallblodig reflexion. DN(A) 27/2 1904, s. 2.
(II 3 c slutet β) -BRYGGA, -ning. [efter t. überbrücken] överbroa (vattendrag o. d.) (jfr brygga, v.2); äv. (o. i sht) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv., särsk. med avs. på dels klyfta l. avstånd, dels motsättning l. skillnad o. d. (jfr -broa, -bygga 3 slutet). Överbrygga skillnaderna mellan eleverna. I följd af dessa hvarandra diametralt motstridiga meningar är klyftan mellan kongressen och exekutiven så vidgad att den svårligen lärer kunna öfverbryggas. NVexjöBl. 28/2 1866, s. 4. Ett gipsförband kan även läggas i två delar med överbryggning medelst järnband eller dylikt, som gipsas in i vardera delen. LbKir. 1: 565 (1920). (Coloradoflodens) lättast överbryggade delar. SvGeogrÅb. 1927, s. 179. De korta (ljud)vågorna ha egenskapen att lätt överbrygga stora distanser. SvD(A) 1933, nr 313, s. 7. (Han) sökte .. överbrygga den gamla motsättningen mellan höger och vänster. Carlsson LantmPol. 401 (1953).
(II 1, 2) -BRYN l. -BRYNE. (†) övre gränsyta; jfr bryn 2, 3 o. bryne, sbst.2 Jordens öfver-bryne. VetAH 1754, s. 84. (Sill)Tunnorna skola vara fullt och fast packade; och, på det att det öfversta lagret må presentera sig såsom ett helt slutet öfverbryn, är det nödvändigt att (osv.). GHT 1889, nr 246 B, s. 2.
-BRYTA, -ning.
1) till II 3 d β, om våg o. d.: bryta över (fartyg o. d.); särsk. (o. i sht) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., särsk. i uttr. överbrytande sjö(ar), brottsjö(ar) (se brottsjö 1, 2; jfr sjö, sbst. 5, 6). Ingen mensklig kraft förmår framtvinga en båt en enda tum tvertemot en sådan öfverbrytande sjö. Carlén Rosen 233 (1842). Fartyget hade .. råkat ut för missödet att utanför Skagen öfverbrytas af en störtsjö, som bräckte loss en rökhatt och gjorde hål på däcket, så att vatten strömmade in. GbgAB 5/12 1900, s. 3. Robert lyssnade till ljuden från de överbrytande sjöarna: det dånade, plaskade och rann när de sköljde över däcket där uppe. Moberg Utvandr. 396 (1949).
2) (†) till II 8, i fråga om brytning av större kvantitet malm än den fastställda l. avtalade; anträffat bl. ss. vbalsbst. -ning. 27000 Dal. K:mt, som han af öfwerbrytningen skulle få afräkna. HC11H 13: 26 (1697).
-BRÄDA l. -BRÄDE. särsk. (byggn.) till II 1 (a), om övre bräda i paneltak. Under-bräderna blifva behörigen räfflade och öfver-bräderna eller ytorna skalade. VetAH 1765, s. 54.
-BRÄNNA, -ing.
1) (numera bl. mera tillf.) till II 2 a, med avs. på skogs- l. åkermark o. d.; jfr bränna, v. I 1. Åkren kan bära twå gånger een Sommar, helst om man then Åkren thes emellan med Halm eller Rijs låter öfwerbränna. Risingh LandB 16 (1671). Skogseld .. öfverbrände omkring 75 tunnland skogs- och betesmark. GbgP 31/5 1889, s. 2.
2) till II 8: i alltför hög grad l. stor utsträckning bränna (ngt); särsk. (i sht i fackspr.) i fråga om beredning l. härdning (jfr bränna, v. I 3 a); förr äv. i fråga om brännvinsbränning (jfr bränna, v. I 3 c); i sht dels i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., dels ss. vbalsbst. -ing. En ocontrollerad öfwer-bränning (av brännvin) är också en Riksfördärfwelig egennytta och invention. AdP 1786, s. 192. Överbränning (dvs.) härdning av målningsskikt vid något högre temperatur eller under en längre tid än vad som rekommenderas vid normal härdning. TNCPubl. 88: 189 (1988). Överbränd emalj. SvD 22/1 2005, s. 76.
