| Publicerad 2017 | Lämna synpunkter |
VIND vin4d, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (SthmStadsord. 1: 152 (1661) osv.) ((†) -er G1R 8: 124 (1532), BoupptSthm 29/11 1658).
i byggnad: (ofta oinrett o. till förvaring l. (i sht förr) torkning l. rökning (se RÖKA, v.2 1 d) o. d. nyttjat) utrymme mellan yttertak och vindsplan; äv. om rum l. annan avskild del i sådant utrymme; särsk. i uttr. på (förr äv. i) vinden; äv. oeg., om översta del av rum, i ssgn SCEN-VIND; jfr LOFT, sbst.1 3 b, SKULLE 1. OPetri Tb. 137 (1526). It stenhuss .. med alle tess tilbehöringer källare bodhar winder stuffuor och alt annat som samme stenhuss tillydher. G1R 8: 124 (1532). Jagh war för bedröwat der af at miin hustru sörgde derföre at wij skulle liggia i winden. 3SAH 23: 100 (1593). (Byggnaden hade) icke höga väggar, men desto högre takresningar. Vinden eller Loftet var därföre i 2:ne etager afdelad. Barchæus LandthHall. 62 (1773). (Han hade) hängt ut genom sitt kontorsfönster på vinden och ropat att jag måste komma in. Östergren SistCig. 44 (2009). — jfr FODER-, HÖ-, KYRK-, MAGASINS-, RÅDHUS-, RÖK-, SKRÄP-, SLOTTS-, SPANNMÅLS-, STUG-, TORK-VIND m. fl.
B: VINDS-BJÄLKLAG~02 l. ~20. om det (överst belägna) bjälklag som skiljer vind från underliggande del(ar) av byggnad; jfr -botten. TLev. 1901, nr 48, s. 4. Låt oss .. konstatera att isolering av vindsbjälklaget i gynnsamma fall kan ge relativt stora kostnadsbesparingar. ÄgaSmåh. 36 (1988). —
-BOTTEN. (numera bl. tillf.) jfr botten II 5 (b) o. -bjälklag. Carlberg SthmArchitCont. G 4 b (1740). Windsbottnet belagdt med Tegel. SPF 1816, s. 159. —
-BRAND. jfr brand, sbst.1 I 2, o. -eldsvåda. Hufvudstadsbl. 5/1 1903, s. 3. Förra nyårshelgen hittades en man död efter en kraftig vindsbrand på Fridhemsgatan 5. YstadAlleh. 24/12 2015, s. A16. —
-DÖRR. [fsv. vinds dyr] (Ett rep) toghz hedenn till Ko. Ma:tz behoff igenom windzdorenn. 2SthmTb. 4: 91 (1570). —
-ELDSVÅDA~020. vindsbrand. Måndag förmiddag utbröt en vindseldsvåda i huset Norrtullsgatan 31. SvD(B) 26/7 1927, s. 6. —
-FÖNSTER. (vind- 1749–1790. vinds- 1591 osv.) fönster på l. till vind; jfr -glugg. Johannes Bureus cantzelieschriffuer bekende, att Siffridh klädeschriffueres son hade vdtslaget aff windzfensteret vthur Johannis hws en kruke medh Pisz opå Mons Knutzszon. 2SthmTb. 8: 326 (1591). —
-FÖRRÅD. förvaringsrum på vind; jfr -kontor. SvD(A) 5/10 1929, s. 7. Krystyna sade sig inte veta var direktör Christensens vin fanns, hon hade aldrig städat i källaren eller i vindsförrådet. Guillou TjuvMarkn. 121 (2004). —
-FÖRSTUGA~020, förr äv. -FARSTUGA. (numera bl. tillf.) förstuga i anslutning till vind. Rudbeckius Dagb. 151 (1630). J windsförstugan giordes .. nytt planck med ny dör. ÅbSvUndH 83–84: 114 (1732). —
-GARDEROB. klädskrubb l. garderob på vind. (En) vindsvåning, indelad till ett tornrum med kök och 5 garderober, en större torkvind jämte 12 vindsgarderober. PT 1906, nr 253 A, s. 4. —
-GLUGG. (vind- 1693–1915. vinds- 1692 osv.) jfr -fönster. Att denne gåsse har offta förargat henne .. och ropat offta effter wachten ståendes på taket bak om en kårssteen (dvs. skorsten) dijt han klifwit genom en winsglugg. UUKonsP 20: 146 (1692). —
