Publicerad 2021   Lämna synpunkter
ÅTAL å3~ta2l, n.; best. -et; pl. = (Sahlstedt (1757) osv.) ((†) -er 3SthmTb. 9: 77 (1616)).
Ordformer
(åtal (åå-, -th-, -aa-) 1576 osv. åtall 1624. åttahl 1729)
Etymologi
[fsv. atal; jfr nor. nn. åtal; vbalsbst. till ÅTALA, v.]
1) (†) motsv. ÅTALA, v. 1: klander (se d. o. 1, 6) (mot ngn l. ngt) l. (framläggande av) anklagelse (mot ngn); särsk. i förb. med dels verbet göra, dels prep. utan, dels bestämning inledd av prep. ; jfr 2, 3 o. PÅ-TAL 1, ÅTALA, sbst., ÅTALAN 1. Ther åthal åkommer för theras försummelse skuld. SthmStadsord. 1: 21 (1632). Hwad H. Andreæ Marci oskick widkommer, skal han få bref med hårdt åtahl för sina procedeurer. HärnösDP 1694, s. 193. Hvad Testamentet angår, som wij .. gjort till välb:na fru Ulrica Silfverlod, så hafver det sitt bestånd och ingen macht derpå åtahl giöra. VgFmT II. 6–7: 143 (1712). Criticus gjör på et ställe åtal på Her. Adj. Ekmans anförande i Boken p. 126. SvMag. 1765, s. 156. Till och med unga flickor kunna utan åtal taga sig ett högtidsrus. Castrén Res. 2: 152 (1846). Björkman (1889).
2) [eg. specialanv. av 1] motsv. ÅTALA, v. 2: åtalande (av ngn för brott); äv. konkretare, om enskild omgång av åtalande (äv. med särskild tanke på framställning av l. innehållet i anklagelsen); särsk. i förb. dels med verbet väcka (se VÄCKA, v.1 I 3 e), dels med bestämning inledd av prep. (e)mot, med styrt led betecknande den åtalade, l. för, med styrt led betecknande (i lagen med särskild benämning specificerat) brott; särsk. i uttr. allmänt l. enskilt åtal, om åtal väckt av allmän åklagare resp. (i vissa fall l. för speciella brott) av enskild målsägande; jfr PÅ-TAL 1, TALAN 5, TILLTAL 4, ÅTALAN 2. Alla åtalen lades så småningom ned. I åtalet beskriver åklagaren ett flertal olika händelser. Förolämpning faller under enskilt åtal. At dhe Privilegierade kunde wara ifrån Under-Rätternes åtal och Domb. Schmedeman Just. 327 (1662). Huruvida .. (målet) vidare Ämbets eller annan handräckning erfordrar, i hvilken händelse det til vederbörande Fiscalers laga åtal befordras. CivInstr. 419 (1773). Att målsäganden icke mer ensam äger bestämma, huruvida åtal af ett brott må utföras eller falla. Nordström Samh. 2: 477 (1840). (Justitiekanslern ville) yrka åtal emot öfverståthållaren. De Geer Minn. 1: 259 (1892). Allmänt åtal följer fortfarande såsom regel på de flesta brott, men därifrån undantagas nu i något större utsträckning privata brott av ringare betydelse. Flodström SvFolk 526 (1918). Svensson sökte ändring under yrkande att åtalet för brukande av osann urkund måtte ogillas. 1NJA 1953, s. 23. Det må vara att åklagaren inte tyckte att det höll för åtal, men du ska veta att för oss poliser betyder inte det ett dugg. Larsson BlodSpill. 293 (2004). — jfr MENEDS-, POLIS-, RIKSRÄTTS-, SEDLIGHETS-ÅTAL m. fl.
3) (†) motsv. ÅTALA, v. 3: anspråk (se d. o. 2, 3) (på ngt); särsk. i förb. med dels verbet göra, dels bestämning inledd av prep. , äv. till; i fråga om egendomsöverlåtelse o. d. svårt att skilja från 1; jfr PÅ-TAL 2, TILLTAL 4, ÅTALAN 3. Att the här efther måge och skole niuthe och behålle th(et) aldelis quitt, frÿtt och oclandredt för offtebe(mäl)te Tile Hampe, hans mederffuingers och eftherkommendes åthaal och qual. 2SthmTb. 5: 131 (1576). En fredzhandel, vti hwilken K. M:t .. til fredz war at cedera .. all sin rätt och åtaal til heela Ryska Rijket. Widekindi KrijgH 789 (1671). Pröfwas en dräng för sin odygd skull böra stötas vtur tiensten .. och han icke behöfwes til Båtzman eller Soldat i orten, så aflefwereras han til den Wärfware, som på honom första åtahlet gör. Arnell Stadsl. 152 (1730). Det var mycket illa betänkt af dig, när du på Norriges rike gjorde åtal. Strinnholm Hist. 1: 398 (1834).