(II 8) -BUD, förr äv. -BÅD. [fsv. ivirbudh] högre bud (än annat bud); särsk. dels vid auktion (jfr bud 4 slutet), dels i kortspel (jfr bud 5); äv. (o. numera i sht) i utvidgad anv., om förslag l. erbjudande som är mer långtgående l. fördelaktigt (än annat förslag osv.) (särsk. om sådant på (förment) tvivelaktiga l. orealistiska förutsättningar grundat förslag osv.). At cronoförpantningarne kunde lemnas til inlösen, när de af någon begiäras .. Doch blifva pantegodsens besittiare altid de närmaste dem at behålla, när de öfverbudet præstera. 2RA I. 1: 46 (1719). Den, som gjort ett bud, anses löst derifrån, när ett öfverbud (underbud) följt och detta blifvit af auktionsförrättaren upptaget och utropadt. NF 1: 1337 (1876). För att avge ett enkelt överbud – alltså ett bud som på så låg nivå som möjligt bjuder över motståndarnas bud – måste ni (osv.). Werner o. Sandgren Kortox. 143 (1949). Sacos taktik i de förhandlingar, som föregick konflikten, var överbudens. TSvLärov. 1952, s. 345.
Ssgr: överbuds-auktion. auktion vid vilken högsta budet vinner, motsatt: underbudsauktion. Försäljningen (av utmätt lösegendom) sker .. genom vanlig överbudsauktion. Minnesskr1734Lag 1: 359 (1934).
-politik. politik präglad av (förment) tvivelaktiga l. orealistiska överbud (för att locka till sig väljarnas röster). Den svenska högerns öfverbudspolitik. SvD(A) 17/10 1906, s. 6.
(II 8 b) -BUREN, p. adj. [eg. p. pf. av -bära o. bära över] om barn l. foster: vars fosterperiod varat (två veckor l. mer) över beräknad tid; äv. om dels graviditet, dels havande kvinna; jfr bära, v. 9. Överburna graviditeter. Överburna foster. SvD(A) 31/8 1958, s. 13. Då trodde jag att jag var två veckor överburen men jag hade fått fel tid. Barometern 27/11 2010, s. 8. Den vanligaste medicinska orsaken till igångsättning är att barnet är överburet. AB 31/5 2017, s. 22.
Avledn.: överburenhet, r. AB 9/5 1953, s. 6. Den fetmarelaterade risken för intrauterin fosterdöd är mest uttalad i fullgången graviditet och vid överburenhet. LäkT 25/11 2015, s. 20.
-BURGGREVE, se -borggreve.
(II 3 e) -BYGD. (i vissa trakter, i sht Norrl.) om högre l. längre bort från kusten belägen bygd (se d. o. I 2); i sht i sg. best. AB 28/2 1888, s. 2. Inom de olika länen kan man iakttaga en liknande skillnad emellan den äldre bygden nere vid kusten och öfverbygden, där ägodelningen af helt naturliga skäl ej hunnit gå lika långt. Hellström NorrlJordbr. 145 (1917).
-BYGGA, -nad (se d. o.), -ning. [fsv. ivirbyggia]
1) till II 1, 2 a: bygga tak l. hölje l. skydd l. annan konstruktion över (ngt); särsk. i fråga om tak osv. på fartyg (jfr -däcka); i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret: överbyggnad (se särsk. a); äv. mer l. mindre bildl. (se b). Överbyggda trottoarer. En överbyggd brunn, veranda. Schroderus Dict. 285 (c. 1635). Kunnandes desze pelare så mycket häldre byggas af trä, som äfwen stenpelare för täckningen skull måste med träwerke öfwerbyggas. Bergv. 3: 460 (1772). Fördelaktigt är .. att öfverbygga ugnen med ett litet skjul med en skorsten för afledande af röken. Rejmers Koln. 49 (1868). Då det om somrarna är vackert väder, vilja naturligtvis alla passagerarna sitta deruppe på öfversta däcket, och derför är det ur stabilitetssynpunkt alldeles afvita att öfverbygga dylika små ångare. SD 1899, nr 543, s. 4. Med skåp överbyggda lastautomobiler. SFS 1939, s. 342. (Man) började .. förse .. (gruvschaktens) öppningar med överbyggningar .. närmast till skydd mot ras från Stötens sidor. Lindroth Gruvbrytn. 1: 531 (1955). särsk.
