| Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
TÄNKA täŋ3ka2, v. -er, -te, -t, -t (pr. sg. pass. -es Granatenflycht Penn. 12 (1698) osv.; -s DN 18 ⁄ 9 1990, s. A12, osv.). vbalsbst. -ANDE, -ERI (se avledn.), -NING (†, Linc. O 6 b (1640), SD(L) 8 ⁄ 6 1902, s. 5); -ARE (se avledn.), -ARINNA (†, Bremer NVerld. 1: 243 (1853)), -ERSKA (se avledn.); jfr TÄNK.
1) utöva l. ägna sig åt intellektuell verksamhet, samla o. ordna tankar l. föreställningar (i syfte att komma till klarhet i l. om ngt), fundera l. överlägga l. resonera (med sig själv); grubbla.; ss. vbalsbst. -ande (se äv. a) äv. konkretare, särsk. om sätt att tänka (jfr TÄNK). Låt mig tänka lite. Han sitter och tänker. Hon försökte att inte tänka. Schalt tw tenckia grundeligha och twäka ther intit om, ath tw äst then samme som såå haffwer pinadh och plåghat honom. OPetri 1: 85 (1526). Om I förbiuden mig at tala, så kunnen I doch icke förbiuda mig at tänka. Lagerström Molière Tart. 30 (1730). (Cassius) tänker mycket; sådant folk är farligt. Hagberg Shaksp. 12: 14 (1851). Såsom förståndiga människor rätta vi ju oss efter vår barnalärdom ”att tänka, innan vi tala”. Cederschiöld Skriftspr. 75 (1897). Hans tänkande var över huvud ekonomiskt. Siwertz Sel. 2: 197 (1920). Dom får i sig dina idéer om klasskamp och revolutionärt tänkande (gm diktläsningen). Lo-Johansson Förf. 103 (1957). Jag ville locka honom att tänka i andra banor. Mazetti GrabbGrav. 171 (2000). — jfr KÄNSLO-, SAM-, SAMMAN-, SLUT-, TILL-TÄNKA o. SAMHÄLLS-, SCHABLON-, SKATTE-, STATUS-, SUBVENTIONS-, SVARTVITT-, TILLVÄXT-TÄNKANDE m. fl. — särsk.
a) (mer l. mindre medvetet) utföra tankeprocesser l. tankeoperationer; kombinera tankar logiskt l. systematiskt o. bilda begrepp l. lagar l. omdömen o. dyl. l. dra slutsatser l. hitta lösningar; särsk. ss. vbalsbst. -ande, om handlingen betraktad ss. förmåga, vanl. med bestämning. Logik är läran om tänkandet. De saknar förmåga till abstrakt tänkande. Konkret tänkande. Uti en ålder, då Eder Kongl. Höghet skal börja at upöfwa Sina förträffliga Naturs’ gåfwor uti tänkande ämnen wågar jag .. frambära et litet wärk, innehållande den sunda Philosophiens och Moralens grundsanningar. Kölmark InlPhilos. Dedik. 2 (1785). Denna vana att tänka i ordning och system, som utgöra et rätt Philosoph. Rosenstein PVetA 1789, s. 81. Att jag tviflar eller tänker och att jag, d. v. s. min själ, således är, kan icke betviflas. Cogito, ergo sum är den första absolut vissa kunskapen. Boström 2: 65 (1838). Vi söker personer i 25-årsåldern med sinne för logiskt tänkande och utpräglat intresse för att lösa svåra problem. DN(A) 7 ⁄ 7 1964, s. 18. Kreativitetstest mäter .. förmåga till divergent tänkande. NE 5: 32 (1995). Professor Matti Bergström har forskat i hur hjärnan fungerar hos barn och ungdomar. En sak är han säker på: barn tänker på ett helt annat sätt än vuxna. Kamratp. 1999, nr 11, s. 11. — jfr SYMBOL-, SYNTES-, SYSTEM-TÄNKANDE m. fl. — särsk. i fråga om visst språk som tankarna formuleras på, särsk. i uttr. tänka på svenska o. d.; jfr 2 c α. Det naturliga vore för .. (den dövstumme) att tänka på teckenspråket, som är hans modersmål. BetDöfstUnd. 1878, s. 7. Det tog tid att erövra språket, tänka på svenska och så en morgon upptäcka att jag hade drömt på svenska! DN 29 ⁄ 6 1997, s. A6.
b) i vissa mer l. mindre stående uttr. l. talesätt med åtföljande adverbiell bestämning, särsk. inte tänka längre än näsan räcker (se RÄCKA, v. 5 b α ζ’), tänka djupt (se DJUP, adj. 13 a), tänka fritt (se FRI 14), tänka hit och dit (se HIT, adv. 1 c β β’), tänka högt (se HÖG, adj. 7 b; jfr 4 a), tänka stort, vara vidsynt l. fördragsam o. d. (jfr 4 a). När man vil tänka rätt, får man icke altid tänka på sig sjelf. Höpken PVetA 1745, s. 10. De belefvenhets Reglor som på så många andra ställen äro antagna, gälla icke altid här (i Engl.). Nationen tänker stort och inskränker icke sina omsorger innom Ceremoniellen. Lanærus Försök 74 (1788). Vist var, att alla vore disperata, vetande icke huru upphålla värket; man tänkte fram och tillbaka. HSH 7: 225 (c. 1800). Man bör tänka först och tala se’n. Dalin (1855). Hvad rätt du tänkt, hvad du i kärlek vill, / hvad skönt du drömt, kan ej af tiden härjas. Rydberg Dikt. 1: 7 (1877). — jfr FRI-, REN-, RÄTT-, STOR-TÄNKANDE m. fl. — särsk. i uttr. betecknande att ngn överlägger med sig själv utan att yppa sina tankar; särsk. i uttr. tänka i sitt stilla sinne (jfr SINNE, sbst.2 13 c). Tänckte för denskull uti mitt sinn / Mig willia wandra werlden omkring / Något se och något förfara. Carl IX Rimchr. 3 (c. 1600). Tenkiandes hooss migh sielff att (osv.). Rudbeck D. Ä. Bref 191 (1682). Det var lite nervöst innan och jag tänkte för mig själv: vad är det jag håller på med, men sen var det bara kul. GT 16 ⁄ 9 2000, s. 56. Jag önskade honom lycka till men tänkte i mitt stilla sinne att det är meningslöst. KvällsP 6 ⁄ 4 2009, s. 18.
c) ss. anföringsverb. Iagh tenckte, Lät åren tala, och åldren bewisa wijsheet. Job 32: 7 (Bib. 1541). Hej, en sån sjutusan till riddare jag måtte vara! tänkte han; och så red han vidare. Lindström Leksaksb. 12 (1931). Bara två båtar, tänkte han och kastade en blick bort mot Magnus. Hesslind Sista 135 (1974).