Ssgr (till 2): ÅTALS-BEHÖRIGHET. behörighet att väcka åtal. Speciella åklagares åtalsbehörighet omfattar .. blott någon särskild brottskategori. 2NF 33: 978 (1922).
-BESLUT. beslut om åtal. AB 1/9 1877, s. 2. Bakom åtalsbeslutet ligger en märklig polisutredning. DN(A) 14/3 1964, s. 7.
-EFTERGIFT~102, äv. ~200. jur. åtalsunderlåtelse; jfr eftergift 1. Införande av villkorlig åtalseftergift. DN(A) 2/1 1933, s. 7. Frågan om åtalseftergift skall .. underställas landsfogden. SFS 1944, s. 680.
-FRÅGA. fråga (se fråga, sbst. 3) om åtal skall väckas; i sht i sg. best. AB 16/2 1866, s. 1. Åtalsfrågans prövning skall hädanefter ankomma på åklagarmyndigheten. SvJuristT 1937, s. 556.
-PLIKT. (åklagares) plikt att väcka åtal (för visst brott). Lagen tillförsäkrar allmänne åklagaren en fullt fri utöfning af sin åtalspligt. ST 6/10 1892, s. 2.
-PRESKRIPTION. jur. preskription för (brottslig gärnings) åtalbarhet. Jemväl mot den utsträckning af åtalspreskriptionen, Nya Lagberedningen i 14 § föreslagit, synas mig afgörande betänkligheter möta. BtRiksdP 1890, I. 2: nr 21, s. 4.
-PRÖVNING. prövning av åtalsfråga. SvD(A) 20/7 1927, s. 8. Föreskriven åtalsprövning beträffande olovligt förfogande. 1NJA 1947, s. 582.
-PUNKT. rubricerad punkt (se d. o. 9 (d)) i (framställning om) åtal; jfr -rubrik. TStKopparbg 16/1 1845, s. 2. Åtalspunkterna hade av Landin uppdelats på sju stämningsansökningar. 3SAH 44: 332 (1933).
-RUBRICERING. jur. särsk. konkretare: åtalsrubrik; jfr rubricera 3 b. Åtalsrubriceringen är grov märkesförfalskning. HudiksvT 12/6 1951, s. 4.
-RUBRIK. jur. rubrik (se d. o. 4 c) för åtalspunkt; jfr -rubricering. Den åtalsrubrik – ”uppror” – som den beskäftiga åklagaremyndigheten sökt påsätta uppträdet ifråga. Arbetet 17/8 1900, s. 2.
-RÄTT. rätt att väcka åtal (för visst brott). AB 13/2 1845, s. 2. Stadsfiskal har i egenskap av distriktsåklagare, under landsfogden såsom statsåklagare, åtalsrätt i alla de fall, där icke åtalsrätten uteslutande tillkommer annan åklagarmyndighet. SFS 1947, s. 2610.
-SKRIFT. (i sht i Finl.) skriftlig framställning om åtal. SDS 23/8 1883, s. 2. I åtalsskriften anfördes .. framför alt, att de tillåtit en så oförsvarlig duell ega rum. ÅboT 3/9 1892, s. 3.
-TID. tid (se tid, sbst. 6) inom vilken åtal skall vara väckt (mot anhållen l. häktad gärningsman); ngn gg äv. om giltighetstid för brotts åtalbarhet. Under anhållande det åtalstiden måtte utsträckas till Augusti månad nästlidet år. GHT 4/6 1853, s. 2. Grundar sig betalningsanspråket på skada i följd av brott och står åtal för brottet öppet under längre tid än tio år, utlöper preskriptionstiden först vid åtalstidens slut. Hernberg Rättsh. 181 (1922).
-UNDERLÅTELSE. jur. (beslut om att tillämpa) förhållandet att (under vissa (i lag specificerade) omständigheter) avstå från åtal; jfr -eftergift. Av särskilt intresse är givetvis frågan om åtalsunderlåtelse när det gäller de unga lagöverträdarna. SvD 13/10 1970, s. 11.

 

Spalt Å 280 band 38, 2021

Webbansvarig