a) (†) ss. vbalsbst. -ning i konkret anv., liktydigt med: övervåning; jfr -byggnad 1 c. 3SthmTb. 1: 298 (1595). En stor wacker Schola med öfwerbygning ock Tegel-tak. Œdman Bahusl. 132 (1746).
b) mer l. mindre bildl.; i sht förr särsk. ss. vbalsbst. -ning, liktydigt med: överbyggnad (se d. o. 1 d γ). Hwarföre emedan thetta fundament är löst, så moste och heela Romerske Primatets öfwerbÿgning falla. Schroderus Os. 1: 74 (1635). Boerhaven lade grunden til detta verket .. i hopp, at efterverlden skulle det öfverbygga och gå vidare än en mans lifstid tillåter. Schultzercrantz PVetA 1755, s. 22. Den officiella pressbyrån i Rom har sedan hösten 1934 överbyggts med ett propagandaministerium. Bjurman 3Statsm. 208 (1935).
2) (numera bl. tillf.) till II 2 a, med avs. på mark l. tomt o. d.: (överallt l. i sin helhet) bebygga; förr äv. dels: bygga ((samling av) hus) (på helheten av yta) (jfr bebygga 2), dels: (i sin helhet) sätta i stånd l. reparera (ngt) (jfr bygga 6). Den nije stadhen, hvarest dhe i desse åhren sigh hafua nidhsatt och huuss öfuerbijgdt. BtHforsH 1: 116 (1649). At siömachten väl öfverbygges, effter som grannarne starkt arbeta deropå och sig beflita at reparera hvad afgång i sidste krig är liden. RARP 9: 187 (1664). Halföns hårda berg (där Helsingfors är beläget), i vår tid så rikt öfverbygda, voro en fullständig vildmark år 1637. Topelius Planet. 1: 57 (1889).
3) till II 3 c slutet β, med avs. på vattendrag o. d.: bygga bro o. d. över, överbroa (jfr -slå, v. 1 a); äv. i fråga om byggande av fördämning, ungefär liktydigt med: dämma upp; ngn gg äv. med avs. på bro. Att samme åå bliffver än nu så myckett öffverbygdh medt sådane tverteppor och fiskie vercker. G1R 22: 154 (1551). H(ans) F(urstlige) N(åde) .. ladhe sigh gint emodt bryggian, som tå all redha nästan var half öffverbygdt. HH 20: 246 (c. 1640). Alla rinnande watten, som jernwägen skall öfwergå, måste öfwerbyggas med broar. VestmLT 19/9 1859, s. 1. Trollhättans elektriska kraftaktiebolags anhållan att få vid Hedenfors inom Öfverluleå socken af Norrbottens län öfverbygga Lule elfs kungsådra. PT 1901, nr 237, s. 2. särsk. mer l. mindre bildl., liktydigt med: överbrygga. Överbygga klyftan mellan teori och praktik. Våra radikala kollegers uppträdande .. äro skilda genom en afgrund som man förgäfves .. söker öfverbygga med retorisk spindelväf. GbgP 28/11 1895, s. 1. En tanke slår över i sin motsats, eller med Hegels terminologi: tesen slår över i sin antites. Men tankeprocessen stannar inte härvid; tanken söker överbygga motsägelsen. Marc-Wogau FilDiskuss. 92 (1955).
