Publicerad 1973 | Lämna synpunkter |
SKRÄP skrä4p, sbst.1, n.; best. -et; pl. (numera bl. tillf.) = (Weste FörslSAOB (c. 1815), Östergren (1940)).
1) koll., om (samling av) avfall l. avskräde l. sopor l. spillror l. nedfallet löv l. avbrutna grenar l. föroreningar o. d.; äv. om förorenande l. irriterande småpartiklar (särsk. sådana som råkat komma in i ngns öga); stundom äv. i individuell anv. (särsk. om irriterande partikel som råkat komma in i ngns öga); förr äv. i uttr. ngts skräp, om spillrorna efter ngt. Få skräp i ögat. Tu Torn .. (föllo) öfwer ända, och .. Macedonerne (trängde) sigh sedan igenom theras skräp och lukor in uthi Slottet. Sylvius Curtius 674 (1682). Inuti hwasz .. och ofta utanför hwaszen bör man kasta kroken (vid slantfiske) .. samt wid twärdjupt watn, hwarest ris eller annat skräp ligger. Gyllenborg Insjöfisket 29 (1770). WoH (1904; i individuell anv.). Skräp, hvarmed förstås torrt affall, som ej kan användas till svinmat eller gödsel, såsom förstörda husgeråd, förbrukade klädespersedlar, papper, blecksaker, glas och porslin, gummigaloscher och dylikt, skall uppsamlas och förvaras i särskild behållare. LAHT 1907, s. 347; jfr 2. (Stora trattskivlingen) är en mycket värdefull matsvamp, som endast bör rensas fri från skräp (men ej förvällas). Cortin SvampHb. 62 (1937). Bryggor med en timmerläns ut mot sjön som skydd mot vågor och flytande skräp. NFMånKr. 1939, s. 582. Totalförbud har utfärdats i Solna och Sundbyberg mot eldning av skräp och ris. DN(A) 1964, nr 108, s. 12. — jfr PAPPERS-SKRÄP.
2) koll., om utslitna l. värdelösa l. onyttiga l. dåliga föremål lämpade att kassera l. kasta bort (särsk. om gammalt husgeråd); äv. allmännare, om onyttiga l. dåliga föremål; äv. i individuell anv., om enskilt föremål som är utslitet l. värdelöst osv.; äv. (vard.) i mer l. mindre hyperbolisk anv.; särsk. i sådana uttr. som skräp till ur, i sht förr äv. ett skräp till ur, om utslitet l. värdelöst l. onyttigt l. dåligt ur (förr äv. i uttr. det värsta skräp av ur, det sämsta ur, ett ur av sämsta slag). Gammalt skräp. Vad kostar skräpet? Åthskilligt smått skräp. BoupptSthm 1672, s. 258 b. Kommer där något af hästar och kreatur jemte annat skräp i min (arvs-)lott dett må på stunden förautioneras, och till penningar anwändas. ÅgerupArk. Brev 4/4 1752. Det wärsta skräp af Uhr (kan) ibland af en slump och händelse .. någon tid råka gå wäl. Printz Uhr 78 (1769). Ett gammalt skräp till vagn, till ur. Weste FörslSAOB (c. 1815). Din mössa, Karin, sitter icke bra, / Bort med det skräpet! Hagberg Shaksp. 7: 232 (1849). Låt oss titta (i fönstren) på .. (antikvitetshandlarens) kram. .. Skräp! Skräp, bara skräp! Bergman Patr. 13 (1928). Vi .. använder .. (maskinernas) kraft till att frambringa en syndaflod av meningslöst skräp. Selander Modernt 72 (1932). — jfr JÄRN-, SALU-SKRÄP m. fl. — särsk. i ordstäv. Jag tager wäll detta Skräpet iag, sade Bonden tog mitt i fatet och tog bort Braxhufwudet, som war det förnämste och det bästa Stÿcket i fatet. Celsius Ordspr. 1: 682 (1708). ”Det är samma skräp om ni köper smör af mig eller hustru min” — sa’ bonden. Holmström Sa’ han 26 (1876).