d) i p. pr., i adjektivisk anv., om person (mer l. mindre pregnant): som utmärks av god tankeförmåga l. förnuft; intelligent, klok; äv. dels i överförd anv., dels oeg., om sak. En så tänkande Herre, som Konung Carl IX var, kunde icke undgå at märka (osv.). Schönberg Bref 1: 286 (1778). Ty värr? Då ni borde vara stolt, at ni äger en tänkande hustru? Envallsson Frunt. 8 (1793). Jag känner Mag. Ljungberg såsom ett ganska skarpsinnigt och tänkande hufvud. Boström 3: 454 (1853). Mycket af hans framställning skall dock alltid gillas af den tänkande läsaren af hvilken politisk trosbekännelse som helst. 2SAH 54: 93 (1878). Grekiska var .. det enda (språk), på vilket en tänkande mänska kunde uttrycka allt vad hon tänkte. Hellström Malmros 130 (1931). Den ”tänkande” elplattan ger rätt kok- och stektemperatur för varje maträtt. SvD(A) 1962, nr 149, s. 7. — jfr DJUP-, SKARP-TÄNKANDE m. fl.
e) i p. pf. i adjektivisk anv., i fråga om tankegång l. ngns tankeförmåga o. d., ss. senare led i ssgrna DJUP-, KLAR-, KVICK-, LÅNG-, LÖS-, REN-, SEN-, SJÄLV-, SKARP-, SLÖ-, SNAR-, STOR-, SVAG-TÄNKT m. fl.
2) [med anslutning till 1] tr.; äv. med obj. ersatt av bestämning inledd av prep. (se c–f).
a) rikta tankarna på l. fundera på (ngt), låta tankarna syssla med (ngt), ha (ngt) i åtanke; i sht förr äv. med saksubj. Ther före kære wæner tager weth raad i tiidh ok tima ok tænker ederth eyeth bæstha ok laanglig bestaand. G1R 1: 49 (1523). Minerva skal sielf til tig föra / Et folk .. / Som ej med stulen heder blänker, / .. Som talar blott hwad hiertat tänker. Lindahl MenlöshT 5 (1749). Hvad tänker sippan? / Hvad menar klippan / Där hotande och mörk hon står? Stagnelius (SVS) 2: 88 (c. 1820). När jag tänker de forna år, / mig tycks det vore som igår. EGGeijer hos Marcus GeijerL 368 (1839). Hur jag än for, så i land som på våg, / Blott rosen jag tänkte, blott rosen jag såg. Böttiger 2: 57 (1857). Jag behövde inte säga något till Lars-Ove och han ingenting till mig, för vi visste båda vad den andre tänkte. Johansson HusFlon 124 (1997). — jfr TILL-TÄNKA. — särsk.
α) med obj. bestående av bisats. Iagh tenckte at iagh bortkastat war jfrå tijn öghon. Jona 2: 5 (Bib. 1541). Långt ifrån att tänka huru Rikets angelägenheter bäst skötas kunde (osv.). Gustaf III 1: 89 (1772). Jag räds att tänka / Hwad jag har gjort. Hagberg Shaksp. 9: 240 (1850). Jag tänkte att jag märkvärdigt nog känner mig ung då jag till exempel åker skidor. Hedberg DockDans. 5 (1955).
β) (ngt vard.) med substantiviskt obj. i obest. form: ha tankar l. idéer kring. Basmaten innebär faktiskt ett annorlunda sätt att tänka mat. SvD 19 ⁄ 10 1974, s. 14. Vi uppmanar våra barn att tänka stort. Inte tänka arbete istället för lekar. Expressen 16 ⁄ 12 1999, s. 20. Det är svårt att tänka jul nu när vi just har lämnat mörkret bakom oss, men jag har en del idéer. DN 30 ⁄ 4 2009, s. A2.
γ) med tanke (vanl. i sg. best.) l. tankar ss. innehållsobj., i fråga om att utöva tankeverksamhet med visst innehåll l. (med anslutning till 5) föreställa sig ngt speciellt (fullt ut). Jag törs inte ens tänka tanken. Hvad hindrar at dessa Tankar kunnat lika så väl blifvit tänkte i er kammare? Kellgren (SVS) 5: 599 (1792). Tankekraften stärkes företrädesvis genom att man tänker egna tankar. Vasenius UndSpr. 8 (1894). Sundgren hade egentligen aldrig tänkt tanken på döden fullt ut. Engström Äfv. 55 (1908). Jag tror nästan att jag stannade när jag hade tänkt den tanken. Stensdotter ArnesKiosk 305 (2004).
b) frambringa (ngt) i tankarna; gm tänkande komma fram till (ngt), komma på, tänka ut; numera bl. i p. pf. Saa wiliom wij ath tw tæncker her noghen raadt emoth. G1R 2: 159 (1525). Hwilken menniskia weet Gudz rådh, Eller hoo kan tenckia hwadh Gudh wil? Vish. 9: 13 (Bib. 1541). Besinna ock att stycket i det hela / Är Kungens verk, som tänkt idén dertill. Franzén Skald. 5: 150 (c. 1800). Hvad du ej klart kan säga, vet du ej; / med tanken ordet föds på mannens läppar: / det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Tegnér (TegnS) 3: 79 (1820). Första sången har många skönheter och är särdeles wäl tänkt och utarbetad. SvLittFT 1836, sp. 423. Wallander besvarade inte sin egen tänkta fråga. Mankell Villospår 130 (1995). — jfr ER-, SAMMAN-, TILL-TÄNKA.
α) i uttr. tänka på ngn l. ngt, ha ngn l. ngt i tankarna l. i åtanke, rikta sina tankar mot ngn l. ngt; särsk. i fråga om överläggning o. d. i uttr. tänka på ngt, fundera över ngt, ta ngt i beaktande, begrunda ngt; äv. (i södra Sv.) med huvudtrycket på på, i sht i imper. ss. uppmaning att vara uppmärksam liktydigt med: observera, kom ihåg. Vad tänker du på nu? Tänk inte mer på det! Tänk på det, du! Jag ska tänka (närmare) på saken. Det tål att tänka(s) på. Tänk på istapparna! Tänk på att posta brevet! GudlVis. A 2 a (1530: vppå). (Jag har gråtit) frögde tårar när iag har tängt på den lyksalighet, at guds nådige gode willie har warid så rik öffuer åss. BrinkmArch. 2: 112 (1642). Ditt hjerta / Skal bli qvitt all smärta, / När du tänker / Blott på sång och spel. Bellman (BellmS) 1: 36 (c. 1769, 1790). Att läsa tyst .. går fortare, blir mindre ansträngande och ger dig mera rådrum att tänka på innehållet. Schück o. Lundahl Lb. 1: 35 (1901). Vet du, Mårten gåskarl .. Jag sitter och tänker på att vi borde följa med vildgässen till utlandet. Lagerlöf Holg. 2: 423 (1907). Hon bröt en bit och förde till mun. Jonas hejdade. Vad tänker du på? Den har legat på smutsiga golvet. Bergman JoH 197 (1926). — särsk. i sats med nekande innebörd, i fråga om att ngt är uteslutet l. inte kommer på fråga; särsk. i uttr. det är inte att tänka på, det är otänkbart. På gris-stek var ej mer att tänka. Leopold (SVS) I. 2. 1: 236 (1793). Jag skulle hafva badat Gösta i dag, men det var ej att tänka på. 2Saml. 3: 26 (1805).
