Publicerad 1983   Lämna synpunkter
SPEKULATION spek1ɯlaʃω4n l. späk1– l. spe1-, l. -ul-, äv. -atʃ-, äv. 0104 (- – -tschón Dalin) r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(speklaschon 1908 (i dialog). spekulation (-c-, -sj-) 1590 osv.)
Etymologi
[jfr t. spekulation, eng. speculation, fr. spéculation; till lat. speculatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till speculari (se SPEKULERA)]
1) (†) motsv. SPEKULERA 1: ihärdigt l. intensivt betraktande, skådande. Speculation, (dvs.) betrachtande. Swedberg Schibb. 299 (1716).
2) motsv. SPEKULERA 2: spekulerande; äv. konkret(are), om utslag l. resultat av spekulerande: (muntligt l. skriftligt uttryckt) spekulerande l. spekulativ (se d. o. 1) tanke l. fundering; äv. (o. numera företrädesvis) i förbleknad anv., dels: löst antagande l. kannstöperi, dels: funderande l. fundering. Fördjupad i spekulationer. Politiska spekulationer. Lösa spekulationer. PPGothus Und. Gg 2 b (1590). Stylen vthi Dionisij Skriffter (är) så mörk, och så vpfylt medh en hoop Speculationer och Spitzfundigheter, .. at ingen hafwer vthi Apostlarnas tijdh om Theologiske Saker effter sådan aart skrifwit. Schroderus Os. 1: 62 (1635). Jag .. ärnar tilbringa någon tid på .. (min väns) Landtgods, och derifrån affärda mine Speculationer, dem jag är sinnad at skrifwa. Kling Spect. Ff 1 a (1735). Det gifves .. reformer, som blott duga i speculation. Höijer 4: 452 (1796). En tom speculation, emot hvilken ingenting i verkligheten svarade. Lyceum 2: 202 (1811). Bohm hade lagt ner .. många spekulationer på hur han skulle kunna göra innehållet (i kuvertet) så oskyldigt som möjligt till utseendet. Hellström Storm 132 (1935). — jfr DANVIKS-, KAMMAR-SPEKULATION. — särsk.
a) [anknytande till ordets grundbet. o. tänkt ss. ett skådande av det materiella universum ss. en återspegling av en immateriell verklighet] filos. om verksamheten att (söka) vinna en sann uppfattning l. föreställning om tingens väsen grundad enbart på metafysiskt, ofta intensivt tänkande; motsatt: empiri. Forsius Phys. 34 (1611). Philosophisk skådning, eller.. hvad vi kalla Speculation. Atterbom PhilH 26 (1835). Lösen måste bli: antingen metafysik, spekulation, filosofi, huru man må kalla det, eller empirisk, på erfarenheten grundad verklighetskunskap. Nyblom i 3SAH 8: 240 (1894). Aspelin TankVäg. 1: 111 (1958).
b) (†) uppfinnande l. tekniskt uttänkande; (för lösning uppställt) tekniskt problem; uppfinning, uppfunnen l. uttänkt teknisk anordning. (Assessorer) hafwa .. suttit i Collegio, och ther jemte idkat Hamrar och Masugnar .. och således fåt tilfälle at försöka en och annan nyttig speculation och förslag, til Bergsbrukens flor och förkofring. Bergv. 1: 429 (1691). Sinrika speculationer. HC11H 13: 103 (1697). Den korta tiden jag war i Paris gafs en Speculation wid handen som då förnämligast syselsatte de lärde af Societeten derstädes. Polhem Invent. 14 (1729). Ehuruwäl jag .. fann en .. upfordrings machine (för nedrasad jord) wara mycket practicable, så blef ändå denne Speculation mycket swår för mig i anseende til stället dijt jorden skulle läggas sedan hon blifwit upfordrad. Därs. 42.
c) (†) i uttr. ha spekulation i ngt, ha (att skaffa sig) insikt i l. kunskap om ngt. Han skal hafva mycken speculation i våra financer, och denna handelsgren fordrar mycken djup omtanka. Björn Vestind. 48 (1791).
3) (numera föga br.) motsv. SPEKULERA 3: verksamheten att överväga l. planera ngt, övervägande l. plan. 2BorgP 3: 539 (1726). (Göteborgs inrikes handelsförbindelser måste få) stadig grund at rota sig på; ty woro, ibland alle andre försichtige anstalter, äfwen der til tienlige medel och utwägar icke frie för den wise och högstbepriselige Konungens Gustavi Adolphi kloke speculationer. Cederbourg BeskrGbg 184 (1739). Nu kan det hända, at twenne wägar kunna förekomma (för slussbygge), at då utwälja den lättaste af dem, fordras både försiktighet ock mogna speculationer. König Mec. 141 (1752). Speculation .. (dvs.) Uträkning, plan, afsigt. Weste FörslSAOB (c. 1817). Blanche Våln. 554 (1847). — jfr DANVIKS-SPEKULATION. — särsk. (†) i uttr. på spekulation att, i den övervägda avsikten l. med planen att. (Commerce-)Deputationen .. hemställer, om icke dem handlandom må för det salt, som innan nästa Riksdag inkommer på speculation at upläggas, förunnas nederlagsfrihet på try års tid. 2RARP 10: 477 (1739).
