Publicerad 2006 | Lämna synpunkter |
TOLV tol4v, räkn.
grundtal angivande det antal som med en enhet överstiger elva; tal som i talserien har sin plats mellan elva o. tretton o. som utgör bas för duodecimalsystemet; utom i löpande text vanl. skrivet 12, i vissa fall XII. Tolv hundra (1200), tolv tusen (12 000), äv. sammanskrivna. Tolv gånger. Räkna till tolv. Han bor på nummer tolv (12). Boken skrevs för tolv år sedan. Besökarna var till antalet tolv. Vi vandrade den tolv kilometer långa vägen. Tolv edsvurna män. Årets tolv månader. Djurkretsens tolv tecken. Thet begaff sigh när Jesus sådana bodh till sina tolff läryungar fulkompnat hadhe, gick han tädhan vppå thet han skulle lära och predica j theras städher. Mat. 11: 1 (NT 1526). Jesus swaradhe, äro icke tolff tijmar om daghen? Joh. 11: 9 (NT 1526). Näst tio säge wi et och tio eller Ellofwa, dernäst tu och tio eller Tålf. Palmquist Räkn. 4 (1750). Dodekaëdern, hvars yta har tolf reguliera femsidingar. Almqvist Geom. 102 (1833). Polismästaren var själv närvarande på platsen till klockan tolv på natten. Hellström Malmros 61 (1931). Annars är han ju nästan som vanligt, precis som förr i världen, som för tie, tolv år sen. Gustaf-Janson ÖvOnd. 80 (1957). Ett dussin, dvs. tolv skedar. SvOrdb. (1986). — särsk.
a) i ordspr. o. ordspråksliknande talesätt. Tuppen styr lättare tolf höns, än mannen en qvinna. Granlund Ordspr. (c. 1880). Björnen har tolv mans styrka och en mans vett. Östergren (1958). Tolv var Josef och hans bröder, / Tolv var Kristi apostlar, / Tolv är årets månader, / Tolv är dagens stunder, / Vid dem sker mer än ett under. Holm Ordspr. 334 (1964).
b) elliptiskt (jfr e), vid angivande av ålder l. penningbelopp l. tid (i sht klockslag) o. d.; äv. mer l. mindre bildl., särsk. i uttr. fem i tolv, i sista minuten (jfr TOLFTE, räkn. b). Det går inget tåg efter tolv. Chokladkakan kostar tolv och femtio (12:50). Anna, som var snabbast, sprang på tolv och sjuttio (12,70). Nu får wäl ock, innan tolf, en kolf åter höra mitt öra. Runius (SVS) 1: 289 (1713). Nu är det en fråga om timmar .. (Han) vill inte spekulera i vem eller vilka som så här ”fem i tolv” kunde tänkas bönhöra honom. PiteåT 13 ⁄ 5 1986, s. 9. Falutjejen var bara tolv när hon lyfte sin första skivstång. DN 15 ⁄ 3 1997, s. C8. — särsk. i uttr. de tolv, dels (i sht i religiöst spr.) om apostlarna, dels (i skildring av ä. förh.) om häradsnämnd (jfr TOLFT 2). Then som heet Judas en vthaff the tolff. Luk. 22: 47 (NT 1526). Tå wille han icke heller göra Eden, vtan gaf saken till the tolff. GullbgDomb. 26 ⁄ 2 1608. Östergren (1958).
c) i uttr. (de) tolv tavlornas lag, om den på tolv trätavlor nedtecknade ursprungliga kodifieringen av den romerska rätten. ConvLex. 8: 217 (1838). De tolv tavlornas lag utgöra grundvalen för den berömda romerska rätten, vilken räknas som en av de mest betydande insatserna i kulturens utveckling. Grimberg VärldH 3: 394 (1928).
e) (numera bl. tillf.) närmande sig l. övergående i anv. ss. sbst., särsk. elliptiskt (jfr b) för: tolvslag. När klockan spöklikt dånar sitt tolf. Fallström Vildr. 74 (1892).
