Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AMMONIAK amω3niak2 l. 0400, äfv. 1004 l. 0104, sällan am1ωnjak4 (– – -áck Dalin (1850)), r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(-ack Stiernman Com. 4: 1097 (1688). armoniac Spegel Guds verk 137 (1685))
Etymologi
[jfr d. ammoniak (med tonvikt på sista stafvelsen), t. ammoniak, fr. o. eng. ammoniac, af lat. ammoniacus, gr. ἀμμωνιακός, adj. till Ἄμμων, gr. namn på den egypt. guden Amun, l. till namnet på en åt honom helgad oas i en trakt af Libyen, hvarifrån både sal ammoniacum (se 1) o. gummi ammoniacum (se 4) sägas hafva erhållits. Med afs. på formen armoniac jfr ä. fr. armoniac, ä. eng. armoniack, mlat. armoniacus, möjl. beroende på anslutning antingen till gr. ἁρμονία, fogning, förbindelse (se Murray), l. till lat. (sal) armeniacum. Jfr Leyell i VetAH 12: 242-243 (1751)]
Anm. I ä. tid användes äfv. den lat. formen ammoniacum. B. Olavi 154 a (1578; i bet. 4). Sparrman Fourcroy 33 (1795; i bet. 2).
1) [af lat. (sal) ammoniacum; jfr SALMIAK] (†) = saltsyrad ammoniak (se 2 a). Spegel Guds verk 137 (1685). jfr Leyell i VetAH 12: 242-243 (1751).
2) [af 1] kem. (gasformig) förening af kväfve o. väte; flyktigt l. animaliskt alkali; ammoniakgas. Ammoniak har sitt namn af sal ammoniacum (salmiak eller saltsyrad ammoniak), hvaraf den vanligast tillredes. Berzelius Kemi 1: 343 (1808, 1817). De för vextlifvet oundgängligaste (ämnena) äro Kolsyra och Ammoniak. Fries Utfl. 1: 285 (1843). Ammoniak är en färglös gas af intensiv, stickande lukt, .. förtätas vid låg temperatur till en färglös, lättrörlig vätska, .. är känd äfven i fast form, som en hvit massa. Cleve Handlex. (1883). — särsk. i uttr.:
a) saltsyrad ammoniak, salmiak, ammoniumklorid, klorammonium; jfr 1. Berzelius Kemi 1: 343 (1808, 1817; se ofvan under 2).
b) kolsyrad ammoniak, ammoniumkarbonat, hjorthornssalt. Berlin Farm. 1: 79 (1849). Kolsyrad ammoniak .. användes till finare bakverk, .. till luktsalt (osv.). Cleve Handlex. 17 (1883).
c) flytande l. kaustik ammoniak, lösning af ammoniak i vatten; ammoniaklösning; jfr 3 samt AMMONIAKSPRIT, HJORTHORNSSPIRITUS, SALMIAKSPRIT, STINKSPIRITUS. Flytande ammoniak, eller ammoniakgasens lösning i vatten, har gasens egna, genomträngande lukt. Berzelius Kemi 1: 346 (1808, 1817). Caustik ammoniak. Därs. 344. Cleve Handlex. 16 (1883).
3) [af 2 c] = flytande l. kaustik ammoniak. Köpa en flaska ammoniak på apoteket. Blomstrand Oorg. kemi 47 (1873). Uhrström Hemläk. 9 (1886). Vennerholm o. Svensson Husdj. 6 (1892).
4) [jfr t. ammoniak, eng. (gum) ammoniac, fr. gomme ammoniaque, af lat. gummi ammoniacum] (†) = AMMONIAKGUMMI. Stiernman Com. 4: 1097 (1688). Orrelius Köpm.-lex. (1797).