4) (†) motsv. SPEKULERA 4: det att spekulera på ngt l. ngn; tanke som innebär spekulerande på ngt l. ngn, (tanke på o.) förhoppning l. förväntning i fråga om ngt; äv. konkretare, om utslag av sådant spekulerande; särsk. i uttr. spekulation på ngt l. ngn (jfr 5), förhoppning(ar) på ngt osv. Hjelt OffRelSvTab. 40 (i handl. fr. 1761). Han är nu på Malma hos Hr Capt. C. G. Löwenhjelm och har Speculation på en 4:de dags Sysla eller Församlingens Adjuncture i Segerstad. Wrangel TegnSläktm. 204 (i handl. fr. 1797). Under förmodan at Spannemål .. skulle emot lindrigt pris kunna få uphandlas, reste jag i denna Speculation till Böda. TörngrenMål. 126 (1801). Min enda förhoppning hvilade derpå, att någon af de 3 öfriga (sökande till ett stipendium) skulle afstå ifrån speculationen; och då detta icke skedde, kan ingen klandra detta val. CAAgardh (1835) hos Berzelius Brev 10: 115. Majorskan var icke så alldeles utan en viss liten speculation för sina tvänne uppvuxna fröknar döttrar på dessa unga arftagare. Knorring Ståndsp. 1: 92 (1838).
5) [eg. specialanv. av 3] (†) motsv. SPEKULERA 5: reflekterande l. spekulerande på att köpa o. d.; äv. närmande sig bet.: grund l. skäl att reflektera osv.; särsk. i uttr. ha spekulation på ngt (jfr 4), reflektera på ngt. Som åtskillige anmält sig at wilja .. kiöpa .. Landt-Ägendomen Herrängen, så behagade de som derpå hafwa speculation .. på Källaren Förgylta Freden sig inställa. PT 1758, nr 46, s. 4. (Synålar) sælgas .. till obegripeligit godt köp (i Aachen). Finner M. Bror någon speculation dærwid, læt weta. Lidén FörtrBr. 190 (1774). Weste FörslSAOB (c. 1817).
6) [jfr 3] motsv. SPEKULERA 6: spekulerande; äv. konkret(are), om utslag l. resultat av sådan verksamhet; i sht med bestämning styrd av prep. i, äv. på, angivande föremålet l. förutsättningen l. ramen o. d. för spekulerandet; äv. i sg. best., ss. sammanfattande beteckning för det vid varje särskild tidpunkt pågående allmänna spekulerandet; stundom konkretare, övergående i bet.: (äventyrligt) affärsföretag; äv. i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. i bet.: (samvetslöst l. skrupelfritt) begagnande l. utnyttjande; i sht förr äv. allmännare (utan negativ innebörd l. särskild tanke på kortsiktighet): satsande av kapital l. planerande o. drivande av ekonomisk verksamhet (i sht handel l. affärsverksamhet) l. uppgörande av ekonomisk(a) l. affärsmässig(a) kalkyl(er) (utifrån givna l. beräknade förutsättningar). En lyckad l. misslyckad spekulation. Spekulation i våld och sex. Köpa aktier på ren spekulation. Sahlstedt (1769). Spekulationer på denna vara (dvs. brännvin). Scott Bränv. 13 (1836). Firman Halm .. uppsvingade sig till sin förra välmakt genom nya och djerfva spekulationer på Amerika. Topelius Vint. I. 2: 271 (1860, 1880). I de små hemmen betyder hustruns produktion visserligen mera, men ju större hemmet blir, desto mera betyder hennes spekulation, d. v. s. hennes kloka förvaltning. Tenow Solidar 3: 203 (1907). Han inlät sig i spekulationer för att förtjäna penningar .. och förlorade allt vad han hade. Lagergren Minn. 1: 58 (1922). Johanson Stärbh. 17 (1929, 1946; bildl., om skådespel). Varför Felix (Bonnier) måste .. (rådgöra med sin bror om sin förlagsidé) var .. huvudsakligast därför, att han ej vågade sig på saken ensam utan ville övertala Albert att gå in i spekulationen som meddelägare. Bonnier 2Bonniers 2: 157 (1930). Hela svetsningskonsten var för övrigt bedrägeri och spekulation i mänskors liv och blod. Johnson Slutsp. 277 (1937). Konjunktursvindeln griper även nyktra sinnen, spekulationen driver malmbolagets papper i höjden. Thiel SkrattVatt. 81 (1938). PropRiksd. 1971, nr 130, s. 7 (: i). — jfr BAISSE-, BÖRS-, EGENDOMS-, FOND-, HANDELS-, HUS-, PENNING-, SEX-, SKOGS-, TERMINS-, ÖVER-SPEKULATION. — särsk. (†) ss. beteckning för ett om whist delvis påminnande kortspel vid vilket varje deltagare vid varje giv får tre kort varefter deltagarna en efter en visar upp o. bjuder ut sina kort, ett efter ett, till försäljning till de övriga o. varvid sticket vinns av den som visat sig ha den högsta trumfen. Hagdahl Fråga 26 (1883).