-DUBBEL. som är tolv ggr så stor l. talrik (jfr -faldig); äv.: som består av l. är lagd i tolv varv l. lager o. d. Wikforss 2: 1094 (1804). Sedan den Svenska folkmängden blifvit mer än tolfdubbelt större (osv.). Læstadius 1Journ. 235 (1831). (Sv.) Tolfdubbel .. (eng.) folded twelve times. Björkman (1889). —
-DUBBLA, -ing. [jfr -dubbel] göra tolv ggr så stor l. talrik. Att bomullsfabrikationen inom 30 år nära tolfdubblats. Agardh o. Ljungberg 4: 202 (1863). —
-FALD, adj. (numera mindre br.) särsk. ss. adv.: som sker l. upprepas tolv ggr; jfr -faldig. På bådha sidhor widh elffuena stoodh liffzens trä, bärandes tolfffål fruct, och gaff sina fruct alla månadhe. Upp. 22: 2 (NT 1526). På er luftiga char / har jag månans / Tolffallt kretsande hvarf genom Olympen / nu följt. PoetK 1812, 1: 16. Cannelin (1939). —
-FALDIG. som är tolv ggr så stor l. talrik (jfr -dubbel); ss. adv. äv.: som sker l. upprepas tolv ggr (jfr -fald). Wikforss 2: 1094 (1804). Den tolvfaldigt Oscarsnominerade filmen Den engelske patienten. DN 9 ⁄ 3 1996, s. B15. —
-FINGER–TARM. anat. hos människa, om tunntarmens övre del; jfr -tums-tarm. Berzelius Kemi 6: 168 (1830). Tolffingertarmen (duodenum) har fått sitt namn däraf, att den har en längd af ungefär tolf fingrars bredd. Müller LbAnat. 160 (1905). —
-GARNS-LINA. (förr) lina slagen med tolv garn (se d. o. 1 slutet). BoupptSthm 1676, s. 649 a, Bil. Cannelin (1939). —
-GUDA-BLOMMA. [jfr gr. δωδεκάϑεον, i antiken betecknande en åt Roms 12 huvudgudomligheter helgad växt med blomställning omfattande 12 blommor (se ETegnér i Täppan 1921, s. 55)] om den i Sv. ss. prydnadsväxt odlade arten Dodecatheon meadia Lin. Tolvgudablomman .. Åt en liten vacker växt av primulacéernas familj har Linné givit detta storståtliga namn. Täppan 1921, s. 55. VåraKulturvN 82 (1977). —
-HEM. [elliptiskt för paragraf 12-hem] om ungdomsvårdsskola inrättad enligt paragraf 12 i Lagen om vård av unga i åldern 13–20 år. De gamla ungdomsvårdsskolorna som numera benämns paragraf 12-hem eller rätt och slätt ”tolvhem”. DN 31 ⁄ 10 1989, s. 8. —
-HUGGARE. (förr) skeppsbåt med tolv åror; jfr -åra-båt o. sex-huggare 3, sexton-huggare. Andersson Verldsoms. 1: 202 (1853). —
-HÖRNING. (plan) figur (l. föremål l. byggnad o. d.) med tolv hörn l. vinklar; jfr -eck, -kant. Wikforss 2: 1094 (1804). Sedan september 1934 blickar Erik Hahrs tolvhörning i tegel ut över Västerås. DN 12 ⁄ 3 2005, s. A2. —
-KALIBER. om skjutvapen av tolv millimeters kaliber; jfr tolva 2 b. Det smattrar och smäller .. riporna fällas och tolfkaliberns detonationer rulla ekande ut öfver vildmarksnäjden. Hemberg Kola 8 (1902). —
-KANT. figur med tolv kanter; äv. (o. numera i sht) om föremål l. anläggning o. d. med tolvkantig basyta l. omkrets (jfr -hörning). En tolf-kant har sex sidor och tolf kanter. Swedenborg Reg. 6 (1718). Ringnycklar .. Dubbla, med tolvkant inbördes olika gripöppningar. LunaVM85 495 (1984). —
-KRONA. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) om generell avgift för öppen läkarvård uppgående till 12 kronor per besök. SvD 2 ⁄ 6 1972, s. 1. —
-LÖDIG.