β) med inbegrepp av omsorg l. hänsyn l. bekymmer l. hågkomst l. göromål o. d., i uttr. tänka på ngn l. ngt (jfr α), ha omsorg om l. bekymra sig om l. se till ngn l. ngt, ha ngn l. ngt i åtanke l. åminnelse; förr särsk. i uttr. tänka på ngn l. ngt till det bästa, (söka) göra sitt bästa för ngn l. ngt (jfr BETÄNKA I 9 d). Tänk på dig själv också. Tänk på att det är lyhört. Man hade tänkt på allt. Athi alltijdh tencken på oss till thet besta. 1Tess. 3: 6 (NT 1526). Jagh måste nu icke meer försöria min Mun allena .. vthan migh hörer ock ther til, at iagh täncker vppå min Hustru och Barn, och trachtar ther effter, huru iagh må födha them. Leuchowius Zader 416 (1620). Upwäcker edra Åhörare, att the med almoso .. något tänkia på thesse elendige i Hospitalet. KulturbVg 3: 152 (1706). Hjärtats angelägenheter .. tvingade mig, att tänka på lefvebröd för framtiden. De Geer Minn. 1: 60 (1892).
d) (†) i uttr. tänka för ngn, ha ngn i åtanke, sörja för ngn; äv. (med anslutning till 3): planera för ngn. Ty iach är fattig och elende. herren tencker for mich. Psalt. 40: 18 (öv. 1536). Konungen dömer från domarestolen, och tänker för folket. Fröding Stänk 103 (1896). Vår goda Titus har tänkt för oss bättre än vi. Hallström LegDr. 137 (1908).
e) (†) i uttr. tänka om ngn l. ngt (jfr 4 a), ha tankar om l. på ngn l. ngt; äv. (med anslutning till 3): ha planer på ngt. Iagh haar ofta der om tänckt / Och lagt min högsta flijt der på, / Att iagh kunde der mz afstå. Asteropherus 54 (1609; uppl. 1909). När iagh begynte tänckia om .. tijne .. Föräldrars Lijkpredikningars gångh aff Trycket. Wallius 2Likpr. A 7 a (1629). Therföre hafwer han sedan medh föräldrars rådh tänckt om it annat Echtenskap, och nu gerna will thet fulborda. VDAkt. 1665, nr 322. Ullman GrefvHänd. 52 (1782).
f) (†) i uttr. tänka till ngt l. till att (möjl. äv. med huvudtrycket på till) (jfr 3 a), tänka på l. sörja för ngt l. att; laga l. se till att (osv.); finna på ngt; jfr den särsk. förb. TÄNKA TILL. Behöffues för then schuld tenckias tiil andra wæga. G1R 2: 19 (1525). Tenk til ath föra itt annat leffuerne her epter. OPetri 2: 25 (1528). Så må tw thenke tiil att lathe slikth bliffue aff rekenskapen her nest. G1R 6: 73 (1529). Dherföre må thu tenckie till sådande huss utt på holmann. G1R 20: 181 (1549). Tu .. tenker intet til hwadh gott som iagh haffuer tigh bewist. Petreius Beskr. 2: 45 (1614).
3) ha i tanke (se d. o. 1 g γ) l. för avsikt l. i sinnet att (göra ngt), avse, ämna; planera; vanl. med funktion ss. hjälpverb, numera bl. med inf. utan att (jfr a); äv. refl. (se e). Jag tänkte åka dit. Hade du tänkt besöka honom? Först tänker jag ringa dit. Tå tenckte iagh vthgiuta mina grymheet offuer them. Hes. 20: 8 (Bib. 1541). Hwilken (ordning) wij och framdeeles medh fleere punchter så förbättre tänkie. RA II. 2: 274 (1617). Ack, min son, min son, du tänker sätta eld på Rom! Hagberg Shaksp. 1: 245 (1847). Jag tänker skrifva till svärmor och be henne låna oss litet pengar. Öberg Makt. 2: 14 (1906). Lena tänker ta ut resten av sina mammadagar nu. Flygt Verkan 30 (2004). — jfr PÅ-, TILL-TÄNKA. — särsk.
a) (†) med inf. med att l. till att. Som iak eller Swænske men aldric tænct hade att göra in paa sine wæner. G1R 1: 50 (1523). Dageligen täncka the till at bygga här ena kiörkio uthaff steen. Bolinus Dagb. 10 (1666). Rapningen och klistringen .. hwartil man har tänckt straxt efter Påskhelgen at bruuka dhe 32 Muhrgeseller som (osv.). SthmSlH 2: 45 (1693). Om hon nu frågar Er, hvar Ni har råkat Cora, hvad tänker Ni då at svara? Eurén Kotzebue Cora 52 (1794). Nå min Gosse! hvad tänker du til at bli? Eurén Kotzebue Orth. 3: 9 (1794). Auerbach (1915).
b) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) i uttr. vara tänkt, ha för avsikt; vanl. följt av inf. (vanl. utan att); jfr BETÄNKT II 3 a β. Badh Modren icke giöra som hon war täncht. ÅngermDomb. 16 ⁄ 1 1645, fol. 3. Jon war täncht att befrija sigh medh en annor quinnesspersohn. VDAkt. 1652, s. 112. Jag var tänkt komma långt ifrån min hemort, dit, der ingen känner till mig. Almqvist TreFr. 2: 171 (1842). Vara tänkt behålla boet. Högberg Baggböl. 2: 89 (1911).
c) i p. pf., om ngt sakligt: planerad l. avsedd l. tilltänkt. Hade thå warid bäther att sådane recess aldrig hade warid tenkth. G1R 6: 162 (1529). Att undfåå gunstig tillåtelse till att byggia deras tänkta Echtenskap. VDAkt. 1701, nr 263. Koralen är icke i koralboken tänkt för fyra sångstämmor. Wulff Koralb. 13 (1912). Du ska fullfölja arbetet som det var tänkt. Exakt efter de gamla planerna. Jersild BabH 106 (1978).
d) (†) i förb. med adverbiell bestämning angivande mål l. riktning: ämna sig (ngnstans); jfr e. Man ridher en hest är blackot, och tänckier longt, och kommer stackot. SvOrds. B 5 b (1604). På dedt .. folcket dijdt öffverkomma, som der hän täncka. RP 6: 193 (1636). Som tänckte till sitt qwarteer. ConsAcAboP 5: 211 (1681).
e) refl.; särsk. dels i förb. med adverbiell bestämning: ämna bege sig (ngnstans) (jfr d), dels i förb. med ett verb i inf., förr äv. med att. Schroderus Comenius 475 (1639). Å dhen orten, dÿt han sig nu tänker. VDAkt. 1725, nr 425. Nu tänker jag mig ut att rida. Topelius Fält. 4: 284 (1864). Det tyckes nästan som ni tänkte er på bal. CVAStrandberg 2: 216 (1865). För resten hade han tänkt sig till Amerika, när det här kriget tog slut. Johnson Se 67 (1936).
