| Publicerad 1959 | Lämna synpunkter |
RUBRIK rubri4k l. rɯ-, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er. Anm. Den lat. formen rubrica användes i FörarbSvLag 1: 8 (1687).
1) (i fackspr.) i fråga om äldre (i sht medeltida) handskrifter l. äldre tryckta skrifter: med färg (i sht rött) skriven l. målad resp. tryckt början (initialbokstav l. ett l. flera hela ord l. hel rad) av (kapitel l. avdelning av) skrift l. på samma sätt utförd skrifttitel l. kapitelöverskrift o. d.; jfr 2. Lucidor (SVS) 369 (1674; i fråga om romerska rättskällor); jfr 2 slutet. (Missale Lundense) är uplagd i folio, med stor och vacker munckstyl, röda rubriquer och initialbokstäfver. Corylander LundDomk. 78 (1756). De första orden .. i (en viss avdelning av gutalagens handskrift) B äro skrifna med rödt bläck, hvilket eljest är förhållandet med rubrikerna i B. AntT 5: 288 (1878). Dikterna (i Codex regius) äro skrivna i oavbruten följd, såsom prosa, utan versuppställning. Där en ny dikt börjar, står en stor begynnelsebokstav i marginalen och en enkel rubrik inne i texten. EWessén i SagSed. 1946, s. 1.
2) (oftast med jämförelsevis kraftig stil skriven l. tryckt) överskrift med kort uppgift om innehåll o. d. ovanför den egentliga texten vid början av en (mindre) skrift l. (vanl.) vid början av större l. mindre avsnitt (kapitel l. avdelning o. d.) av framställning; äv. om sådan text i marginalen vid början av nytt stycke l. om text upptill på plansch l. karta o. dyl. l. över kolumn i tabell l. tablå l. uppställning o. d.; i fackspr. äv. om med avvikande stil l. stilsort skrivna l. tryckta inledande ord i (avdelning av) text; äv. om sammanfattningen av de trycktyper o. d. som ingå i en rubrik; i sht förr äv.: titel l. utanskrift på bok l. handskrift; stundom svårt att skilja från 1. Feta rubriker. En stående rubrik. Författa, skriva, sätta rubrik till en artikel. Ögna över rubrikerna i en tidning. Under rubriken Önskas köpa. Alla rubrikerna voro nedtagna igen och typerna lagda tillbaka i kasten. En bundt (skrivna blad), på hvars Rubric stod: (osv.). Humbla Landcr. Föret. 2 (1740). Herr Kammar-herren har sjelf arbetat därpå, at ställa .. (förteckningen på Polhems uppfinningar) i .. redig ordning, under vissa Rubriker. Polhem Test. 1Föret. 4 (1761). En urkund af den 24 Januari 1579 har följande rubrik: Jag Lasse Torstensson till Brötorp, Lagmansting i Värjo hafvande på Clas Åkessons vägnar (osv.). ASScF 3: 360 (1844, 1852). Vid större rubriker afbrytas vanligen spalterna och rubriken sättes midt på sidans bredd; mindre rubriker sättas å spaltens bredd. Nordin Boktr. 116 (1881). Justitierådet Södergren (skrev), under rubriken ”konstitutionella frågor”, artiklar, uti hvilka han ville visa, huru ministären förspillde kronans värdighet. De Geer Minn. 2: 54 (1892). Rubrik och kringskrift å kartor. AB(L) 1895, nr 261, s. 2. Den första rubrik (i morgontidningen) som fångade mitt öga var — ”Handelsbanken övertar Mälarbanken”. De Geer Bergsl. 110 (1951). — jfr FET-STILS-, HUVUD-, INNEHÅLLS-, JÄTTE-, KANT-, KAPITEL-, KOLUMN-, KONTO-, MARGINAL-, MELLAN-, TIDNINGS-, UNDER-RUBRIK m. fl. — särsk. jur. om överskrift över lag l. förordning l. avdelning därav (kapitel l. paragraf o. d.). Näst effter rubriquen införes ett principium eller ingång, för än man kommer till sielfwa paragraphos. FörarbSvLag 7: 283 (1692). Den yngre Vestgötalagen, som delar de under rubriken orbota mal upptagne brotten i tvänne klasser. Nordström Samh. 2: 248 (1840); jfr 4.