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om arbetat silver: som innehöll 12/16 av sin vikt i (rent) silver; jfr lödig, adj.1 1 a. Tolflödigt (silfver) har 12 lod silfver och 4 lod koppar. Wallerius Min. 469 (1747).
2) (†) om projektil: som väger 12 lod (se lod, sbst.4 6); jfr lödig, adj.1 2. KrigsmSH 1798, s. 36. —
-MAN. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om var särskild medlem av en av tolv män bestående församling l. sammanslutning o. d.; särsk. om medlem av häradsnämnd, nämndeman, särsk. ss. titel; i pl. förr äv. om tolvmannanämnd. UpplDomb. 5: 3 (1548). Fölljandes och därhoos stadzens Tolf mäns öfwer bem(äl)te ährande författade och redan ingifne förklaring. VRP 20 ⁄ 1 1726. Tollfman Jan Jansson i Staffta. BoupptRasbo 1769. Vi känna, att Konungens Råd ursprungligen bestod af tolfmän. Detta antal blef sedermera öfverskridet. Nordström Samh. 1: 57 (1839). Domaren omgavs av sin nämnd, tolvmännen. NorrbHembSkr. 1: 145 (1928). —
-MANNA-ED. (-manna- 1552 osv. -manne- 1566–1624) [fsv. tolf manna eþer] (förr) ed av tolv edgärdsmän. G1R 23: 351 (1552). Sedan käranden med tolfmanna-ed bestyrkt sanningen af sitt tilltal. Strinnholm Hist. 3: 612 (1848). —
-MANNA-KRAFT. (-manna- 1825 osv. -mans- 1886–1926) (numera bl. tillf.) om (kraft motsvarande) den sammanlagda kraften hos tolv män (jfr -manna-styrka); särsk. (om ä. förh.) i oeg. anv. ss. benämning på vissa ur växt- l. djursekret utvunna droger ansedda ss. särskilt kraftfulla, särsk. om sensalva. Tegnér (TegnS) 1: 17 (1825). Snart såg man resarne .. arbeta med snart sagdt tolfmanna-kraft på åkern och i skogen. Braun MajorT 30 (1851). Björngalla eller Oxgalla .. på somliga ställen äfven kallad Tolfmanskraft. Landsm. VII. 2: 21 (1886). Lageroljesalva .. kallas vanligen sensalva men även niomannakraft, t. o. m. tolvmannakraft. Gentz Lindgren (1928). Tillhagen o. Dencker SvFolklek. 1: 14 (1947). —
-MANNA-LAG. lag (se lag, sbst.3 14) omfattande tolv personer; särsk. om sådant lag för utövande av sport. Kolmodin QvSp. 2: 408 (1750). (Spelaren,) som tog den tionde och sista automatiska platsen i tolvmannalaget, petades (sedan) från laget. DN 5 ⁄ 9 1997, s. C9. —
-MANNA-NÄMND. (-man- 1647, 1648. -manna- c. 1540 osv.) [fsv. tolfmanna nämd] (förr) nämnd (se d. o. 2 a) bestående av tolv män; särsk. om häradsnämnd (jfr -man o. tolft 2). OPetri 4: 307 (c. 1540). Den tolfmannanämd, i hvilken de gamla Upsalakonungarne skola hafva utöfvat sin konungamakt. Reuterdahl SKH II. 1: 56 (1843). I stället för vår tolvmannanämnd tjänstgjorde vid häradsrätterna (i Hall. under 1600-talet) åtta s. k. stockemän. SvJuristT 1937, s. 6. —
-MANNA-STYRKA. (numera mindre br.) om styrka motsvarande den sammanlagda styrkan hos tolv män; jfr styrka, sbst. 3 a, o. -manna-kraft. Förfärligt .. (björnen) ryter. / Dock fåviskt nu skogens beherrskare skryter; / ty tolfmannastyrkan i hidet han spilt. Ling As. 359 (1833). Östergren (1958). —
-MANNA-SYN. (-manna- 1559–1607. -manne- 1558) (†) laga syn förrättad av tolv synemän; äv. konkret, om av tolv synemän bestående nämnd med uppgift att förrätta sådan syn. Sa(m)me dagh ne(m)pd(e)s en 12 ma(n)ne syn som syne skal på Rachne(n). UpplDomb. 7: 105 (1558). Att ther haffver varidt tolffmannasyn upå efter lagen. G1R 29: 609 (1559). GullbgDomb. 15 ⁄ 5 1607. —
-MILA, adj. oböjl. som sträcker sig över tolv mil l. som är tolv mil lång l. djup o. d.; särsk. mer l. mindre hyperboliskt, i sht om skog: mycket vidsträckt, milsvid. Agardh o. Ljungberg I. 2: 63 (1853). Skall skogens storlek åskådliggöras (i folkvisan), sker det genom epiteterna ”tolfmila”, ”trettimila”. Ljunggren SmSkr. 1: 201 (1872).