-GOLV. Barchæus LandthHall. 80 (1773). Den andra flygelen och corps de logie hade strukit med (i branden), om vindsgolfvet icke där varit stenlagdt. HH XXXII. 2: 254 (1783). —
-KAMMARE. jfr kammare, sbst.2 2, o. -rum. BoupptSthm 3/3 1655. Vindskammaren var bara en skum vrå, och på vintern var den ett kallt och dragigt hål. Moberg Sedebetyg 302 (1935). —
-KAPPA, sbst.1 (sbst.2 se vinda, sbst.1 ssgr), förr äv. -KAPPE. (vind- 1580, 1796. vinds- 1734 osv.) (i sht i fackspr.) vindskupa; förr äv. dels om material som täcker o. skyddar vindskupa l. vindsfönster, dels om viss typ av glugg l. öppning i tak; jfr kappa, sbst.1 2 (a β δ’). VocLib. avd. 4 (c. 1580; om takglugg). Uppifrån sina vinds-kappor snegla de med afundsjuka och lömska ögon ned till de lyckligares palatser. Rademine Knigge 3: 39 (1804). Vindskappa .. är den betäckning och fodring som göres omkring och vid ett vindsfönster. Sturtzenbecher (1805). På detta tak finnas .. tvenne runda vindskappor. Samuelsson HALärovUpps. 236 (i handl. fr. 1807). —
-KONTOR. jfr kontor 3 o. -förråd. (Våningen) består af åtta Rum .. WindsContoir, Källare och Wedbod. SP 1792, nr 161, s. 4. —
-KUPA. huvliknande påbyggnad på tak (som omger vindsfönster l. vindslucka o. d.); äv. om vindsrum som finns i anslutning till sådan påbyggnad (särsk. om sådant för bostadsändamål nyttjat vindsrum (ss. symbol l. sinnebild för (författar- l. konstnärs)tillvaro i knapphet l. fattigdom)); jfr kupa, sbst. 10 b β, o. -kappa, sbst.1 Porthan BrCalonius 435 (1797). Får jag ock i höst inrätta vinds kuppor, med fönster, i stället för de små vindsgluggarna .. så vinner jag mycken beqvämlighet. Muncktell Dagb. 2: 11 (1816). Det var så qvaft och instängdt i min trånga vindskupa. Jag öppnade fönstret. Wennerberg 2: XXXXVIII (1882). Svenska folket vill att deras skalder gärna ska ha lungsot .. Och dessutom ska skalderna med lungsot sitta på en vindskupa och svälta och skriva mästerverk. Lo-Johansson Förf. 80 (1957).
Ssg: vindskupe-, äv. vindskup-fönster. TT 1874, s. 269. Det enda rummet som upptog större delen av övre botten skuggades av träden utanför. Det hade ett vindskupefönster. Edlund Chandler EneDöd 35 (1952). —
-KYFFE. om (ss. bostad nyttjad) vindsskrubb; jfr -kupa, -lya, -våning. Är man .. illa klädd, så blifver man, likt en resande gesäll, inqvarterad i vindskyffen och smutsiga sängar. Rademine Knigge 2: 202 (1804). —
-LOFT. vind (se vind, sbst.2); äv.: vindsrum; jfr loft, sbst.1 3 (b). GT 1787, nr 50, s. 4. Uppkomna till Lien .. inlogerades .. jag i en flygelbyggnad i ett litet förtjusande vindsloft på gafveln med utsigt åt sjön. Ödman VårD 2: 112 (1888). —
-LUCKA. (vind- 1742–1814. vinds- 1687 osv.) lucka avsedd att tillsluta öppning upp till vind l. från vind upp på tak. (Taket lagades) och sattes dher nytt Muhrtegel in under winsslukan. BoupptSthm 1687, s. 1147 b, Bil. (Arbetsrummet) ligger på vinden. Han klättrar upp på en stege, som han drar upp efter sig, stänger igen vindsluckan och skjuter för en tvärslå. DN 30/3 2013, Kultur s. 12. —