3) (vard.) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. av 1 o. 2; särsk. dels koll., om odugliga l. mindervärdiga personer, pack l. slödder l. sämre folk o. d., dels i individuell anv., om oduglig l. mindervärdig l. kraftlös l. sjuklig person, stackare l. krake o. d., dels om ngt abstrakt (vanl. koll., t. ex. om onyttiga l. oviktiga göromål l. tankar: strunt o. d.), dels om mindervärdigt litterärt l. konstnärligt arbete, strunt l. smörja o. d., dels ss. förled i ssgr betecknande ngt mindervärdigt. Prata skräp. Den här romanen är rena skräpet. Borg Luther 1: 732 (1753; t. orig.: Gerümpel). Det wore, kan hænda, mindre angenæmt, om jag börgade beskrifwa .. de Lærde jag blifwit kænd med, hwilka Bibliotheker jag besökt, samt annat dylikt Lærdt skrep. Lidén FörtrBr. 57 (1769). De där quinnfolken äro sådana skräp, att de ej tåla minsta väderpust. Weste FörslSAOB (c. 1815). ”Hit med skräpet, så ska’ jag döpa’t, så fan ter ’et” — sa’ presten om barnungen. Holmström Sa’ han 38 (1876). Om jag någon gång tänkte något .. något oskyldigt skräp, — kärlek och sådant der, som flickor annars tänka på, så kunde jag rodna .. mol ensam. Benedictsson Peng. 200 (1885). Kamrern får sköta skräpet (dvs. bankgöromålen) själf i dag. Hedenstierna Svenssons 22 (1903). Vi vill inte ha skräp .. (till Kongo), det skall vara folk som kanske har tröttnat på det lugna livet i Sverige och vill göra en insats i Kongo. DN(A) 1964, nr 328, s. 15. — särsk.
a) i uttr. hela skräpet, alltihop; i sht förr äv. om personer: allihop, hela bunten l. surven. Leopold (SVS) II. 4: 117 (1808). Jan blöder (efter knytnävsslaget), och ni kommer till tings för omaket, hela skräpet som här ä församlade, om ni inte slutar nu som jag säjer. Almqvist Skälln. 72 (1838). Man kommer bort till en sin vän .. samt beklagar sin nöd; vännen håller med, .. och hela litanian slutar med att man går bort och äter en biffstek och glömmer hela skräpet. Wetterbergh Sign. 132 (1843).
b) (numera bl. tillf.) i uttr. draga ngn in i skräpet, inveckla ngn i en besvärlig situation o. d. (Eng.) To bring one into a scrape, (sv.) draga en in i skräpet. Serenius Ccc 2 b (1734).
c) [jfr 2] i sådana uttr. som (vara) skräp till eldsvåda l. karl, (vara) en dålig l. misslyckad eldsvåda resp. en klen karl l. en stackare till karl. ”Det var skräp till eldsvåda”, yttrade en lärgosse till en annan. Kullberg Syskonb. 190 (1846). Skräp till karl, som inte kunde ordna upp (misshälligheterna i äktenskapet). Carlsson 4711 64 (1921).
d) övergående i adjektivisk anv., dels i uttr. (vara l. bli) skräp med ngn l. ngt, (vara osv.) dåligt (beställt) med ngn l. ngt (särsk. i fråga om hälsa), dels i svar på fråga angående hälsa: dåligt, krassligt; äv. övergående i adverbiell anv., i uttr. vara skräp beställt med ngn l. ngt, vara dåligt beställt med ngn l. ngt; stundom äv. i uttr. det är o. d. (ett) skräp med ngt, ngt är osv. värdelöst. Det är ett skräp .. med allt hvad man fäktar och bråkar för, så länge man gör det för sig allena. ZTopelius (1843) hos Vasenius Top. 2: 484. Det begynnar å bli skräp med er, far. Hedenstierna Kaleid. 249 (1884). Hur ä det med dej, Valdemar? — Skräp för tillfället men det går väl öfver. Janson Ön 114 (1908). Inte kunde vi heller få köpa en mjölkskvätt. .. Skräp med den sätern, tyckte vi. TurÅ 1910, s. 244. Hvem som helst hade .. varit glad att kunna rädda sina benknotor (under flykten från den förföljande älgtjuren). Med skinnet var .. sanningen att säga skräp beställdt. Knöppel SvRidd. 99 (1912). Det fanns några typer som såg klart. .. Men annars var det i stort sett skräp med mänskligheten. Johnson GrKrilon 100 (1941).