-MILS-GRÄNS. särsk. om territorialvattengräns som löper tolv sjömil utanför stats kust. De brittiska trålarna fortsatte .. sitt fiske innanför Islands nya tolvmilsgräns utan att några intermezzon inträffade. LD 5 ⁄ 9 1958, s. 9. —
-MÄNNING. (†) om växt tillhörande 11:e klassen (Dodecandria) av Linnés växtsystem med tvåkönade blommor o. tolv fria ståndare; särsk. i pl., om växtklassen. Linné SystNat. 77 (1748). Cannelin (1939). —
-PARS-TRAVE. (†) långskyl bestående av tolv par kärvar ställda mot varandra. NVedboDomb. Höstt. 1726, § 87. På svedjan fick man 26 tolf pars trafwar och 8 necker. NVedboDomb. Sommart. 1788, § 14. —
-POLIG. tekn. om magnetsystem hos elektrisk maskin o. d.: som har tolv poler. Magnetsystemet, som är 12-poligt, utgöres af en ringformig martinstomme i två delar med polkärnorna på insidan. TT 1902, M. s. 72. —
-PUNDARE.
2) (förr) tolvpundig (se d. o. 2) kanon; jfr -punding. SP 1792, nr 257, s. 1. Förklara för kaptenen att ett enda skott från min tolvpundare .. är tillräckligt för att ta död på ett halvt dussin eller fler. Larsson LongJohn 391 (1995). —
-PUNDIG.
1) (numera bl. i skildring av ä. förh.) som vägde tolv pund; särsk. dels om person: som vägde tolv lispund, dels om kanonkula: som vägde tolv skålpund. Wallenberg (SVS) 2: 173 (1771; uppl. 1999). Tolfpundiga kulor. KrigVAH 1828, s. 43. En tolfpundig matrona. Knorring Cous. 2: 38 (1834).
2) (förr) om kanon: som var avsedd för projektiler vägande tolv skålpund; äv. om batteri: som utgjordes av tolvpundare (se d. o. 2). RP 5: 208 (1635). Wägarne .. äro så djupa, at 12 Drag-Oxar ej förmå flytta en tolfpundig Canon af stället. GT 1788, nr 11, s. 1. Göta artilleriregemente (skulle) uppsätta ett tolvpundigt batteri. HT 1926, s. 11. —
-PUNDING. särsk. (förr) tolvpundare (se d. o. 2). Bellman (BellmS) 14: 72 (1766). Ibland består (koppar)lasten av .. ”kartauner”, ”tolvpundingar” och ”sexpundingar”, produkter av en krigsindustri. Lyberg GPprFalunDal. 1: 79 (1940). —
-RINGNING. särsk. (förr) om själaringning efter medlem av kungahuset l. adeln l. efter biskop vilken tog sin början klockan tolv på dagen; jfr kungs-ringning. Det händer så ibland att en ofrälse vid en tolfringning blir opprörd; han frågar, han tittar, han lunkar till Riddarholmsgalleriet; den klockan bebådar gerna en stor mans förgängelighet. Bellman SkrNS 2: 206 (1791). —
-SIDIG. som har tolv sidor; särsk. om föremål med utsträckning i tre dimensioner: vars basyta l. omkrets har tolv sidor. Rålamb 1: 26 (1690). Om planernes upstapling uphörer, när prismans sidor blifva lika med rhombernas sidor, så får man häraf en tolfsidig figur .. hvars alla sidor äro rhomber, och detta är Granatens figur. Rinman 1: 406 (1788). En af ribbar delad tolfsidig kupol. Hahr ArkitH 325 (1902). —
