Publicerad 1910   Lämna synpunkter
DEMOKRATISK dem1okra4tisk l. de1-, l. -å- l. -ω- (democra´tisk Weste), adj. ((†) n. = Sahlmoon Hollands stats- o. commerciespegel 1: 61 (1731)). adv. -T.
Etymologi
[jfr t. demokratisch, eng. democratic, fr. démocratique, adj. till démocrate (se DEMOKRAT) o. démocratie (se DEMOKRATI)]
adj. till DEMOKRAT o. DEMOKRATI (o. DEMOKRATISM).
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] till DEMOKRAT o. DEMOKRATI 1: som utmärker l. tillhör osv. (en) demokrat l. demokrati; folkvänlig; ofta motsatt ARISTOKRATISK 1; jfr MONARKISK, OLIGARKISK o. OKLOKRATISK. Et Democratisk Regemente. Sahlmoon Hollands stats- o. commerciespegel 1: 61 (1731). HSH 7: 217 (c. 1750). 2ne Partier, et Aristocratiskt och et Democratiskt. GT 1788, nr 53, s. 1. En demokratisk författning. Geijer I. 1: 65 (1818). Demokratiska tänkesätt. Dens. I. 7: 343 (1845). Denne mest demokratiske konung i Sverige. Dens. I. 6: 520 (1846; om K. IX); jfr 3. Den belgiska representantkammaren hvilar på en mycket demokratisk grund i hvad på valbarheten beror. Svedelius Statsk. 4: 349 (1869). En .. åsikt, att man bort göra första kammaren mera pålitligt konservativ och monarkisk, äfven om man .. måst gå in på att göra den andra mera demokratisk. De Geer Minnen 2: 4 (1892). Det demokratiska elementet är i nutidens Spanien starkt utveckladt. C. D. af Wirsén i PT 1909, nr 140 A, s. 3. En förskjutning, ej blott i demokratisk, men i demagogisk riktning. Därs. nr 275 A, s. 3. — jfr SOCIAL-DEMOKRATISK.
2) (mindre br.) till DEMOKRATI 2: som passar för l. är på sin plats l. bruklig i ett demokratiskt samhälle. Den democratiska eller republikanska konsten: vältalighet. Höijer 3: 353 (c. 1810).
3) i utvidgad anv., i fråga om icke-politiska förh.: folklig, folkligt enkel, som förstår l. förstås af ”folket”, som hör hemma hos ”folket”, tillgänglig för alla; motsatt ARISTOKRATISK 2. (Positivet) var ett lättskött och demokratiskt instrument som höll allmänheten i kunskap om operans repertoar. (Lundin o.) Strindberg G. Sthm 129 (1880). (Runeberg) står den folkliga enkelheten, det demokratiska närmare än geheimerådet vid Karl Augusts hof (dvs. Goethe). Söderhjelm Runeberg 2: 519 (1906). jfr: Först efter en seg strid måste också pergamentet vika för det mera demokratiska papperet — demokratiskt äfven såtillvida, att det bereddes af lump. H. Schück i Världskulturen 3: 392 (1907).

 

Spalt D 707 band 6, 1910

Webbansvarig