3) jur. av överrätt l. administrativ myndighet använd, gm särskilt arrangemang markerad ingress till dom l. beslut i l. redogörelse för ett mål l. ärende, innehållande vissa uppgifter rörande målets resp. ärendets tidigare behandling. Sedan det omtvistade målet blifvit i rubriquen infördt. 2RA 2: 151 (1727). (Landshövdingarnas resolution skulle vid förmedling av hemman) i skattläggnings- och förmedlings instrumentets rubrique påberopas. PH 8: 2 (1744). Hos underdomstol må beslut ej skrifvas med rubrik. SFS 1883, nr 64, s. 14. Själva uppställningen är (under Högsta domstolens gustavianska tid) densamma som förr: en rubrik med återgivande av domstolarnes beslut; därpå .. en kronologisk förteckning å handlingarne (osv.). Wedberg 1HD 242 (1922). 2SvUppslB 7: 656 (1948).
4) namn l. benämning l. beteckning l. titel (på ngn l. ngt); numera bl. om sådan beteckning l. titel som klassificerar ngn l. ngt l. varunder man kan inrangera ngn l. ngt o. d. Advocat-Fiscals-Contoiret. .. Detta Contoiretts Förrättningar, anviser des Rubrique. Henel 1729 134 (1730). Baroness(an). .. Nådi’ Fröken krusar ännu lite. Jul(ie). .. Gif inte min upriktighet en sådan rubrik. Altén Schachm. 68 (1798). Rubriken periodisk psykos torde .. ej helt och hållet kunna undvaras i nomenklaturen. UpsLäkF 1904—05, s. 56. Under rubriken allmogedräkter kunna två ganska märkliga fynd registreras (bland museets nyförvärv). Kulturen 1946, s. 187. — särsk.
a) (†) i sådana uttr. som sätta en så l. så beskaffad rubrik på ngt, använda en så l. så beskaffad beteckning på ngt; få rubrik av ngt (jfr c slutet), rubriceras ss. l. kallas ngt; under rubrik av ngt, under sken l. förebärande av ngt; under den rubrik att (osv.) (jfr c slutet), under förebärande av att (osv.). 2RARP 19: Bil. 61 (1755: sätter en .. ärerörig rubrique .. på). Om ej husbönders godtycke åter skall blifva rådande, under den rubrik, att husbonden ju kan löna sin tjenare, som han förtjent. Chydenius 355 (1778). Så hård rubrik (som att kalla något för grovt o. skamlöst) har jag aldrig vågat mig att sätta på hans inkast. Dens. 394 (1779). När en annan herre, dagen efter fullmagtens afgång, påminte Konungen i sittande Råd, om fullmagt för mig, fick saken rubrik af misskrifning af våra namn. Nyrén Charakt. 133 (1780). Saken (dvs. flickans bortsändande från hemmet på grund av iråkad grossess, hade) lättast kunnat afslutas under rubrique af dotterns sättande i pension, utan att någon fått minsta kännedom därom. Tersmeden Mem. 6: 2 (1785).
b) (numera knappast br.) i uttr. under ngts rubrik, under namn av ngt, ss. ngt; jfr 5. Thomas (av Aquino) afhandlar under theologiens rubrik allt som är att säga om skriften (dvs. bibeln), således dess metaphorer, dess sensus m. m. Reuterdahl InlTheol. 23 (1837).
c) jur. karakteriserande beteckning på var o. en av de större kategorier av överträdelser av gällande lagar o. förordningar, till vilka brott o. förseelser kunna hänföras o. vilkas rättsliga bedömning regleras av visst l. vissa lagrum. Thorild (SVS) 3: 14 (1791). Ett åtal under rubriken trolöshet mot huvudman. Siwertz Sel. 1: 215 (1920). — särsk. (†) i sådana uttr. som få rubrik av ngt (jfr a), rubriceras ss. ngt; under den rubrik att (osv.) (jfr a), under föregivande av att (osv.); stark rubrik av brott, sträng klassificering av brott; tillräcklig rubrik av brott o. d., tillräckligt stort brott l. dyl. Hr Skecta (tycker) intet något tvifvelsmål vara, at ju icke en sådan tilräckelig rubrique af brått och förseelser emot lagen är ganska klar och tydelig. 2RARP 15: 605 (1747). (Det) gjordes .. til brott, som .. dock aldrig kunde få rubrique af brottmål. Schönberg Bref 3: 98 (1778). Bonden Eriksson .. medförde som fånge en ryss, som han själf gripit ”under den Rubrique, att han velat stjäla en ko från honom”. Quennerstedt Torneå 2: 215 (cit. fr. 1809). Adlerbeth Ant. 2: 79 (c. 1815: starka rubriker af brottet).
