Publicerad 1981   Lämna synpunkter
SOJA soj3a2, r. l. f.; best. -an; pl. (om olika slag) -or.
Ordformer
(shojy 1927. shoya 18941953. soja (så-, -ia, -iia, -ija, -ya) 1732 osv. zoya 1797)
Etymologi
[jfr nl. o. t. soja, eng. soy(a), fr. soja; av jap. shoyu, av kines. jiahngyour, av jiahng, sås av bönor, o. your, olja]
1) för smaksättning l. färgning av mat (i sht ss. sås l. ingrediens i sås) använd mörkbrun vätska framställd av en blandning av sojabönor o. vete l. korn o. d. som fått jäsa i saltvatten under inverkan av en på kokt ris odlad mögelsvamp (äv. om likartad vätska framställd utan egentlig jäsning under inverkan av en spontant uppträdande mögelsvamp); äv. i utvidgad anv., dels om surrogat för nämnda vätska (särsk. om vätska framställd av kött l. av svamp, t. ex. champinjoner), dels om ett av socker framställt brunt preparat använt för färgning av livsmedel, kulör (se d. o. 2 b). HovförtärSthm 1732, s. 939. Soja af Schampinjoner. Nordström Matlagn. 220 (1822). Soja af köttlake. Hagdahl Kok. 251 (1879). Är .. (såsen) för ljus slår man några droppar soja deri. Langlet Husm. 321 (1884). Kinesisk soja är .. egentligen endast att anse som ett saltvattenextrakt av de med svampmycelier genomdragna sojabönorna. Kjellin (1927). Soja består av bränt socker. Holm AlltFläck. 34 (1946). jfr CHAMPINJON-, DELIKATESS-, SVAMP-SOJA.
2) den i Japan inhemska, i många länder (äv. i Sv.) odlade växten Glycine soja Sieb. & Zucc., sojaböna, sojaväxt; förr äv. i utvidgad anv., i uttr. spanjorens soja, om (den i Spanien ss. foder använda) ärtväxten Hedysarum coronarium Lin., tupphuvud. Spanjorens Soya. Osbeck Resa 57 (1751, 1757). Numera odlas soja flerstädes i södra Europa. NFMånKr. 1938, s. 134. Sojan .. (har) slagit direkt fel på vissa odlingsområden, framför allt i Skåne. DN(A) 1940, nr 291, s. 11.
Ssgr (i allm. till 2): A (†): SOJ-FLASKA, -KARAFF, se B.
B: (1) SOJA-ARTAD, p. adj. som erinrar om soja. Östergren (1943).
-BIFF. biffliknande maträtt innehållande sojaprotein; jfr -kött. HälsonyttVeg. 1969, nr 9, s. 29.
-BÖNA.
1) böna (se böna, sbst.2 1 e) av växten Glycine soja Sieb. & Zucc. VetAH 1764, s. 275.
2) om växten Glycine soja Sieb. & Zucc.; jfr soja 2 o. -växt. VetAH 1764, s. 274.
Ssgr: sojabön- l. sojaböns-lim. till -böna 1: sojalim. UNT 1940, nr 228, s. 9.
-odling. till -böna 2: sojaodling. UNT 1937, nr 300, s. 4.
-olja. till -böna 1: sojaolja. SFS 1916, s. 121.
(1) -FLASKA. (soj- 1844. soja- 1900 osv.) flaska avsedd för l. innehållande soja. Sjöberg SthmHeml. 234 (1844).
-KAKA. foderkaka erhållen av sojabönor ur vilka sojaolja avskilts gm pressning. LAHT 1909, s. 375.
(1) -KARAFF. (soj- 1835) jfr -flaska. Zedritz TurkMus. 146 (1835).
-KÖTT. till ersättning för kött avsett livsmedel innehållande sojaprotein; jfr -biff. SvD(A) 1968, nr 316, s. 28.
-LIM. [jfr t. sojaleim, eng. soy glue] tekn. lim erhållet av sojamjöl; jfr -bön-lim. TNCPubl. 14: 89 (1951).
-MJÖL. (bl. a. ss. fodermedel använt) mjöl erhållet av sojabönor ur vilka sojaolja avskilts gm extrahering; jfr -skrot, -skrå. LAHT 1909, s. 375.
-MJÖLK. (till ersättning för mjölk avsedd) mjölkliknande produkt vars protein utvunnits ur sojabönor. Expressen 1967, nr 126, s. 17.
Ssg: sojaodlings-försök. försök med sojaodling. SvD(A) 1937, nr 351, s. 24.
-OLJA. av sojabönor erhållen olja (bl. a. använd ss. matolja o. för framställning av margarin, tvål o. såpa); jfr -bön-olja. SD 1915, nr 62, s. 1.
-PLANTA. jfr planta, sbst.1 1 b. Jönsson Gagnv. 73 (1910).
-PROTEIN. protein som finns i l. utvunnits ur sojabönor. SvVäxtförädl. 1: 606 (1951).
(1, 2) -SAFT. (†) sojasås. Linné Bref I. 2: 268 (1764).
-SKROT. (i fackspr.) = -mjöl; jfr skrot 6. LAHT 1929, s. 23.
-SKRÅ. (i fackspr.) = -mjöl; jfr skrå, sbst.10 1. LAHT 1924, s. 46.
(1) -SURROGAT. 2NF 26: 280 (1917).
(1) -SÅS. ss. sås använd soja. VetAH 1764, s. 274 (: Soja-saucen, sg. best.).
(1, 2) -VÄXT(EN). växten Glycine soja Sieb. & Zucc.; jfr soja 2 o. -böna 2. VetAH 1764, s. 272.

 

Spalt S 8580 band 28, 1981

Webbansvarig