4) mena l. anse l. tycka (ngt); ana l. förmoda l. tro; särsk. dels med obj. som utgörs av bisats, dels utan obj., ofta med obj. ersatt av adverbiell bestämning (se särsk. a), dels med refl. obj. (se b). Jag tänkte väl det. Man vet inte vad man skall tänka. Jag tänkte att han var bortrest. At iak skal .. aldrig annat rada æn thet iak epter besta samuet mina kan tenkia rikena nyttokt vara. G1R 1: 1 (1521). Som Beren kunde tenckie the wore som best komne till sömps, wakade han .. Kom för hwsedt till 100 man starck, sloge budz vppå dören. Svart G1 87 (1561). Jag tenchier, hun boler medh edirs man. TbLödöse 230 (1591). Mitt suaga bröst m(edh) calculi vexation draga mig ååt grafuen förän iag tänker. VDAkt. 1681, nr 415. Täncken intet at en så angelägen Förordning blifwer åtlydder. Ehrenadler Tel. 507 (1723). Hvad blod besparts från verldens födslodar, / Om ingen sagt: dö, eller tänk som jag. Kellgren (SVS) 1: 186 (1777). Parker var väl den som närmast uttryckte vad .. (min farfar) tänkte i religiösa ting. Malmberg StyckVäg 10 (1950). — jfr LIK-, OLIK-TÄNKANDE m. fl. — särsk.
a) utan obj. med sådana adverbiella bestämningar som stort (se STOR, adj. I 7 a β; jfr 1 b) l. illa l. ont l. gott l. väl; särsk. i sådana uttr. som tänka så l. så om ngn l. ngt (jfr 2 e), hysa sådana l. sådana tankar l. åsikter om ngn l. ngt, särsk. i uttr. tänka högt om ngn (se HÖG, adj. 10 d α; jfr 1 b); förr äv. i uttr. tänka ont emot ngn l. tänka ömt för ngt. The som ondt tenckia j hiertana, the warda bedragne. SalOrdspr. 12: 20 (öv. 1536). Idher skal iagh göra gott, och idher sädh, / Endoch j ondt emot migh tenchte. Gevaliensis Jos. 53 (1601). Då han tänkte mera ömt för riket än för klostren, blef hans fall .. lätt beredt. Crusenstolpe Mor. 1: 80 (1840). Skam den som illa tänker! Josephson SvRos. 85 (1888). ”Tänka väl” om nästan hör oss till, så långt det är oss möjligt. Fehr Und. 138 (1894). — jfr ILLA-TÄNKANDE.
b) (numera föga br.) med refl. obj., i fråga om ngt man tänker om sig själv; jfr TRO, v. 1 c α. Han sprang ut egenom fenstret, tenckiandes sigh kunna fatta håll vti ett päruneträ. Svart G1 152 (1561). Then sigh tencker wijsz .. Han wist är Took. Lucidor (SVS) 283 (1672; uppl. 1997). Jag tror, att det, som säges om söndring i nationen, uppretat dem, som tänkt sig vara utpekade. Rosenstein 3: 346 (1788). Galen är den som tänker sig ha funnit de vises sten. Fröding Eftersk. 2: 23 (1892).
5) göra sig en tanke om l. bilda sig en föreställning om (ngt l. ngn); föreställa sig (ngt), utmåla för sig; drömma om; vanl. med indirekt refl. obj.; ofta i förb. med kunna (se särsk. a). Det kan jag mycket väl tänka mig! Låt oss tänka oss det så här. Worde them jntit giffuit, och så moste the öffuergiffua theras closterliffuerne och tenkia sich annat til födho. OPetri 1: 503 (1528). Jag tänkte wäl min glädies Middag si: / Men all min frögd, min frögd är re´n förbi. Frese VerldslD 121 (1726). Om än en hjelte, plump likväl och tung / Och rå till kropp och själ, hon honom tänkte. Franzén Skald. 3: 63 (1829). Deri låg Carlsons ofrivilliga missgrepp i hela denna fråga, att han ”tänkte sig” något helt annat än hvad den i sig innebar. 3SAH 2: 95 (1887). Om man tänker sig, att den nuvarande lagstiftningen skulle fortlefva (osv.). De Geer Minn. 1: 186 (1892). Han var fyrtitre år gammal och ingenting hade riktigt blivit som han tänkt sig. Tunström Julorat. 41 (1983). — särsk.
a) i adverbiellt använt uttr. (inskjutet i l. efter ett yttrande), i syfte att bekräfta det utsagda ss. möjligt l. tänkbart l. lätt att föreställa sig, särsk. i uttr. kan man tänka, stundom liktydigt med: förstås, bevars; äv. i uttr. kan tänka (äv. sammanskrivet) (se KANTÄNKA 2, 3). Hon i största häpenhet, kan man tenckia, kastar yxan ifrå sig. Swedberg Lefw. 539 (1729). Historiens hjul har väl krossat större mästare än han, kan man tänka. Delblanc Gunn. 79 (1978).
b) i pass.; äv. opers., särsk. i uttr. det kan tänkas att, det är tänkbart l. möjligt att, det kan hända att. Det kan tänkas att jag kommer senare. I venstra handen håller han en röd bok, bullan, som han tänkes nyss hafva uppläst. Ljunggren Resa 274 (1871). (Gm testamentet) skyddade han .. (sitt bokverk) så illa som tänkas kan mot förstöring. Wulff Leopardi 12 (1913). Alla bibliotek behöver inte ha identiska målsättningar utan det kan tänkas att vitt skilda varianter skulle kunna komplettera varandra. Sydsv. 23 ⁄ 8 2009, s. B4.
c) i p. pf., i adjektivisk anv.: som bl. existerar i tanken l. i fantasin; hypotetisk, fiktiv. SvMerc. 3: 1369 (1758). Spinozas universum blir alltjämt idéernas, tankepostulatens. Dess existens är tänkt existens. Larsson Spinoza 326 (1931). Vi finner att i vårt tänkta samhälle kapitalet kommer att avkasta lika hög vinstprocent vare sig det är placerat i jordbruk, hantverk, industri eller kommunikationsmedel. Östlind Nationalek. 15 (1948).
6) (†) i sådana uttr. som tänka ngn för ngt, misstänka ngn för ngt; i sht i nekande sats. LösingDomb. 24 ⁄ 1 (1599). Att han hade allenast misstenckt honom, att han skall hafua buritt .. (silverstopet) bort i Ölsmål och någon annan hade sedan kommitt öfr thett och thett bort stulitt, men honom tenckte han inthett therföre. UpplDomb. 1: 6 (1615). När Grån frågade mig om iag tänkte honom för det att han slagit sönder fönstren swarade iag ney. UUKonsP 20: 145 (1692). — jfr MISS-TÄNKA.
