Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PRISLIG l. PRISELIG, adj.; adv. -A (Dalin Vitt. 4: 1 (c. 1730), Nicander GSann. 115 (1767)), -E (G1R 8: 323 (1533)), -EN (OxBr. 12: 67 (1638)).
Ordformer
(prisel- (-ij-) 1621—1655. prijssel- 1669. prisl- (-ij-) 1536—1833. prijssl- (-ii-, -sz-) 1533—1651. prissl- 1668. -ligen, adj. 1536—1541. -ligit, n. 1558—1760)
Etymologi
[fsv. priseliker; jfr d. priselig, mlt. priselik, prīslik, t. preislich; till PRIS, sbst.3, o. PRISA, v.3]
(†) som förtjänar att prisas l. berömmas, prisvärd, berömvärd, berömlig; äv. närmande sig l. övergående i bet.: ärofull, ärorik; ss. adv. äv.: med pris l. lovord; jfr PRISAKTIG. Han war och en slick vprictig Christelig Förste then oss bör priiszlige vmtala. G1R 8: 323 (1533). Herren är stoor och myckit prijsligen. Psalt. 145: 3 (öv. 1536). Prijsligha gerningar. 1Mack. 10: 15 (Bib. 1541). Jag för kommande män täljer ditt prisliga värf. Tranér Anakr. 116 (1833). — jfr HÖGST-, HÖGT-PRISLIG.

 

Spalt P 1893 band 20, 1954

Webbansvarig