4) (†) till II 8, om arrendator l. boställs- l. indelningshavare o. d.: uppföra (l. hålla i stånd) byggnad(er) utöver vad som är avtalat l. stadgat (o. därmed (kunna) vara berättigad till kompensation från den som tar över arrendet osv.); i sht ss. vbalsbst. -ning, liktydigt med: överbyggnad (se d. o. 3). Sedhen all hans laghe bygning war afftagen, så hadhe han än då till 30 daler öffuerbygning. UpplDomb. 8: 73 (1586). Öfwerlades om .. H:r Samuel Alani ansökning att bekomma refusion för det han wid husesynen på Hylkelax Acad:æ hemman befinnes hafwa öfwerbygt. ConsAcAboP 9: 281 (1707). Öfwerbygt på the Laga husen. OfferdalKArk. N I 1, s. 158 (1753).
5) (numera bl. tillf.) till II 8: bygga för mycket. Frånsedt världsutställningens förberedande anläggningar till 75 millioners värde, så bygges det med raseri, det öfverbygges i Paris. GHT 1898, nr 234 A, s. 2.
(II 3 e) -BYGGARE. (numera bl. i skildring av ä. förh., i sht i Norrl. o. Finl.) om person som bebor högre l. längre bort från kusten belägen plats, motsatt: neder- l. underbyggare; jfr byggare 1. Tå kom för Rätta å satte tinge Kiemi Sochns öfwerbyggiare och beswärade sigh högeligen om then öf:rwåldh .. som them emoot .. wederfarin war af Kiemi Sochns Nederbyggares .. medh theras olaglige Laxpatur. AktsamlKungsådreinst. 60 (1577). En öfverbyggare eger icke rätt, att på något sätt orena en ström eller kanal, som går genom hans egor, hvaraf underbyggarene kunde lida men. Helsov. 1889, s. 9.
(II 1) -BYGGD, p. adj. [eg. p. pf. av -bygga] särsk. (i fackspr.) om ryggradsdjur (särsk. dels häst l. nötkreatur, dels hare l. ekorre o. d.): vars bakre extremiteter är längre o. starkare utvecklade än de främre; äv. om kors (se d. o. I 5 b). Är korset (på en häst) så högt att det står i jemnhöjd med manken eller t. o. m. höjer sig deröfver kallar man det öfverbyggdt. Sjöstedt Husdj. 1: 44 (1859). Djur med mycket starka bakben, s. k. öfverbyggda djur, äro uteslutande hänvisade till gångarten språng; exempel härpå erbjuda haren och ekorren. 2NF 10: 812 (1908).
(II 1, 2 a) -BYGGE. överbyggnad (se d. o. 1); äv. bildl. (jfr -byggnad 1 d γ). En järnugn, mycket liten, med öfverbygge. Sprinchorn LundLärovH 26 (i handl. fr. 1784). Det patriarkala överbygget. Arbetarbl. 2/9 2018, s. 8.
-BYGGNAD. [till -bygga]
1) till II 1, 2, motsv. -bygga 1(, 2), med konkret bet., särsk. mer l. mindre liktydigt med: tak; ngn gg äv. abstrakt; äv. mer l. mindre bildl. (se d); jfr -bygge, -gärd, -sats 1 o. översätta 1. Överbyggnaden över källartrappan. SkeppsgR 1547. Uppå .. (tomtens) regularitet beror en stor del af öfwerbygnadens både styrka, beqwämlighet och prydnad. Berch Hush. 121 (1747). På en bro med öfverbyggnad af trä efter amerikanskt system. Thomée IllSv. 133 (1866). I hvarje sal (i skolhuset) fans en stor jernugn med öfverbygnad af tegel. TT 1880, s. 27. Teatersalongerna ha synbarligen här uppstått genom öfverbyggnad af bakgårdarna. Steffen ModEngl. 382 (1893). Slamret från de med höga överbyggnader försedda renhållningsbilarna. FoFl. 1950, s. 39. jfr schakt-överbyggnad. särsk.