Ssgr (i allm. till 6): SPEKULATIONS-AFFÄR. affär (se d. o. 4) som utgör l. innefattar spekulation. Fliesberg Handel. 127 (1891).
-ANDA. anda (se ande VIII 1 b) bestående i l. innefattande intresse l. lust l. böjelse för spekulation; i sht förr äv. (utan negativ innebörd l. tanke på kortsiktighet) om sådan anda i fråga om finansiell l. ekonomisk företagsamhet. Speculationsandan .. synes .. år från år taga en mångsidigare rigtning, och de Handlande städse lemna oförsummat att begagna nya tillfällen till Handels-relationer. Femårsber. 1828, GbgBohL s. 75. Wasastjerna Duveen Konnäss. 150 (1936).
-BYGGANDE. om byggande som utgör l. innefattar spekulation. TT 1898, Byggn. s. 55.
-BYGGARE. om person som ägnar sig åt spekulationsbyggande. TurÅ 1914, s. 27.
-BYGGE. jfr -byggande. Form 1936, s. 85.
-BYGGERI. jfr -byggande. Form 1948, s. 18.
(2 a) -BYGGNAD. bildl., om tankebyggnad tillkommen gm spekulation. VäxtLiv 3: 286 (1936).
-EPIDEMI. jfr -feber. Vallentin London 347 (1912).
-FEBER. bildl., om (allmän,) feberliknande iver att ägna sig åt spekulation; i sht förr äv. (utan negativ innebörd l. tanke på kortsiktighet) om sådan iver i fråga om finansiell l. ekonomisk företagsamhet; förr äv. med bestämning styrd av prep. på, angivande föremålet för sådan iver osv. Bremer NVerld. 2: 375 (1853: ). Anderson ÅsynVittn. 75 (1968).
(2 a) -FIENTLIG. fientlig mot spekulation. Rydberg KultFörel. 3: 258 (1886; om åsiktsriktning).
(2 a) -FILOSOFI. om filosofi grundad på spekulation. Man kallar .. speculationsphilosophien ett annihilations-system. 2Saml. 4: 134 (1815). Atterbom PhilH 291 (1835).
-FÖREMÅL~002. om objekt som görs till föremål för spekulation l. (i sht förr o. utan negativ innebörd l. tanke på kortsiktighet) för finansiell l. ekonomisk satsning. EkonS 2: 463 (1899).
-HANDEL. handel som utgör l. innefattar spekulation. Heinrich (1814).
(2) -HÅG. om håg för spekulation. Montelius i 3SAH 29: 14 (1917).
-IVER. jfr -feber. EkonT 1899, s. 197.
-KÖP. jfr -handel. Trolle-Wachtmeister Ant. 2: 55 (1815).
-LUST l. -LUSTA. SvT 1852, nr 177, s. 3.
-OBJEKT. jfr -föremål. Carlsson HelaSthm 373 (1912).
-PAPPER. om värdepapper som är föremål för spekulation l. (i sht förr o. utan negativ innebörd l. tanke på kortsiktighet) för investering. SD 1892, nr 297, s. 7.
-RASERI. jfr -feber. Jungberg (1873).
(2) -SFÄR. om sfär (se d. o. 6 b) rymmande en persons hela förmåga till spekulation. Posten 1769, s. 897.
-SYFTE. syfte att spekulera; särsk. i uttr. i spekulationssyfte, för att spekulera. TT 1900, Allm. s. 83. Några hade förvärvat .. (tomterna) uteslutande i spekulationssyfte. SErikÅb. 1955, s. 14.
-TID. om tid under vilken spekulation i särskilt hög grad förekommer. EkonT 1899, s. 148.
(2, 2 a) -VETENSKAP~002. (†) om vetenskap l. kunskap grundad på spekulation; jfr -filosofi. CAEhrensvärd Brev 2: 311 (1799).
-VINST. vinst erhållen gm spekulation. Kjellén Stormakt. 2: 30 (1905).
-VIRVEL. bildl., jfr -våg. Rosman BjärkSäb. 3: 114 (1927).
-VÅG. bildl., om plötsligt, intensivt utbrott av allmän spekulation. SvLädSkoind. 1910, s. 13.
-VÄRDE. om ngts värde ss. föremål för spekulation. SAOL (1950).
-YRA.
1) till 2 a, nedsättande, om otillräckligt tyglad (lust till) spekulation. Den Tyska Spekulationsyran. Tegnér Brev 7: 115 (1833).
2) till 6; jfr -feber. LAHT 1898, s. 184.

 

Spalt S 9334 band 29, 1983

Webbansvarig