Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RAPIR rapi4r, äv. RAPPIR rapi4r, förr äv. RAPIÄR l. RAPER l. RAPPERE l. RIPPER, n. (HH 1: 25 (1543) osv.), äv. r. l. m. (HH 2: 29 (1548), Fornv. 1945, s. 305); best. -et ((†) -t HB 2: 327 (1597: ripperth)) resp. -en; pl. = (TullbSthm 8/6 1543, osv.), äv. (numera bl. ss. r. l. m.) -er (HH 2: 28 (1548), Alm BlVap. 21 (1932)).
Ordformer
(rap- 1549 osv. rapp- 1541 (: Rappirbeltte) osv. ripp- 1597. -eel c. 1695. -er (-eer) 15431882. -ere 15631584. -ier 15601927. -iere (-ière, -iére) 18481923. -ieren, sg. best. 1933. -ir (-ii-, -ij-) 1541 (: Rappirbeltte) osv. -iär 1906)
Etymologi
[av mlt. rappīr l. t. rappier, av fr. rapière (varav äv. eng. rapier), av ovisst urspr.]
(förr) (lång, smal) stötvärja; särsk. inskränktare, om sådan värja försedd med tvåäggad l. fyrkantig, prylformad klinga o. korg- l. skålformigt handskydd o. använd som fäktvapen jämte en vänsterhandsdolk. HH 1: 25 (1543). Dömdes Mons .. fför han högk Oleff Karsons son i Bodha i huffuudhe med ett rapper. BtFinlH 2: 59 (1548). Ett rappere med sin dagert; knopen, kryset och ortbandet aff jern, förgylt. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 31. Bengtsson Tärn. 26 (1923). SvVapSÅ 1947—48, s. 132. — jfr KAMP-RAPIR, KYRASS-RAPPERE. — särsk. bildl. Blanka rapiärer i lifvets glada förpostfäktning. Lindqvist Stud. 256 (1906). GHT 1927, nr 151, s. 6.
Ssgr (förr): A: RAPIR-BALJA, r. l. f. (rapir- 1552. rapirs- 15601589) jfr balja, sbst.1 1. HovlönSthm 1552 A, s. 76 b.
-BÄLTE. bälte (se d. o. 1 a) varvid rapir bars. Ett Hispanies Rappirbeltte aff venesk ynsse gull. VaruhusR 1541.
-FÄSTE. (rapir- 1569. rapirs- 1607) jfr fäste 7 c. 2SthmTb. 4: 40 (1569).
-KLINGA, r. l. f. (rapir- 1888. rapirs- 15621607) jfr klinga, sbst.1 1. ArkliR 1560, avd. 3 (1562).
-UDD. (rapirs- 15951597) UppsDP 20/2 1595.
B (†): RAPIRS-BALJA, se A.
-FÄSTE, -KLINGA, se A.
-KRYSSE. parerstång på rapir; jfr kryss, sbst.3 2 a. G1R 26: 784 (1556).
-TASKA. triangelformat (ofta överklätt) läderstycke försett dels med ett antal omslagsremmar som spändes kring överdelen av en rapirbalja, dels med en ring som med en hake fästes i bältet. TullbSthm 11/9 1581.
-UDD, se A.

 

Spalt R 284 band 21, 1956

Webbansvarig