5) (utom i fackspr. numera bl. tillf.) sammanfattningen av vad som uppförts l. kan uppföras under en viss (gemensam) rubrik (i bet. 2) l. titel l. kan betecknas med l. klassificeras gm en viss benämning; avdelning l. del av ngt; post (under en viss rubrik); förr äv.: ämne, fack, (vetenskaps)gren, klass, art, kategori o. d. Then rubriquen, / Som vi kalle Botaniquen. Aken Reseap. A 2 b (1746). Denna rubrik (dvs. pliktkollisioner) är i sanning både den svåraste och vigtigaste i hela collisionsläran. Tegnér FilosEstetSkr. 198 (1808). Han utarbetade .. en generalkatalog (över ett arkiv) i 24 rubriker. KyrkohÅ 1903, s. 7. Med den tulltekniska termen ”rubrik” menas .. varje särskild post under särskild rubrik. SvD(B) 1927, nr 176, s. 14.
-BLAD. (bok)blad med rubrik. (I) Skara stifts räkenskaper för år 1900 .. (ha) de särskilda redogörelserna .. åtskilts genom rubrikblad. RiksdRevStatsv. 1901, s. 673. —
(2, 5) -NAMN. (i fackspr.) sammanfattande beteckning för en grupp av ämnen l. föremål o. d. TNCPubl. 20: 15 (1951). —
(2, 5) -NUMMER. särsk. tullv. om vart o. ett av numren på de kategorier av varuslag som upptagas i tulltaxan under olika rubriker. SFS 1920, s. 1493. —
-ORD. ord i rubrik; ord använt ss. rubrik (ovanför l. i kanten av text); uppslagsord, stickord. WoL Förord 2 (1889). De andra handskrifternas rubrikord, som, placerade i den vänstra marginalen, ange de i versen beskrivna tecknens betydelse. NordTBB 1935, s. 35. —
-RAD. rad som utgör en rubrik; äv. (i fackspr.) om den första (med rubrikstil satta) raden av en sida l. ett kapitel. WoL 580 (1885). NordBoktrK 1907, s. 319. —
-STIL.
1) till 2: tryck- l. skrivstil använd i rubriker o. d.; särsk. boktr. om vissa större l. fetare l. dekorativt hållna stilsorter (i storlek från 16 till 72 punkter). UB 1: 554 (1873). De lärjungar, hvilka i och för sina tekniska yrken ega behof af en prydlig rubrikstil. SFS 1891, nr 47, s. 3. Den stil, som användes för uppsättning av tryckalster, indelas i brödstil, rubrikstil, titelstil, affischstil, skrivstil m. fl. Elge BoktrK 9 (1915). GrafUppslB 703 (1951).
2) (i fackspr.) till 2, om det språkliga framställningssättet i rubriker, med inbegrepp av rubrikens arrangemang (t. ex. på olika rader). NysvSt. 1932, s. 86, 122.
3) (i fackspr.) till 3: framställningssätt (utmärkt av tung o. invecklad periodbyggnad) använt vid avfattande av rubrik till dom o. d. Den insvepta, menings-långa Rubrikstylen. VexiöBl. 1814, nr 49, s. 3. (I fråga om lättförståelighet) uppfyllde ej den i öfverdomstolarna tidigare begagnade s. k. rubrikstilen skäliga anspråk. Kallenberg CivPr. 2: 157 (1927). —
-SVENSKA, r. l. f. (i fackspr.) sådan svensk språkform som nyttjas i (tidnings)rubriker. Den stenografiskt hopdragna svenska rubriksvenskan. GHT 1955, nr 272, s. 11. —
-SÄTTA. förse (en textavdelning l. en artikel o. d.) l. avdelningarna av (en text) med rubrik resp. rubriker. En tidnings text .. redigeras ut, skäres ned och rubriksättes. Rönblom Tryckfr. 52 (1940). —
-SÄTTARE. särsk. om person som skriver l. utformar rubriker i en tidning; jfr -författare, -redaktör, -skrivare. Essén HExc. 10 (1916). —
-SÄTTNING.
1) handlingen att förse avdelningarna av en text l. artiklar o. d. med rubriker, sättande l. utformande av rubriker. HågkLivsintr. 14: 22 (1933).
(1) -TECKEN. (i fackspr.) i äldre handskrifter o. tryck: tecken (liknande bokstaven C o. ersättande en rubrik) gm vilket början av nytt tankesammanhang markeras (motsvarande börjande av nytt stycke i modern text), alineatecken. NordBoktrK 1905, s. 414. KyrkohÅ 1912, s. 156. —
-TITEL. boktr. kapitelrubrik; förr äv.: kolumntitel. Schulthess (1885; om kolumntitel). Björkman (1889). —
-TYP.
2) boktr. om var o. en av de typer (bokstäver osv.) med vilka rubrik sättes. NordBoktrK 1915, s. 270. —
-VÄSEN(DE). (mera tillf.) sammanfattande, om allt som rör (avfattning, arrangemang o. skrivning l. tryckning av) rubriker. SDS 1926, nr 220, s. 5.
Spalt R 2734 band 22, 1959