-LYA. krypin l. mindre bostadslägenhet på vind; jfr lya, sbst.1 a, o. -kyffe, -lägenhet. DN(A) 1/10 1943, s. 27. De små vindslyorna där man frös och led. Abenius Drabb. 101 (1950). —
-LÄGENHET~002, äv. ~200. jfr lägenhet 10 o. -lya, -våning. AB 7/10 1864, s. 3. En 43-årig gummifabriksarbetare .. omkom vid en eldsvåda i sin vindslägenhet i Hälsingborg natten till fredagen. DN(A) 29/8 1964, s. 3. —
-PLAN. om det plan (se plan, sbst.1 I 7) i byggnad som ligger i (ungefärlig) nivå med det ställe där tak o. vägg möts; äv. mer l. mindre liktydigt med: vind. SFS 1950, s. 625. Anordnande av rum i förut .. oinredd del av vindsplan. SFS 1952, s. 453. Vi klev helt lugnt och sansat in i lägenheten .. en ganska rymlig tvåa på vindsplanet. Lundell Jack 58 (1976). —
-RUM. (vind- 1905. vinds- 1708 osv.) [fsv. vinda rum] rum (se rum, sbst.3 9) på vind; jfr -kammare, -loft. En lijten maatkammar på norre änden, förstugu och 3(ne) wijnsrum ofwanuppå. VDAkt. 1708, nr 423. —
-RÖJNING. jfr röjning 4. Fatab. 1939, s. 264. Efter en vindsröjning på Adelsnäs håller familjen .. loppis. ÖgCorr. 23/6 2015, s. 5. —
-SKRUBB. (vind- c. 1875. vinds- 1900 osv.) skrubb (se skrubb, sbst.1) på vind; särsk. om sådan skrubb nyttjad ss. bostad (jfr -kyffe). I en vindskrubb .. hade han ett mångårigt lager af torrt virke. Böttiger 6: 125 (c. 1875). Han klev in i en liten vindsskrubb med sluttande tak och stora bläckfläckar på de trasiga tapeterna. Ett skrangligt bord, en utdragssoffa och två stolar var hela möblemanget. Siwertz JoDr. 41 (1928). —
-TAK. om ytter- l. innertak över vind. 2ne gångar lagat vindztaket på boden med ny näfver. BoupptSthm 1680, s. 404 b, Bil. I vindstaket en oändlig mängd garn, vittnande om qvinnornas flit. Rydberg Brev 1: 42 (1866). —
-TRAPPA, sbst.1 (sbst.2 se vinda, v.2 ssgr). (vind- 1824. vinds- 1807 osv.) trappa som leder upp till vind. Weste (1807). Källaretrappan och windstrappan skola båda wara med jerndörrar .. stängda. SFS 1842, nr 44, s. 20. —
-UTRYMME~020. utrymme på vind; äv. om rum på l. avskild del av vind (jfr ut-rymme c). Bergqvist UndPlanRealsk. 184 (1906). Hanbjälken (på takstolen) insättes på en höjd af minst 2 m. öfver vindsgolfvet för att ge godt vindsutrymme. 2NF 28: 303 (1919). Mitt enda hopp var att den som kom hade sitt vindsutrymme åt andra hållet, i den andra gången. Edelfeldt Rit 232 (1991). —
-VÅNING. vind; äv. om på vind inredd bostadslägenhet, förr särsk. mer l. mindre liktydigt med: vindskyffe (jfr -lägenhet); jfr tak-våning. LBÄ 36–38: 94 (1800). Windswåningen anwändes i boningshus till klädtorkning och flere andra husliga förrättningar, till förwaring af husgeråd (osv.). Stål Byggn. 2: 20 (1834). Borgerskapets julglädje ställes i kontrast till fattigdomen, smutsen och kölden i den vindsvåning, där stallbetjänten Larson med sin familj .. har sin trista tillvaro. 3SAH LIV. 2: 31 (1943). På attraktiv adress nära Stureplan, med storslagen utsikt över takåsarna, ligger denna stilrena och välplanerade vindsvåning om totalt 163 kvm. SvD 6/12 2014, Mag. s. 25.
Spalt V 1191 band 37, 2017