Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SOLENOID sol1enoi4d l. solän1-, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. solenoid, fr. solénoïde; av gr. σωληνοειδής, formad som ett rör, till σωλήν (gen. σωλῆνος), ränna, rör, möjl. besläktat med SYREN. — Jfr SOLENIT]
1) el.-tekn. av ett stycke ledningstråd gm lindning (kring en cylindrisk kärna) tillverkad rörformig spiral l. spole bildande ett system av cirkulära sinsemellan likstora slingor med medelpunkterna liggande på samma linje, som fungerar ss. en magnet när en elektrisk ström leds genom systemet, (magnet- l. ström)spole (särsk. om sådan spiral l. spole ss. funktionerande beståndsdel i apparat l. motor o. d.). Edlund ÅrsbVetA 1851, s. 114. Tvenne olika typer af oljeströmbrytare äro använda .., och de regleras båda .. medels likström. Skillnaden mellan dem ligger i rörelsemekanismen, i det att det förra slaget sättes i rörelse medelst en solenoid och det senare medelst en motor TT 1903, M. s. 146. En elektromagnet är .. en solenoid med mjukjärnskärna. HermodKorrInst. Fys. III. 6: 13 (1945). Om en strömförande ledare lindas till en spole, en s. k. solenoid, alstrar den ett magnetiskt fält och ett därav förorsakat flöde som går ut ur solenoidens ena ända och in i den andra. IngHb. 1: 826 (1947). Om man håller högra handens insida mot solenoiden (spolen) med fingrarna i strömmens riktning, så visar tummen solenoidens nordända. Dahl o. Wallmark MatTeknHb. 392 (1949).
2) meteor. om vart o. ett av de i ett flytande l. gasformigt medium (atmosfären l. havet l. magman i jordens inre) tänkta ”rör” som bildar de fundamentala elementen i en av den norske fysikern o. meteorologen V. Bjerknes (1862—1951) utvecklad (grafisk) modell för beskrivning o. förklaring av i mediet uppträdande strömningsrörelser, där varje ”rör” tänkes fungera ss. en solenoid (i bet. 1) o. ge upphov till slutna strömslingor liknande det elektromagnetiska fältets. (Sannolikt) bero .. höjningar och sänkningar af jordskorpan på de i jordens inre flytande massa befintliga solenoiderna. Ymer 1913, s. 7. I Atlanten finnas 147 000 solenoider mellan tropikerna och norra Ishafvet. Därs. 9. (Man) kunde .. nu .. koncentrera sig på att undersöka gränszonernas dynamik, eftersom en stor del av atmosfärens solenoider tydligen var samlad inom dessa frontalzoner. FestskrBjerknes XIII (1942). Isobarytorna och ytorna för lika lufttäthet eller temperatur skär varandra. Mellan två närliggande isobarytor och två närliggande lufttäthetsytor bildas därvid ”tuber”, solenoider. Liljequist Meteor. 318 (1962).
Ssgr: (1, 2) SOLENOID-ANTAL~02 l. ~20. (i fackspr.) antal solenoider; särsk. meteor. till 2. Ymer 1913, s. 8.
(1) -BORRMASKIN~002. (förr) borrmaskin (för jordborrning) hos vilken borrens rörelse åstadkoms med hjälp av en intermittent matad solenoid kombinerad med ett magnetankare o. en magnetkärna. 2UB 3: 318 (1897).
(2) -OMRÅDE~020. meteor. område (i atmosfären l. havet) där ett l. flera strömningsalstrande solenoidsystem finns. Ymer 1913, s. 18.
(2) -SYSTEM. meteor. system av solenoider. Ymer 1913, s. 9.
Avledn. (till 1): SOLENOIDAL, adj. [jfr eng. solenoidal] (i fackspr.) som utgör l. kännetecknar l. överensstämmer med en solenoid(s) l. solenoider(s); särsk. mat. o. fys. i uttr. solenoidalt fält, vektorfält (dvs. fält (se d. o. 9) av till varje punkt ordnade riktade storheter (vektorer) angivande t. ex. kraft l. hastighet) som är så beskaffat att utflöde o. inflöde inom varje område av fältet är lika stora (i vilket avseende vektorfältet överensstämmer med det magnetiska fältet kring en solenoid). Ett .. (vektorfält), där divergensen är 0, kallas ett solenoidalt fält. SvUppslB 29: 513 (1936).

 

Spalt S 8708 band 29, 1982

Webbansvarig