-SKILLING. (förr) mynt l. sedel med valör av tolv skilling (se skilling, sbst.2 1 c, o. tolva 2 a); äv. (efter decimalsystemets införande 1855) oeg., om tjugofemöresmynt; äv. dels om värdet av nämnda sedel l. mynt, dels ss. förled i (mer l. mindre tillfälliga) ssgr betecknande ngt av ringa värde l. sämre slag. Hammarsköld SvVitt. 2: 202 (1819). När håfven kom till Glans .. stoppade han ner en hoprullad tolfskilling .. sin enda sedel. Wetterbergh Penning. 41 (1847). Det förr oerhörda tilldrog sig numera ej så sällan på bokauktionen, att Fouqués ”Undine” slogs bort för en lumpen tolfskilling. Sturzen-Becker 1: 2 (1861). Professorn .. gav honom efter mycket plockande i sin stora börs en tolvskilling. Siwertz JoDr. 17 (1928).
Ssgr: tolvskillings-blick. (†) om medlidsam l. överseende l. välvilligt nedlåtande o. d. blick. SöndN 1902, nr 3, s. 3. Själv kryper han tillbaka till livet och får leva på tolvskillingsblickar. Schück o. Warburg 3LittH 8: 306 (1949).
-SLAG(ET). klockslaget tolv; särsk. om det klockslag som avslutar det gamla (o. inleder det nya) året; äv. i utvidgad anv., om den tidpunkt då klockslaget skall inträffa. Vid tolvslaget. PoetK 1812, 1: 59. I förhållande till en viss utgångsmeridian inträffar tolvslaget, eller middagsögonblicket, för en västligare belägen plats senare och för en östligare tidigare. TT 1944, s. 892. (F. Bremer) dog på Årsta .. på natten innan tolvslaget förkunnat att året skiftat över från 1865 till 1866. 3SAH LIX. 2: 74 (1948). —
-SNÅR(ET). i sådana uttr. som vid l. runt l. (frame)mot tolvsnåret, vid tolvtiden; jfr -tid(en). Hodell Wärdsh. 280 (1945). —
-STAVING. särsk. (numera bl. mera tillf.) om alexandrin. ForhNordFilologmøde 1892, s. 184. Sylwan EurLittH 1: 47 (1910). —
-STJÄRT. (†) om individ l. art l. släkte tillhörande den i tropikerna levande fågelfamiljen Trogonidae (vars stjärt underifrån sedd är svart- o. vitbrokig, vilket kan ge intryck av många sammanförda stjärtar). Retzius Djurr. 49 (1772). Dalin (1854). —
-STYVER. (förr) silvermynt gällande för ett värde av tolv öre. 1 Mark Brutto = 30 Tolfstyfrar = 60 Sexstyfrar. Gjörwell o. Bergklint Sam. Bih. 35 (1775). Landsm. VIII. 3: 168 (1899). —
-STÄNGNING. (numera bl. tillf.) om (av myndigheterna påbjuden) stängning av restaurang klockan 12 midnatt; äv. (numera mindre br.) om daglig stängning av butik (för personalens lunchrast) under någon timme från klockan 12. Det nattliga kroglifvet var reserveradt för herrarna .. endast under öfverståthållaren grefve Jacob Hamilton hade Stockholm under en kort tid s. k. tolfstängning. Kleen Kvinn. 143 (1910). Östergren (1958). —
-TAGGARE. om tolvtaggat hjortdjur; äv. (vard.) i utvidgad l. oeg. anv. om ngn l. ngt som i visst avseende är framträdande l. betydelsefull(t) l. enastående o. d.; jfr tio-taggare. Lilljeborg Däggdj. 791 (1874; om kronhjort). Årets tolvtaggare på (veteranbils)utställningen kommer bland annat från Danmark. GbgP 18 ⁄ 5 1995, s. 9. Du (bör) nog ringa min sekreterare och be henne att se till att jag verkligen läser ditt mejl, rådde mig en jäktad tolvtaggare på språng mellan sammanträdena. DN 11 ⁄ 6 1998, s. A2. —
-TAL. antal av tolv (av ngt); äv. (i sht i sg. best.) om talet tolv. FörarbSvLag 8: 181 (1734). Tolftalet war .. såsom et heligt och lyckosamt tal, nästan wid alla tilfällen i akt taget. Lagerbring 1Hist. 1: 219 (1769). Med sitt tolvtal representerade .. (apostlarna) Israels tolv stammar. SvD 15 ⁄ 6 1997, s. 5.