7) minnas l. komma ihåg; särsk. [jfr motsv. anv. av mlt. denken] i uttr. tänka ngn ngt till godo, räkna ngn ngt till godo, löna ngn för ngt; numera bl. ss. förled i ssgrna TÄNKE-BOK, -SEDEL. Atj haffue vinlagt eder .. huarföre wij eder tacke, viliandis gerne thet oc annadt sådant i framtiden tænkie eder til godhe. G1R 4: 337 (1527). (Herren) tencker och fråghar epter theres blod. Psalt. 9: 13 (öv. 1536; Bib. 1999: minns).
8) närmande sig l. övergående i anv. ss. interj.; särsk. dels i imper. före ett yttrande (se a–c), dels i inf. (se d).
a) före huvudsats l. att-sats, i syfte att konstatera l. fastslå ngt, stundom retoriskt o. stundom ngt vard. Tänk, han är borta nu. Tänk att det gick vägen. Tänk, nu är det jul igen! Tänk att jag ska det! Hwad min ringhet skref, och tänck: allt kunna ej alla. Frese VerldslD N 1 a (1715, 1726). Tenck then lilla Hoffmans wexel .. är ännu intet aldeles betalt. Swedenborg RebNat. 1: 310 (1722). Tänk – säger man och ler sömnigt – så den vårluften söker. PT 1903, nr 104 A, s. 3. Tänk, söndagsmorgon! Wägner Norrt. 20 (1908). Tänk Lars, det måtte vara underbart att ha en mor ändå. Siwertz Varuh. 257 (1926).
b) (i sht före bisats) i syfte att uttrycka förvåning l. bestörtning l. beundran l. glädje l. avsky o. d., stundom liktydigt med: kors, herregud, så hemskt; förr särsk. i uttr. tänk man (se MAN, adv. 3 c). Tänk så roligt vi hade! Tänk vad de gör sig till! Tänk, vad du kan hitta på! Tänck; här är inte bestånd i werlden; och alt är i loppet. Stiernhielm Herc. 60 (1648, 1668). Tänk hwad olycka. Linné Bref I. 2: 89 (1746). Tänk at iag ej fått dit porträt ännu. Wrangel TegnSläktm. 94 (i handl. fr. 1818). Tänk folk som har sådana här rum att bo i, viskade Maria. Siwertz Varuh. 14 (1926). Jaså, tänk, att du har vågat dig in till stan i alla fall! Gustaf-Janson ÖvOnd. 6 (1957).
c) (med anslutning till 5) i förb. med om (äv. med tillägg av bara), i syfte att uttrycka antagande l. hypotes l. önskan l. uppmaning. Tänk bara om tåget är försenat. Tänk om du skulle städa ditt rum. Tänck om han finge .. weta. Ehrenadler Tel. 44 (1723). Tänk om de resa ifrån oss med ångbåten? Almqvist Går an 33 (1839). Tänk, om I skulle skicka efter prästen / och ställa till .. en bröllopsfest för oss! Melin Breitenf. 45 (1893, 1900). Ni vill ha 50 kr. i förskott, men tänk om ni dör i morgon. LD 1904, nr 197, s. 3.
d) i inf., i fråga om att sakförhållandet förutsätts vara bekant l. sant, ofta i sådana uttr. som (bara) tänka sig, så konstigt l. märkligt, vad egendomligt, jag säger då det. Du klarade dig, tänka sig. Tänka sig det, ett riktigt geni. Geijerstam Aldrig 90 (1891). Att det måste gå begrep man väl – tänka det, femhundra i hyra! Sjödin StHjärt. 176 (1911). Tänka sig en landstrykerska uppe på herregården. Svenson-Graner Regnb. 57 (1914). Bara tänka sig! När hon måste veta att Bo har småbarn? Antti MyckJord. 198 (1987).
1) (numera bl. tillf.) till 1: gm att tänka förslösa (tid o. d.). Dessa stora metafysici .. (som) tänka bort år och lifstider öfver ord, läsarter, systemer; och dö utan att hafva nyttjat sin kropp. Leopold 3: 459 (1802).
2) till 5: i tanken l. i sin föreställning avlägsna (ngt). Järta 2: 313 (1824). Att människor söker sig till nyheterna kan varken Rössner eller någon annan tänka bort. SvD 28 ⁄ 4 1996, s. 4. —
TÄNKA EFTER10 32, äv. 10 40. till 1: noga tänka l. fundera l. överväga (jfr tänka sig om, tänka till); särsk. (ordlekande) i fråga om att vara förutseende, i uttr. tänka efter före; äv. tr. (numera bl. med obj. bestående av indirekt frågesats): noga tänka på l. fundera på l. över (ngt). FormPuerColl. C 6 a (1559). Exempel finner man wäl många, när man wil tänckia saken effter. Leuchowius Zader 362 (1620). Mine Auctorer ha .. tänkt efter, om icke til äwentyrs något medel kunde upfinnas, at hämma Er gudlösa winning. Dalin Arg. 1: 314 (1733, 1754). Allt fler tänker efter före vid nya bekantskaper. SDS 23 ⁄ 5 1987, s. 2. Hon tänkte efter innan hon svarade. Mankell Villospår 155 (1995). jfr eftertänka. —
TÄNKA FRAM10 4. till 1: gm att tänka mana fram (ngn l. ngt); äv. med sakligt subj. Ädla vishet, som tänker fram och kallar upp bättre tider. Wallin Rel. 4: 50 (1838). Trollkarlen beslutar sig för att i sitt inre tänka fram en levande människa, en son. SvD 18 ⁄ 6 1986, s. 16. —
TÄNKA IGENOM10 040, äv. 10 032 l. GENOM10 40, äv. 10 32. till 1: grundligt o. väl gå igenom (ngt) i sina tankar. Har du tänkt genom det ordentligt? Tekla tänkte igenom att bordet nu skulle redas och att gästerna kunde vara här om en half timme. Strindberg SvÖ 3: 255 (1890). (Han) har tänkt igenom ämnet en god stund, innan han satte pennan på papperet. Swensson Willén 71 (1937). jfr genomtänka. —
TÄNKA IN10 4. till 1 (, 5): i tanken l. i sin föreställning placera (ngn l. ngt) ngnstans; äv.: inkludera (ngn) i sitt tänkande l. i sin tankevärld. Wikner Pred. 121 (1874). Det intresserar mig inte det bittersta hur den virrige Strindberg tänker in sin egen trasiga människa i en bild, som falskeligen bär Olaus Petri namn. Eklund Humanism. 25 (1928). Tänk in barnen. Så lyder mottot för den barndelegation som skall knytas till Olof Palmes statsrådsberedning. SvD 24 ⁄ 9 1982, s. 8. —
TÄNKA OM10 4. till 1: ändra uppfattning, tänka annorlunda. Carl IX Rimchr. 56 (c. 1600). Hon skulle, har man sagt, alls inte komma .. Riktigt. Men nu har hon tänkt om. Remmer Theat. 2: 108 (1815). Oljekrisens 1970-tal fick många att tänka om och behålla vedspisen om det gick. Fatab. 1985, s. 53. jfr omtänka. —