a) i sht sjöt. på båt l. fartyg, om byggnad l. byggnadskonstruktion som är belägen ovan (huvud)däck; äv. om sammanfattningen av sådana byggnader osv.; jfr -skepp 1 o. övervattens-byggnad. Åtskillige Fartyg blefwo redlösa, somliga utan segel, somliga utan mast, somliga .. utan öfwerbyggnad. Nordberg C12 1: 429 (1740). Dessa båtar äro byggda efter amerikansk flodbåtstyp, flatbottnade, grundgående och med hög öfverbyggnad i flere våningar. TT 1899, Allm. s. 242. Med fartygets överbyggnad förstås samtliga däck och tak, som äro belägna ovanom huvuddäcket. Lang FinlSjör. 294 (1932). (Fartyget) hade krämfärgade överbyggnader och ljusblått skrov. Allansson ResHonduras 38 (1967).
b) järnv. järnvägsöverbyggnad. ÖgCorr. 7/1 1854, s. 4. Överbyggnaden måste förstärkas för att kunna tåla den ökade belastningen av tyngre rullande material. SvGeogrÅb. 1934, s. 180.
c) (†) motsv. -bygga 1 (a): övervåning. Byggning .. med öfwer- och underbyggnad. PT 1758, nr 2, s. 4. Lindfors (1824).
d) i mer l. mindre bildl. anv. särsk.
α) (†) om överkropp(s byggnad l. proportioner); jfr byggnad 5 c. Mot alla regler i Architecturen, ha .. (kvinnorna gm sin klädsel) giordt grundwalen större och förminskat öfwerbyggnaden. Kling Spect. Kk 3 b (1735). Reslig växt med stark öfverbyggnad, ljust hår och blåa ögon hafva städse varit ett utmärkande kännetecken på Nordboen i allmänhet. Holmberg Nordb. 304 (1854). Cederschiöld Artist. 18 (1915).
β) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om fortsättningsskola; särsk. om högre folkskola (se d. o. c). Den reala öfverbyggnaden vore endast tvåårig. PedT 1873, s. 250. Högre folkskolan har, såsom överbyggnad till den egentliga folkskolan, till ändamål att bereda ungdom, som genomgått egentlig folkskola .. tillfälle att inhämta (mer omfattande bildning). SFS 1934, s. 449. Gymnasial överbyggnad existerade .. icke i Uppsala under sjuttonde seklet. Samuelsson HALärovUpps. 86 (1952).
γ) i fråga om att ngt immateriellt är uppbyggt på grundval av o. har sin förutsättning i ngt annat; jfr byggnad 4, 5 d o. -bygga 1 b, -bygge. Emedan färdighet i sielfwa språket (dvs. grekiskan) är den grundwal, hwaruppå den exegetiske theologien sig fotar och stöder, och utan hwilken grunds läggande sådan öfwerbyggnad frugtlöst lärer företagas. Annerstedt UUH Bih. 4: 52 (i handl. fr. 1751). Han var visserligen utan den lärda skolans underbyggnad, men han hade tillegnat sig det kunnskapssökande nitets öfverbyggnad. Landsm. VII. 1: 49 (1892). Produktion, handel, äganderätt, klassmotsättningar och därur uppkommen klasskamp utgöra basen för samhällets överbyggnad. Höglund Branting 1: 8 (1928).
2) till II 3 c slutet β, motsv. -bygga 3, om byggnadskonstruktion som sträcker sig från den ena sidan av ngt till den andra; särsk. (i sht i fackspr.) om dammbyggnad över vattendrag. Två genom en 25 m. bred öfverbyggnad med hvarandra förbundna två-vånings byggnader. TT 1896, Allm. s. 187. Den öfre laxgränsen bildas vanligen af något vattenfall, som stänger vägen, eller af i senare tid anlagda öfverbyggnader öfver älfven. Ekman NorrlJakt 367 (1910).
