Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FRUKOST fruk3os2t l. 40 (fruckåsst Weste, frúckå`sst Dalin), r. l. m.; best. -en; pl. -ar ((†) -er LfF 1899, s. 132 (1714), Weste (1807)).
Ordformer
(frukost(t) 1558 osv. frwk- 15821639. frok- 1814. fruck- 17541889. -kåst 1648c. 1755. -korst 1828)
Etymologi
[fsv. frokoster; jfr d. frokost; av mnt. vrōkost, av vrō, tidigt (se FRO, adv.), o. kost, måltid (se KOST); jfr ä. t. frühkost, ävensom t. frühstück. — Jfr FRUBISKEN, FRUKOSTERA]
morgon- l. förmiddagsmål(tid); i allm. om den första (stundom äv. om den andra) egentliga måltiden på dagen; äv. om den för dyl. måltid avsedda maten; jfr DAGVARD, DEJEUNÉ, LUNCH, MORGONVARD. Äta, spisa frukost. Intaga (sin) frukost, förr äv. taga frukost. Vad fick du till frukost? Han drack te på morgonen kl. 8 och åt frukost kl. 11. Första frukost, (i sht i hotellspr.) den första (lättare) måltiden på dagen. Andra frukost, (i sht i hotellspr.) lunch, dejeuné. Thett arbetisfolck, som tideligen (äro) komne til arbetis, må han lathe bekomme frukostt. GR 28: 454 (1558). Jag .. intog .. til Frukost 2:ne i Socker insyltade Pomerantzer. Humbla Landcr. 232 (1740). De togo frukost. Tersmeden Mem. 4: 192 (1763). Hvila vid denna källa: / Vår lilla frukost vi framställa. Bellman 3: 276 (1790). Jag gaf dem kokt och stekt fläsk till frukost. Landell Bligh 97 (1795). Sandels han satt i Pardala by, / Åt frukost i allsköns ro. Runeberg 2: 74 (1848). Presidenten Poincaré har i dag gett frukost för premierministern Asquith. PT 1916, nr 267 A, s. 3. — jfr GAFFEL-, KAFFE-, SILL-FRUKOST m. fl. — särsk.
a) [jfr sv. dial. (Skåne) frukostare] (†) frukostsup. Om ej min fiskning geck mycket lyckligt, så åt jag så mycket mer, ock tog 5 frukostar, äfven så många som jag feck fiskar. JGOxenstierna Dagb. 27 (1769).
b) (†) i jämförelse l. bildl. för att beteckna ngt ss. oansenligt l. obetydligt. I ähre oss intet mera än som en Frukost, wij wele inga wärior bruka .. vtan wij wele kasta idher ihiäl medh wåra myssor. Petreius Beskr. 1: 24 (1614). Gyllenborg Vill. 24 (1721). Weste (1807).
Ssgr: A: FRUKOST-BORD.
1) bord som är dukat till frukost; bord vid vilket man äter frukost. Vid frukostbordet, stundom närmande sig bet.: vid frukosten. Lenngren (SVS) 2: 177 (1796). Till salu finnes .. ett Frukostbord af massiv Mahogone. DA 1808, nr 98, s. 9. Hon (hade) afdukat frukostbordet. Callerholm Stowe 116 (1852).
2) (†) frukost. En god brasa och frukostbord af chokolad, te och bakelse hade systrarna tillställt. Tersmeden Mem. 3: 70 (1741).
-BRICKA. bricka som är avsedd att därpå servera frukost l. på vilken frukost är serverad; ofta om lättare l. enklare frukost som serveras på en bricka. 1 frukostbricka med tillhör. achetter af b(lått) ō hv(itt) porcl. BoupptVäxiö 1872. I detsamma kom uppassaren in med frukostbrickan. PT 1906, nr 175 A, s. 3.
-BRÄNNVIN. (†) jfr -SUP. En morgon då de supo Fruckostbrennevinet. VDAkt. 1754, nr 541.
-DAGS. jfr -TID 2. Det är frukostdags. Vid frukostdags. Peringskiöld Vilk. 54 (1715). (†) Ni komma rät Frukostdagz. 2Saml. 13: 89 (i handl. fr. 1690).
-DUK. (mindre) bordsduk till frukostbordet. DA 1824, nr 289, s. 3.
-GAFFEL. (mindre) bordsgaffel som användes vid frukosten. BoupptVäxiö 1896.
-KAFFE.
-KOPP. särsk. om stor kaffekopp som användes vid frukosten. Naumann GranskKr. 1: 220 (1872).
-LOV, n. särsk. vid skola o. d.: längre rast avsedd för frukostätning. Lundin (o. Strindberg) GSthm 287 (1881). Till frukostlof (skall) anslås minst en och en kvarts timme. SFS 1905, nr 6, s. 6.
-MIDDAG. måltid som med avs. på tiden på dagen, rätternas antal osv. utgör ett slags mellanting mellan frukost o. middag; jfr déjeuner dinatoire (se DEJEUNÉ anm.). AFSoldan (1840) hos Aho Soldan 29. I går hade ärkebiskopen en stor s. k. frukostmiddag, kl. 2 på dagen, för komitén. LStenbäck (1857) hos Aspelin Stenbäck 497. —
-RAST. i sht om kortare rast avsedd för frukostätning; jfr -LOV. AB 1819, nr 41, s. 2. Vid de flesta verkstäderna hålles .. en frukostrast på 1/2 à 1/4 timme. ArbStat. A 3: 113 (1901).
-RISP. (vard.)
1) (lätt) frukost. Berzelius Res. 217 (1819).
2) = -SUP. På smörgåsbordet lyser frukostrispen. Engström 5Bok 56 (1910).
-RUM. i skola, affärshus, ämbetsvärk o. d.: rum avsett för frukostätning; jfr LUNCH-RUM. Böttiger 6: 91 (c. 1875). 2UB 1: 542 (1898).
-SERVETT. NJournD 1860, s. 54.
-STYCKE. mål. Frukoststycke, stillebensmålning med dukadt bord, hvarå förekomma vinbägare, pastejer, ostron, bröd och frukt m. m. Taflor med dylika ämnen voro särskildt på modet i Holland under 1600-talet. 2NF (1908).
-SUP. sup brännvin som drickes till (äv. före) frukosten. Serenius Nn 1 a (1734). Blanche Våln. 657 (1847).
-TID. (frukost- 1834 osv. frukoste- 1648)
1) tid (på dagen) då man äter frukost. Strinnholm Hist. 1: 196 (1834). Kl. 8 .. var frukosttiden inne. Ödman UngdM 2: 239 (1881).
2) (†) frukostdags. Ifrån frwkåste tijdh och någet öfuer midiedagh. ÅngermDomb. 1648, s. 124. Almqvist Går an 18 (1839).
-TIMME. timme som är anslagen till frukostätning; jfr -LOV, -RAST; äv. = -TID 1. Leinberg Skolv. 2: 156 (1763).
-ÄTANDE, n. —
-ÄTANDE, p. adj. —
-ÄTARE.
-ÄTNING.
B (†): FRUKOSTE-TID, se A.

 

Spalt F 1591 band 8, 1926

Webbansvarig