TÄNKA SIG BORT10 0 4. till 5: i tanken försätta sig bort (till annan tid l. plats); ngn gg äv. till 3: ha för avsikt att åka bort. (Sv.) tänka sig bort .. (t.) willens seyn wegzureisen. Möller (1790). Glöm då Stockholm, tänk dig bort i Andra tider, andra länder. Almqvist Amor. 95 (1839). —
TÄNKA SIG FRAM10 0 4. till 1: gm att tänka komma ngnstans l. uppnå visst resultat. Då .. jag ej lär vara bestämd att inspectera verlden, och jag ändå i någon mon vill se mig omkring, har jag beslutit att, vid mitt skrifbord, tänka mig fram. Wetterstedt Sthm 1: 1 (1823). (Han) var bottenärlig och sanningsälskande, han försökte tänka sig fram till egna åsikter. Söderhjelm Brytn. 86 (1901). —
TÄNKA SIG FÖR10 0 4, förr äv. FÖRE, äv. TÄNKA FÖR SIG. till 1: noga överväga ngt l. besinna sig; vara försiktig; jfr tänka sig om. Sahlstedt (1773). Att det alltid tillhörde en sensé karl att tänka för sig. MoB 8: 86 (c. 1780). För allt i världen tänk sig för, / han galna mänska, hvad han gör! Andersson Plautus 71 (1901). Man tänkte sig den tiden för innan man knöt äktenskapets band, men så förekom ej heller några skilsmässor. Lewenhaupt MinnV 184 (1936). —
TÄNKA SIG IN10 0 4. till 1, 5, särsk. i uttr. tänka sig in i ngt, skapa sig tankar l. idéer om ngt l. föreställa sig l. utmåla för sig hur ngt är l. blir. Boëthius Kant 127 (1797). Maria tänkte sig in i framtiden för sin lilla son. Beskow Pred. 439 (1901). Jag .. (har) måst tänka mig in i .. situationen. Hallström Händ. 180 (1927). —
TÄNKA SIG OM10 0 4. [fsv. thänkia sik um] (numera mindre br.) till 1: tänka efter; tänka sig för. LPetri 2Post. 136 a (1555). Ju längre han tänkte sigh om, desz förståndigare och bättre rådh gaf han. Peringskiöld Wilk. 240 (1715). Nu får jag lov att tänka mig om lite, så att jag inte glömmer vad jag ville komma till. Larsson Hemmab. 70 (1916). Östergren (1964). —
TÄNKA SIG TILL10 0 4.
1) till 1: tänka ut (ngt). Hvad man själv har upptäckt eller själv tänkt sig till, det fäster sig i minnet med en kraft (osv.). Verd. 1888, s. 9. Ty samhälle är inte något, som man drömmer, diktar eller ens tänker sig till, utan en produkt af oändligt tålamod med erfarenheten. Norström Masskult. V (1910).
2) (†) till 3: ämna; äv. med obj. Tänckia sig til, ärna. Stiernhielm Fateb. E 4 a (1643). (Sv.) Tänka sig till att .. (t.) beabsichtigen, zu. Auerbach (1915). —
TÄNKA TILL10 4. [fsv. thänkia til] till 1: tänka efter, betänka; förr äv. med obj. bestående av indirekt frågesats; jfr tänka, v. 2 f. Haffwe wij .. tencth tiil, om nogon godh man ther rethfærdughethen wille wetha och oss hwl och tro wara motthe. G1R 2: 128 (1525). Tenck til, god Christen, om en Man komme i Staden eller tilbude sigh i titt hws, och tu wiste at han haffur ihielslagit och mördet tin fader .. mon tu skulle hoffwera medh honom? Rothovius Äropr. E 2 b (1633). Om .. (finansministern) tänker till riktigt mycket kanske han nästa år vid samma tid kan utveckla sina tankar lite närmare. SvD 30 ⁄ 5 1986, s. 2. jfr tilltänka. —
TÄNKA TILLBAKA10 040, äv. 10 032. till 1: i tanken vända tillbaka (till det förflutna); särsk. dels i uttr. tänka tillbaka på ngn l. ngt, dels refl., i uttr. tänka sig tillbaka (till ngt). SynodA 2: 42 (1586). Hon tänkte tillbaka på den lidande Missouf. Almqvist Parj. 81 (1817). De hängande trädgårdarne, där .. hans unga mediska drottning .. skulle kunna tänka sig tillbaka till sitt hemlands bärg. UVTF 12: 90 (1875). Det känns som om jag har valt mitt yrke men när jag tänker tillbaka så hittar jag inget livsavgörande. Sydsv. 17 ⁄ 7 2009, s. B5. —
TÄNKA UPP10 4, äv. OPP4. (numera mindre br.) till 1: tänka ut (ngt) (se tänka ut 2), hitta på. Sedan tänckte han thetta onda rådh vp. BjörkekDomb. 12 ⁄ 11 1601. Så hafwer .. (drottningen av Saba) tänckt vp rätt många swåra Gåtor / Och sökt ther swar vppå. Spegel SalWijsh. 31 (1711). Ju mera skogsbristen tiltager, ju angelägnare blifwer det, at med alfwar tänka up medel til deras besparing. Berch Hush. 158 (1747). Auerbach (1915). jfr upptänka. —
1) fullborda (tanke o. d.), tänka till slut. Sahlstedt (1773). Han hade knappt tänkt ut tanken, förrän det spred sig som ett rött skimmer över gården. Lagerlöf Kejs. 178 (1914).
2) fundera ut (ngt), utarbeta; gm tänkande komma fram till l. underfund med; äv. abs.; jfr tänka upp. Tänk ut en bra plan. Nyström (1794). Du illistige .. som tänker ut hwarjehanda ränker för att bringa din nästa i ofärd, ser du icke din afbild i den giftiga spindeln? Franzén Pred. 5: 280 (1845). Att arbeta och förkofra sig, och tänka ut och ställa till, så att det skall räcka väl till och bli lite öfver. Bremer Hertha 311 (1856). Jag har tänkt ut, att förr i världen, då både människor och djur var mycket större, än de nu är, blev väl också fjärilarna alldeles ofantligt stora. Lagerlöf Holg. 1: 137 (1906). —
TÄNKA VID SIG. (†) till 1: tänka för sig själv. Job tenckte widh sigh, Mine söner kunna till äwentyrs haffua syndat, och welsignat (dvs. försmädat) Gudh j theras hierta. LPetri Job 1: 5 (1563). Rudbeckius Starcke B 4 b (1624). —
TÄNKA ÖVER10 40. till 1: begrunda (ngt), dröja med tanken vid, fundera över, tänka igenom; överväga (på nytt). Serenius (1741). Jag satt redan på en av de nedersta grenarna och tänkte över hur jag skulle komma åt att riva ihjäl en hel mängd av gässen. Lagerlöf Holg. 1: 105 (1906). Tänk över, om du inte skulle kunna nå ditt mål även som gift man. Elmblad Franzos Pojaz 303 (1919). Så tycker jag faktiskt att du kan tänka över det där med våningen i stan. Evander Härl. 82 (1975). jfr övertänka.