e) övergående i interjektionell anv.; särsk. dels i sådana uttr. som skräp den som ger tappt l. låter sig avskräckas, ss. uppmaning att icke ge tappt resp. låta sig avskräckas l. för att beteckna att ngn icke är så dålig att han ger tappt resp. låter sig avskräckas, dels ss. en beteckning för att ngt av den talande uppfattas ss. likgiltigt l. betydelselöst: strunt!, särsk. i uttr. skräp i det l. det!, strunt i det l. det! det gör detsamma med det l. det. Å skräp, det går nog. Sådan karl som jag synes är jag, / och sådan är min stämma — / Skräp för resten i hvem jag är, / men från Pyhäjärvi är jag hemma. Tavaststjerna Aho Folkl. 142 (1886). Det blev en hård snabbvandring över åsar och berg. .. Men skräp den som gav tappt. Johansson RödaHuv. 1: 52 (1917). Det låg en hel del fotfolk i .. (stridsvagnens) kölvatten. Men skräp den som låter sig avskräckas. Hufvudstadsbl. (A) 1943, nr 112, s. 3.
(2) -BOD.
(2) -GODS. (numera bl. mera tillf.) varor av det slag som saluföres i lumpbod. Lind (1749; under plunder-kram). —
(1, 2) -GÖMMA. jfr gömma, sbst. 4, o. -kammare; äv. bildl. Hygiea 1854, s. 566 (bildl.). Form 1945, s. 100. —
(2) -HANDEL. (numera bl. mera tillf.) handel med kasserat gods l. begagnade föremål. Lind (1749: under grempeln). —
(2) -HYLLA. jfr hylla, sbst. 1; äv. bildl. Knorring Förh. 2: 238 (1843; bildl.). IllSvOrdb. (1955). —
(1, 2) -HÖG. jfr hög, sbst.1 2; äv. bildl. (särsk. i uttr. kasta ngt på skräphögen, kasta bort l. slopa ngt). Tholander Ordl. (1872). Nu borde religionen kastas på skräphögen. Ljunglund Frest. 159 (1936). —
(1, 2) -JÄRN. (numera knappast br.) järnskrot; jfr skrap-järn, sbst.1 Möller (1790, 1807). Cannelin (1921). —
(2) -KAMMARE. kammare (se kammare, sbst.2 2 c) avsedd l. använd ss. förvaringsplats för skräp; äv. bildl. Rudbeckius MemPubl. 12 b (1626). DN(A) 1964, nr 325, s. 2 (bildl.). —
(1, 2) -KORG. jfr -behållare o. -låda; äv. bildl. Lange Luba 106 (1889; bildl.). SvD(A) 1933, nr 149, s. 8 —
(2, 3) -KULTUR. (vard.) kultur som kännetecknas av att producera skräp (i form av föremål l. i form av litterära l. konstnärliga alster o. d.); äv. konkret(are), i koll. anv., om produkter av sådan kultur, skräp. SvD 1968, nr 105, s. 26. Därs. nr 119, s. 20 (konkret). Därs. nr 121, s. 10 (konkretare, om filmer). —
-KÄRL.
2) (numera bl. mera tillf.) till 2, om (hushålls)kärl som är utslitet l. värdelöst l. onyttigt l. dåligt. BoupptVäxjö 1856. —
-PAPPER.
2) (vard.) till 3: aktie l. obligation l. dyl. som utgör dålig penningplacering; jfr papper 2 d. Auerbach (1913). —
(2) -RUM. rum avsett l. använt ss. förvaringsplats för skräp; stundom äv.: skräpigt rum; jfr -kammare. Karlson ÖrebroSkolH 3: 23 (i handl. fr. 1748). Weste FörslSAOB (c. 1815; äv. om skräpigt rum). —
-SAK.
(1) -SOPOR, pl. (numera bl. mera tillf.). Hussoporna skola fördelas i två grupper, gödselsopor och skräpsopor. PT 1907, nr 109 A, s. 2. —
(2) -TORG. (†) torg där skräp utbjudes till salu, loppmarknad. Lind (1749; under gerümpel-marckt). Därs. (under grempel-marckt). —
1) till 1, 2: som visar likhet med l. erinrar om l. utgör skräp, skräp-. (T.) Trödelhafft, trödelicht, (sv.) skräpaktig. Lind 1: 1556 (1749). Skräpaktiga Uhr. Printz Uhr 80 (1769). (Sv.) skräpaktig .. (eng.) rubbishy; rather bad. WoH (1904); jfr 2.
2) (vard.) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. (jfr skräp, sbst.1 3): dålig l. mindrevärdig o. d.; särsk. (i vissa trakter) om person: skral, hängsjuk; jfr skräpig 2 (slutet). Östergren (1940).
SKRÄPIG, se d. o.
Spalt S 5196 band 26, 1973