Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
UNDERLÄGSEN un3der~lä2gsen, adj. -sne, -sna; -snare; n. o. adv. -SET; förr äv. UNDERLÄGSE, adj. oböjl.
som (i ngt avseende) är sämre l. svagare l. ringare o. d. (än viss motståndare l. visst jämförelseobjekt o. d.); särsk. i uttr. vara ngn l. ngt underlägsen, vara sämre osv. l. ha ett sämre utgångsläge än ngn resp. ngt; förr äv.: som dukar under l. (låter sig) besegras o. d. Siälo-Ångest .. Vthi hwilken dhe Helige icke hafwa succumberat, eller warit vnderlägsze, vthan strax vprättat sigh, igenom en trogen Böön och Åkallan. Hasselqvist Thauvonius E 1 b (1684). Den flitige och sedige får flytta öfver den underlägsne. BerRevElLärov. 1844, s. 49. Underlägsen styrka anses slagen, om den samma under loppet af 15 minuter varit utsatt för öfverlägsen styrkas eld. KrigVAH 1887, s. 200. Hon såg dem och kunde icke finna att hon var dem underlägsen. Hon var formad som de. Krusenstjerna Pahlen 1: 233 (1930).
-känsla. Janson Par. 186 (1900). Det var från den dubbla språngbrädan av en ofrånkomlig underlägsenhetskänsla och ett starkt medvetande om egen begåvning som hon kastade sig ut i världen. Isaksson Wägner 1: 14 (1977).
Spalt U 199 band 36, 2010