-VÄRD. [jfr fsv. thänkiande värdher] (fullt br.) som är värd att tänka på l. komma ihåg, intressant; jfr -värdig o. tank-värd. Hennes minnesord var mycket tänkvärda. Möller (1790). Förslaget är tänkvärdt, men torde möta flere .. hinder vid utförandet. Tegnér (WB) 8: 130 (1836). Han dömer med rätt mycken sakkännedom och har sagt månget tänkvärdt ord. 3SAH 11: 69 (1896).
Avledn.: tänkvärdeligen, adv. (†) tänkvärt, beaktansvärt. Paulinus Gothus Stiernsköld G 4 b (1628). Syrac skrifwer om Gudz wärck härlige(n) oc mycket tänkwärdeligen. Emporagrius Cat. B 4 b (1669). KOF 3: 91 (1682).
tänkvärdhet, r. l. f. förhållandet l. egenskapen att vara tänkvärd; jfr tänkvärdighet. Björkman (1889). —
-VÄRDIG. (tänk- 1620–1939. tänke- 1620) (†) tänkvärd. Här gåffwes fulle ännu fogeligh tilfälle, att framföra någre andre tenckewärdighe handlingar, som kunna tiäna thetta wårt företagande til stadfästelse. Phrygius Föret. 25 (1620). Cannelin (1939).
-ÄMNE, se C.
B (†): TÄNKA-BOK, -SKRIFT, -SÄTT, se C.
C: TÄNKE-BILD. (†) tankebild. VDAkt. 1696, nr 529. Är detta (sinnets) öga klart, så blifwa begrepen och tänkebilderne klare och tydlige: men är sinnets öga skumt, dunkelt eller oriktigt, så fattar och föreställer det sig tingen på samma sätt. Rydén Pontoppidan 69 (1766). —
(7) -BOK. (tänk- 1527–1807. tänka- 1532. tänke- 1524 osv.) [fsv. thänkebok; jfr mlt. denkebōk, t. gedenkbuch]
1) bok förd över mål o. ärenden behandlade av rådhusrätt; jfr tanke-bok 1. Th(etta) ær th(e)n tenkiebock som jach Olauus Petri sc(ri)ffuit haffu(er) th(e)n tijdh jach war i rådztugh(e)n (i Sthm). OPetri Tb. 3 (1524). Medeltida tänkeböcker finnes bevarade från Stockholm, Kalmar, Arboga och Jönköping. SvFolket 2: 314 (1938). jfr stads-tänkebok.
2) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om minnesbok (se d. o. 2) l. krönika l. dagbok o. d.; äv. bildl. J thet ewigha lijffzens tenckebook. PErici Musæus 5: 279 a (1582). Then Romerske Tenckebook, ther vthi man haffuer plägat antekna och vpscriffua, hwadh som åår frå åår, ibland thet Romerske Herskapet .. sigh tildragit haffuer. Simonis SiälÖrt. H 2 a (1586). Fröken har på sitt bord en tänkebok .. der hon hvar dag skrifver sig till minnes någonting, som kommer henne märkeligt för. Topelius Planet. 2: 183 (1889). ”Diarium Vazstenense” är en dagbok eller s. k. tänkebok rörande märkligare händelser. KyrkohÅ 1907, s. 167. —
-FRIHET. (tänk- 1776–1788. tänke- 1755–1799) (†) tankefrihet (se d. o. 2). SvMerc. 1: 45 (1755). Jag (dvs. Preussens kung) har fattat den oryggeliga föresats, at tillåta den största Tänk- och Tryck-frihet i mina Stater, man må skrifwa hwad som hälst. GT 1788, nr 8, s. 2. Wulf Köppen 2: 25 (1799). —
-GÅVA. (†) tankeförmåga; jfr tanke-gåva. Ingen kan förpliktas at fortare tänka och tillika tänka wäl, än hans naturliga begrep och tänkegåfwa medgifwer. Annerstedt UUH Bih. 3: 351 (i handl. fr. 1747). Lindfors (1824). —
-KRAFT. (†) andlig l. intellektuell kraft (se d. o. 1 c) l. förmåga; jfr tanke-kraft. Lallerstedt Slutk. 2 (1739). Himmelen vare tack, som låtit oss födas i en tid, då hvarken kroppsstyrka eller tänkekraft äro mera af nöden! Kellgren (SVS) 4: 307 (1783). (Stagnelius) egde en nästan förvånande lärdom, hvartill hans starka minne, djupa tänkekraft och stora imaginationsförmåga bidrogo. 2SAH 47: 69 (1871). —
(7) -RING. [jfr t. denkring] (†) ring ss. minne; särsk. om länkring; äv. bildl. Att han hade stulitt en daler pening(e)r och en förgÿltt tenkeringh. 2SthmTb. 8: 242 (1591). Een Tänkering med 4 länker. BoupptSthm 6 ⁄ 12 1625. Wår effterwerlds dyrbara tänke-Ring. Granatenflycht Penn. 25 (1698). —
(7) -SEDEL. [jfr mlt. denksedel, t. denkzettel] (tänk- 1538–1755. tänke- 1594 osv.) (numera bl. i skildring av ä. förh.) instruktion; jfr memorial 3, promemoria 3. Thenckzedell eller Memoriale på någre werff och ärender som Stormecktigeste Furste Her Gustaff .. medgiffuit haffuer … Holger Karlson och Christoffer Andersson ath handle. G1R 12: 4 (1538). Botvid Hansson – som .. skickats till Kopparberget med uppdrag att bevaka konungens intressen vid gruvbrytningen och handleda kopparsmältningen enligt medsända ”tänkesedlar”. Lyberg GPprFalunDal. 1: 65 (1940). —
-SKRIFT. (tänk- 1814–1872. tänka- 1590. tänke- 1526–1933) (†)
1) (†) till 1: böneremsa. Mat. 23: 5 (NT 1526). Vid bönen taga judarne ofta på sig s.k. tänkeskrifter. Det är små kapslar af svart läder, i hvilka äro inlagda smala pergamentsremsor. Waldenström Österl. 275 (1896). 2NF 13: 231 (1910).
2) [jfr t. denkschrift] (†) till 2, 7: skrift l. anteckningar angående sådant som skall tänkas på l. ihågkommas (jfr memorial 1, minnesskrift 1); promemoria; äv.: inskription. Mal. 3: 16 (Bib. 1541). Biskop Spegel inlemnade en utförlig tänkeskrift öfver de grunder, han ansåg böra följas vid bibelöfversättningen. Carlson Hist. 5: 266 (1879). Man målat arabesker / Men ofta hemska fresker / Kring murens tänkeskrift. Wirsén Ton. 70 (1893). Gustav Bonde hade .. (1663) i en tänkeskrift utvecklat fördelarna av att ställa banken under riksständernas garanti. SvRiksd. 3: 362 (1933). —
-SPRÅK. (tänk- 1734–1865. tänke- 1705 osv.) kort, uttrycksfull fras med tänkvärt innehåll, sentens (se d. o. 2 slutet); jfr språk 3 o. tanke-språk 1. Olsson Herdam. 3: 26 (i handl. fr. 1705). En gång höll han på att kvävas mellan era väggar: deras bonader med tänkespråk hotade att krossa honom med tyngden av det alltför sköna, alltför upphöjda. BonnierLM 1954, s. 336.