Ssg: tolvtals-räkning. räkning som bygger på tolv(tal); jfr räkning 4 o. duodecimal-räkning. Flodström SvFolk 212 (1918). —
-TID(EN). tid(en) omkring klockan tolv; särsk. i uttr. vid tolvtiden; jfr -snår(et). Strindberg Giftas 1: 190 (1884). Först vid tolvtiden på natten var allt åter lugnt. Hellström Malmros 57 (1931). —
-TIMMARS-DAG. (numera i sht om ä. l. utländska förh.) arbetsdag med tolv timmars arbetstid. Gårdlund IndSamh. 424 (1942). —
-TON. mus. utlöst ur l. elliptiskt för: tolvtonsmusik l. tolvtonsteknik. (K-B. Blomdahl) talade om tolvton och harmonisk upplösning med samma självklarhet och enkelhet som om det varit fråga om fotbollstips. SvD(A) 18 ⁄ 6 1968, s. 5. —
-TONIG. mus. om skala: som består av tolv toner (i regel på halvtonsavstånd från varandra). Peterson-Berger Musik 23 (1928). —
-TUMS-SPIK. (-tumme- 1636. -tums- 1921 osv.) spik av tolv tums längd; särsk. oeg. l. mer l. mindre bildl. Stiernflycht HuushAnn. nr 408 (1636). Dom tror att det hjälper med bön och åkallan när det blåser tolvtumsspik och elva helsiken i luften. Engström Hemsp. 126 (1921). —
-TUMS-TARM. (-tum- 1896. -tumme- 1714. -tums- 1747–1925) (†) tolvfingertarm. Lindestolpe Matk. 16 (1714). 2NF 38: 141 (1925). —
-TUNNE-LÄST. (†) rymdmått (i sht för mätning av träkol) om tolv tunnor; jfr läst, sbst.2 2, o. kol-läst. Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 1: 3 (1754). Agardh o. Ljungberg III. 1: 53 (1857). —
-TUNNE-MÅTT. (†) rymdmått (för torra varor) om tolv tunnor. PH 8: 155 (1766; läst i orig.). Stockenström PVetA 1767, s. 10. —
-TUNNE-RYSS. (†) ryss (se ryss, sbst.5) rymmande en tunna, i sht i anv. ss. måttsord. Att det i hela riket hörer till sällsyntheterna att påträffa s. k. tolftunne-ryssar, hvilka .. i sina dimensioner uppnå den före 1843 såsom laggild stämplade tolftunne-ryssen. JernkA 1886, s. 476. —
-TUNNE-SKRINDA. (anträffat bl. i formen -skrynda) (†) skrinda (se skrinda, sbst. 5) om tolv tunnor. JernkA 1821, s. 100. —
-TUNNE-STIG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) stig (se stig, sbst.3) om tolv tunnor. Bergv. 2: 474 (1748). —
-VÅNINGS, adj. oböjl. i attributiv anv.: som har tolv våningar. Ett tolvvånings skivhus. SvD(A) 3 ⁄ 3 1962, s. 12. —
-ÅRA, adj. oböjl. (†) tolvårs. PErici Musæus 2: 338 b (1582). Den af tolfåra siukdom beswärade qwinnan. Nohrborg 494 (c. 1765). —
-ÅRA-BÅT. (†) båt med tolv åror; jfr -huggare. Verelius 218 (1681). I Danmark bestämdes ledingen efter jordens skattläggning, så att en tolfåra båt rustades för hvarje 24 markland jord. Holmberg Nordb. 520 (1854). —
-ÅRIG. som är tolv år gammal l. som omspänner l. varar l. har varat tolv år. Wikforss 2: 1094 (1804). —
