Publicerad 2023   Lämna synpunkter
ÄCKA äk3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Osbeck Lah. 304 (i handl. fr. 1655) osv.) ((†) -er Stiernman Riksd. 1413 (1662), BorgP 1815, 1: 228 (: skjutsäcker)).
Ordformer
(eck- (-ch-) 1668 (: Eckepengar)–1868 (: eckepenningar). eckior, pl. 1766. äck- (æ-, -kk-) 1527 (: æckebrædher) osv.)
Etymologi
[sv. dial. äcka, motsv. nor. nn. ekkje, nyisl. ekja; av ett till ÅKA, v., bildat urnord. vbalsbst. som äv. föreligger ss. senare led i ÅSKA, sbst. — Jfr ACKJA]
(numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat, i skildring av ä. förh.) körsla l. transport, särsk. om körsla osv. som det ålåg bonde l. arrendator att utföra för kronans l. jordägares räkning (jfr KÖRSLA 2); särsk. i uttr. göra l. utgöra (en) äcka; förr äv. i det bildl. uttr. ta sig äckan på, i fråga om att ta på sig ansvar l. axla börda. Mårten Nilson i Swedie hafuer oloffligh tagit sin granes Bertell Andersons häst i biden .. och der medh giort sin äcka vthÿ ander sochn. ÅngermDomb. 28/11 1636, fol. 120. Hwem, som är barnefader, wet ey någon ännu, utan iag tror Nils kock får wähl taga sig äckan på. ÅgerupArk. Brev 14/1 1743. Allmogen i Skåne beswärar sig .. at Kyrkowärdar, Brefbärare och Wildförare .. ifrån alla slags Skjutsningar, Äckor och dylika mindre onera blifwit befriade, hwilka åter på den öfrige Allmogen blifwit fördelte. PH 8: 7501 (1766). Annexhemmanen brukades af s. k. klockarebönder, hvilka .. voro skyldige att .. göra fria s. k. äckor, när någon discipel till Lunds universitet dimitterades eller rektor reste i skolans ärender. Rietz SkolvH 452 (1848). 1714 hade .. (pastorn) processer med sina församlingsboar angående skyldigheten att utgöra äckor. Cavallin Herdam. 2: 67 (1855). Bland de af bönderna anförda klagopunkter anföra vi: ”att de pålagts äckor (dagskörslor), som varat i åtta dagar”. Möller Jordbr. 233 (1881). Göransson, som den dagen å sin husbondes vägnar gjort en äcka på herrgården, hade då just närmat sig med sitt ekipage. Larsson IdStabb. 180 (1918). — jfr SKJUTS–, SKOGS-, STADS-, TIMMER-ÄCKA o. KRINGEL-, LÅNG-ÄCKOR.
Ssgr: ÄCKE-BRÄDE. (†) om sittbräde i l. för vagn varmed körsla utförs; anträffat bl. i pl. Saagobrædher æckebrædher færebrædher och båtnabrædher. G1R 4: 31 (1527). —
-PENG l. -PENNING. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat, i skildring av ä. förh.) i pl., om avgift ersättande skyldighet att utföra körsla. BL 20: 35 (1668). Hos Påhl Person i Gissleberga innestå Obetalte Äcke penningar för åhr 1747. ÅgerupArk. Bouppt. 1748.

 

Spalt Ä 3 band 39, 2023

Webbansvarig