Ssgr (mestadels till 2 l. 3): AMMONIAK-AKTIG0300~, äfv. 1003~ l. 0103~, sällan 103~20. Skogman Eug. 1: 128 (1854). Björkman (1889).
-ALUN~20. = AMMONIUM-ALUN. Uppf. b. 4: 458 (1873). Cleve Handlex. (1883).
-ARTAD~20. Schulthess (1885).
-BAS~2. Berzelius Kemi 2: 60 (1812). Ammoniakbaser kallas en klass ammoniakderivat, hvilka kunna anses som ammoniak .., hvars väte delvis eller fullständigt ersatts af alkoholradikaler. Cleve Handlex. (1883).
-BEREDNING~020. C. G. Nyblæus 328 (1846).
-BILDNING~20. Berzelius Kemi 2: 400 (1812). J. Leffler i Ekon. samh. 2: 110 (1895).
-DERIVAT~102. Ammoniakderivaterna .. äro .. endast artförändringar af ammoniak. Blomstrand Org. kemi 27 (1877). jfr AMID, AMIN m. fl. —
-FABRIK~02. Cronquist 19 (1878).
-GAS~2. ammoniak i gasform. Berzelius Kemi 1: 347 (1808, 1817). Cleve Handlex. 16 (1883).
(jfr 4) -GUMMI~20. egendomligt luktande gummi l. harts af den i Asien o. Afrika växande umbellaten Dorema ammoniacum Don.; jfr -HARTS, -KÅDA. Stiernman Com. 4: 1148 (1688). Florman Pharm. 4 (1809). Kruhs Thomé 2: 146 (1882).
-HALT~2. Berlin Farm. 2: 111 (1851).
-HALTIG~20. Berzelius Kemi 5: 567 (1828). Uhrström Hemläk. 857 (1886).
(jfr 4) -HARTS~2. = -GUMMI. Ammoniak Harz, eller Kåda, Gummi Ammoniacum kallad. Synnerberg (1815). Dalin (1850).
-KRUT~2. krut af salpetersyrad ammoniak, nitroglycerin o. kol. Uppf. b. 4: 645 (1873). Cronquist Sprängämn. 118 (1886).
(jfr 4) -KÅDA~20. (mindre br.) = -HARTS. Stiernman Com. 4: 1167 (1688). Synnerberg (1815).
-LINIMENT~102. Hartman 253 (1828). Juhlin-Dannfelt 14 (1886).
-LUKT~2. Berzelius Blåsr. 294 (1820). Alströmer Jordbr. 27 (1892).
(jfr 2 c) -LÖSNING~20. Berzelius (1848) enl. Kindblad (1867).
(4) -OLJA. (†) olja af ammoniakgummi. Stiernman Com. 4: 1167 (1688).
(4) -PILLER ~20. Stiernman Com. 4: 1167 (1688).
(4) -PLÅSTER~20. Stiernman Com. 4: 1078 (1688). Hartman 431 (1828).
-SALT~2. förening af ammoniak med en syra; ammoniumsalt. Berzelius Kemi 1: 664 (1808, 1817). Ammoniaksalter anses .. vara de (gödningsämnen), som verka mest drifvande på vegetationen. Lundequist 83 (1855). Juhlin-Dannfelt 122 (1886).
-SODA~20. Cleve Handlex. (1883). jfr Tekn. tidskr. 1878, s. 237.
(jfr 2 c) -SPRIT~2. Ekbohrn Främ. ord (1878).
-SUPERFOSFAT~1002. ett slags konstgjordt gödningsämne. Arrhenius Jordbr. 1: 294 (1874, 1888). Juhlin-Dannfelt (1886).
(13) -SÅPA~20. Berlin Farm. 2: 578 (1851). Ekbohrn Främ. ord (1878).
-UTVECKLING~020. Berzelius Kemi 6: 434 (1830).
-VATTEN~20. Grönberger Hvitbet. 27 (1872). Ehuru .. åtminstone vid 3 af de större gasverken ammoniakvattnet tillgodogöres. A. W. Cronquist i Tekn. tidskr. 1872, s. 275.
(4) -VÄXT~2. Kruhs Thomé 2: 146 (1882). jfr -GUMMI.

 

Spalt A 1211 band 1, 1898

Webbansvarig