-ÅRS, adj. oböjl. i attributiv anv.: tolvårig, tolv års; jfr -åra. En tolfårs grefve. Sturzen-Becker Sångmö 134 (1844). —
-ÖRE. särsk. (förr) om ett under 1700-talet med åsatt värde av 5 (senare 4) öre präglat silvermynt som gällde för ett värde av tolv öre kopparmynt, sexstyver (se d. o. 1); jfr -öre-stycke 2. NumismatMedd. 22: 122 (1918). —
-ÖRE-STYCKE. (-ör- 1690. -öre- 1670, 1857. -öres- 1766. -örs- 1676–1725) (förr)
1) om silvermynt med åsatt värde av 10 öre motsvarande tolv öre kopparmynt, dubbel pjäs (se pjäs 3). BoupptSthm 1671, s. 116 (1670). Samma ottondedels Riksdaler blifwa lika uti räkne-wärdet med the nu brukeliga dubbla Pieces eller Tolföresstycken, enär efter förra wanligheten 96 styfwer eller öre Silfwermynt räknas på en hel Riksdaler. PH 8: 379 (1766; rättat efter orig.).
2) tolvöre. Ett 4 eller 5 örestycke (kallades) sexstyfverstycke, då derunder förstods silfvermynt, samt tolförestycke då dermed menades kopparmyntsräkning. 2VittAH 23: 62 (1857, 1863).
1) om siffran tolv (12 l. XII); stundom äv. om talet tolv. Lindskog Spelb. 232 (1847). Tolfva .. (dvs.) Talet l. siffran 12. Sundén (1891). Tornurets visare, som båda närmade sig middagstimmens romerska tolva. Thorborg DaltChic. 8 (1932).
2) om ngt l. ngn som på ett l. annat sätt karakteriseras av talet l. siffran tolv. särsk.
a) om ngt (försett l. utmärkt) med tal- l. siffervärdet tolv; särsk. dels om spelkort (särsk. i killelek), dels (†) om tolvskilling. Envallsson Julaft. 22 (1801; om tolvskillingssedlar). Nästa hand har .. en tolva och sticker över med detta kort. Werner o. Sandgren Kortox. 87 (1949). jfr riksgälds-tolva.
b) om ngt som har l. omfattar tolv enheter av ngt; särsk. dels om skjutvapen av tolv millimeters kaliber (jfr tolv-kaliber), dels om rad på tipskupong med tolv rätt. TIdr. 1895, s. 493 (om kapproddsbåt för tolv roddare). (Han deltog som baryton) i den tredubbla kvartett (”tolfva”), som (osv.). FinBiogrHb. 459 (1896). Jag tog min hustrus bössa. En tolva det också men liten och lätt. Edström Mossgrönt 1: 113 (1950). SvD 6 ⁄ 11 1952, s. 22 (om rad på tipskupong).
c) om ngn l. ngt som har l. har åsatts numret tolv l. kommer som nummer tolv i en ordningsföljd; särsk. om person som kommit på tolfte plats i tävling. Han blev tolva i Vasaloppet. Hellström Malmros 301 (1931; om hotellrum). Julia! ropade passagerarna på tolvan när Julia Caesar gjorde en tur .. på sin gamla spårvagn. SvD(A) 13 ⁄ 11 1966, s. 3.
d) om kortspel; särsk. elliptiskt för: bondtolva. 3 ynglingar som hade fått en gammal kortlek och spelte tolfva om en kopp kaffé. AnderssonBrevväxl. 1: 61 (1837). Spela tolva (dvs.) kortspel där man vinner vid 12 poäng. SAOL (1986). jfr bond-, plock-, rams-tolva.
Spalt T 1911 band 35, 2006