3) (numera bl. i skildring av ä. förh.) till II 8, motsv. -bygga 4, om uppförande (jfr byggnad 2) (l. vidmakthållande (jfr byggnad 1)) av byggnad(er) på arrende- l. boställs- l. indelningshemman o. d. som går utöver vad som är avtalat l. stadgat o. som den som tar över arrendet osv. är l. kan bli skyldig att kompensera för; äv. dels konkret(are), dels om värde av l. utgift för sådan(a) byggnad(er); jfr överlopps-byggnad 1. Widh prästeskiften, tå ock all bewijsligh öfwerbyggnad, medh hwad annan bekostnad giord är, moste af then, som till gieldet kommer inlösas. KOF II. 2: 350 (c. 1655). (Han har) för sine öfverbyggnader och meliorationer (på prästgården) afslutat med B. skriftel:n at åtnöjas med 200 plåtar i ett för allt. Porthan BrCalonius 93 (1794). I Reslöf lär jag få betala omkring 3000 rdr i öfverbyggnad. Tegnér Brev 2: 398 (1823). Domänstyrelsen (äger) medgifva, att öfverbyggnaden må arrendatorn godtgöras genom eftergift i närmaste årens arrende. SFS 1908, nr 52, s. 5.
Ssgr: överbyggnads-däck. sjöt. till -byggnad 1 a: däck på överbyggnad. GbgP 13/12 1878, s. 2.
-ersättning. (numera bl. i skildring av ä. förh.) till -byggnad 3. AB 5/6 1849, s. 2. Att den öfverbyggnadsersättning, hvartill nuvarande arrendatorn kan befinnas berättigad, kommer att af kronan inlösas. PT 1899, nr 130, s. 4.
-summa. (numera bl. i skildring av ä. förh.) till -byggnad 3; jfr summa, sbst. 3. Som man säger mig skall det vara omöjligt, ehuru öfverbyggnadssumman är betydlig, att bo der ens om somrarna utan stora reparationer. Tegnér Brev 2: 388 (1823).
(II 2) -BYXOR, förr äv. -BYXAR, pl. byxor använda l. avsedda att använda ovanpå andra byxor, särsk. dels motsatt: underbyxor, dels (o. numera i sht, mera tillf.) liktydigt med: täckbyxor; jfr ytter-byxor, överdrags-byxor. Af Walmar göras deras underbyxar och Sommar kiortlar: af Renbelingar åter öfwerbyxar, dem dhe föra alt neder i Skorna. Landsm. XVII. 3: 49 (1672). Det tar matte en evighet att klä på sig innan vi kan gå ut. Överbyxor, täckjacka, stövlar (osv.). Sydsv. 23/2 2005, s. 18.
-BÅD, se -bud.
-BÄDD, förr äv. -BÄDDA, sbst.
1) till II 1: övre bädd i våningssäng o. d., överslaf l. översäng; jfr -koj, -plats. AB(A) 17/12 1921, s. 9. Uppfällbara överbäddar i sovvagnar infördes först av Pullman. Dædalus 1956, s. 151.
2) (†) till II 1, 2, om (stoppat l. vadderat) sängtäcke (jfr bädd 2); äv. om täckande lager (jfr bädd 6). BtÅboH I. 8: 203 (1635). 1 st öfwerbädd med skin under och randigt wahr öfwer. BoupptVäxjö 1758. (Vid underdikning används) s. k. ”Kampersten” till 6, 8 à 10 tums höjd med en öfverbädd af ljung eller enris. SydsvD 22/9 1870, s. 3.
-BÄDDA, sbst., se -bädd.
(II 2 a) -BÄDDA, v. (numera bl. mera tillf.) bädda l. täcka över (ngn l. ngt med ngt). Hvaraf det skönjes; at botnen i forna tider varit en öppen mark, som med måssa blifvit öfverbäddad. VetAH 1765, s. 108. Förr var man af den meningen, att de olyckliga invånarne (i Pompeji) omkommo genom att öfverbäddas af de glödande lavamassorna. SDS 1883, nr 150, s. 2.
-BÄRA, -ing. [fsv. ivirbära] särsk. (numera bl. mera tillf.) till II 3 b: bära över (ngt l. ngn). Christi .. krafft then oss, såsom een iernbroo wil öffuerbära. PErici Musæus 5: 281 a (1582). Dessa vilkor, som parlamentärerna öfverburo till general Azarta, blefvo af honom antagna. GHT 16/4 1849, s. 2.

 

Spalt Ö 354 band 39, 2023

Webbansvarig