Ssg (†): tänkespråks-devis. (†) jfr devis, sbst.1 3. Tänkespråksdeviser på byggnader. 2NF 6: 273 (1906). 3NF 5: 829 (1926). —
-SPRÅKLIG. [jfr -språk] (†) som utmärker l. tillhör l. liknar tänkespråk. Nära intill tänkespråket står formeln eller det .. allmänt brukliga uttrycket, sjelft ofta af tänkespråklig art. Lysander RomLittH 21 (1858). —
(1, 4) -SÄTT. (tänk- 1753–1815. tänka- 1776. tänke- 1743 osv.) sätt att tänka l. resonera; förr äv.: åsikt, mening; jfr tanke-sätt. Bælter Christen 41 (1743, 1748). Skiljaktige tänkesätt äro icke at undwika hos en fri Nation. De blifwa genom en Konungs omsorg nyttige, då han lemnar alla et owäldugt beskydd. PH 6: 3894 (1756). Jag ville .. gärna träffa Er om det ock vore under kontroll av personer som icke hysa vänliga tänkesätt om mig. Strindberg TjqvS 4: 55 (1875). —
(7) -TECKEN. [jfr t. gedenkzeichen] (†) tecken (se d. o. 6 g) avsett att väcka hågkomst av ngt; äv.: påminnelse. LPetri ChrPina E 2 b (1572). The (grå håren) woro honom til en stadig påminnelse och warning, och ett tencketekn, at när han såg vppå them, han icke något skulle begå, thet them eller ålderdomenom oanstendigt wore. Swedberg Ungd. 261 (1709). —
-VÄRDIG, se A. —
-ÄMNE. (tänk- 1800. tänke- 1747–1873) (†) ämne att tänka o. fundera på; jfr tanke-ämne. Et så nyttigt tänckeämne, som snart .. torde framalstra flere lärdas utlåtelser. Hernlund Laurel 12 (i handl. fr. 1747). Samtiden 1873, s. 113.
Ssgr: tänkar-, äv. tänkare-djup. (tillf.) jfr djup, sbst. 12 g. Hvem är mannen där med den mäktigt hvälfda pannan och tänkardjupet i blicken? TurÅ 1911, s. 260.
-personlighet. jfr personlighet 1. Det mest sympatiska draget i hans tänkarpersonlighet är den kärleksfulla och förstående tolerans, som (osv.). 2NF 10: 724 (1908).
-skola. (numera föga br.) jfr skola, sbst.2 7. Atterbom PhilH 418 (1835; i fråga om Schelling). Aspelin TankVäg. 1: 159 (1958).
TÄNKBAR, adj.
1) till 1: som går att tänka l. (med sitt förnuft) förstå, fattbar; jfr tänklig 1. Rosenstein PVetA 1789, s. 27. De egenskaper, som genom Adjektiver tilläggas tingen, äro antingen märkbara för våra sinnen, eller blott tänkbara för vårt förstånd. Broocman SvSpr. 21 (1810). Gud är ej tänkbar utan en natur, hvari han verkar. Agardh Bot. 1: 79 (1830).
2) till 5: som kan tänkas l. låter tänka sig l. kan komma i fråga, möjlig; äv.: upptänklig; jfr tänklig 2. En större olycka än den att hafva förlorat klockan tyckte jag icke tänkbar. Cederborgh OT 1: 10 (1810). De stora skådespelarna hade åtnjutit all tänkbar hyllning och deras komparser all möjlig aktning. Bergman Frötjärn 230 (1915). (Leibniz) säger att vår värld är den bästa möjliga av tänkbara världar. Marc-Wogau FilDiskuss. 176 (1955). För den som programmerar går det åt mycket tid till att leta efter alla tänkbara fel som kan uppstå. ADBDig 116 (1992). jfr o-tänkbar. särsk.
a) i förb. med ett annat adj. i superlativ, vanl. attributivt. WoH (1904). Rösten var den djupaste tänkbara bas. Fahlcrantz Kyrkoh. 136 (1907). Förvirringen är den fullständigaste tänkbara. SvD(A) 28 ⁄ 11 1966, s. 12.
b) ss. adv. i superlativ (förstärkande) i förb. med adj. Den tänkbarast fullkomliga harmoni af begrepp och känsla. Phosph. 1813, s. 347. Det nu antagna förslaget är icke det tänkbarast bästa. VL 1892, nr 277, s. 2. Besvara frågor av tänkbarast skiftande slag. Fatab. 1985, s. 175.
Avledn.: tänkbarhet, r. l. f. till tänkbar 1, 2: förhållandet l. egenskapen att vara tänkbar; i sht till tänkbar 2, konkretare: möjlighet. LittT 1796, s. 209. Grubblandet hit och dit på varjehanda tänkbarheter. Högberg Utböl. 1: 41 (1912). jfr o-tänkbarhet. —
TÄNKERI, n. (†) till 1: handlingen att tänka, tänkande, tankeverksamhet. Ett i mörker famlande ”tänkeri”. Atterbom Siare 4: 12 (1847). Mattsson Resebr. 48 (1898). jfr fri-, rätt-, själv-tänkeri. —
TÄNKERSKA, f. (numera bl. tillf.) till 1; jfr tänkare. Atterbom Siare 2: 277 (1843). I själva verket var .. (E. Wägner) en tänkerska, som led under tvånget att skriva många böcker. 3SAH LX. 1: 37 (1949). jfr fri-tänkerska. —
TÄNKLIG, förr äv. TÄNKELIG, adj. (-elig 1784–c. 1823. -lig 1806 osv.)
1) (†) till 1: tänkbar (se d. o. 1). LBÄ 2–3: 102 (1797). (Att filosofin) begynner för oss all existens, allt tänkligt föremål, med våra egna invertes tankesyner. Leopold 6: 139 (1806). jfr o-tänklig.
2) till 5: tänkbar (se d. o. 2); numera bl. ss. senare led i ssgr. Har ej den bäste Arbetaren nu, som i alla tänkeliga fall, företrädet? Thorild (SVS) 2: 48 (1784). Man kan här erhålla snart sagdt allt tänkligt. Sturzen-Becker HinsidSund. 1: 220 (1846). jfr efter-, er-, genom-, o-, upp-tänklig.
TÄNKSAM l. TÄNKESAM, adj. (tänk- 1911–1964. tänke- 1713) [möjl. retrograd bildning till betänksam l. eftertänksam] (†) till 1, om person: som har för vana l. benägenhet att tänka efter l. fundera, eftertänksam. Tänkesam är den, som har tankar wid det han gör. Pfeif DeHabitu 277 (1713). Tempot måste vara så raskt, att äfven de tänksamma medlemmarna af församlingen kunna deltaga i sången utan att behöfva tröttas af .. att nödgas tänka strofens tanke flera gånger på rad. Nodermann Hymn. 1: 109 (1911). Östergren (1964).
Spalt T 3635 band 36, 2010