| Publicerad 1959 | Lämna synpunkter |
RIS ri4s, sbst.2, n. (KryddRSthm 1560 C, s. 60, osv.) ((†) r. l. m. OSPT 1687, nr 21, s. 5, LoW (1911)); best. -et (ss. r. l. m. -en); pl. (i bet. b α; numera knappast br.) = (Kockeb. B 3 a (1650: Rijsen, pl. best.), Broocman Hush. 6: 73 (1736), Östergren (1936)).
(det i varmare länder odlade) sädesslaget Oryza sativa Lin.; äv. (i sht ss. senare ssgsled) om andra arter av släktet Oryza Lin. — jfr BÄRG-, KLIBB-, VATTEN-RIS m. fl.
a) om växten; koll. l. ss. namn. Schroderus Comenius 127 (1639). Riset (på risåkrarna) var 1 qvart. högt. Hasselquist Resa 61 (1750). Ris, som är en tropisk sumpväxt. LB 2: 360 (1900). Simmons Jönsson 22 (1935).
b) koll., om sädeskornen; ofta om de skalade (o. polerade) kornen, liktydigt med: risgryn; äv. om kokta risgryn utgörande särskild rätt (jfr β) l. avsedda att ätas till kött o. d.; jfr PADDY. Skalat, oskalat ris. Kokt höns med ris och kurry. TullbSthm 1534—36, s. 2 b. Miöl af Rijs. Rålamb 14: 87 (1690). (Han hade) sett Konungen äta frukost endast af kokt Ris och en stekt Kapun. Hallenberg Hist. 1: 8 (1790). Bolin VFöda 65 (1933). jfr RÅ-RIS. särsk.
α) (numera knappast br.) i pl. Kockeb. B 3 a (1650). Risen kokas som en gröt med miölk. Broocman Hush. 6: 32 (1736). jfr: Hushållsris, lättkokta, dryga. Östergren (cit. ur annons fr. 1931).
β) om rätt tillagad av risgryn med tillsats av andra ingredienser. Ris på Italienskt sätt. Schartau FrKock. 19 (1825; om rätt tillagad av ris, buljong, ägg m. m.). jfr APELSIN-, RABARBER-, ÄPPEL-RIS. särsk. i uttr. ris à la Malta, efterrätt av kokt ris, med tillsats av vispgrädde o. socker (o. ev. gelatin). Langlet Kokb. 510 (1902). StKokb. 483 (1940).
-AVFALL~02. avfall som erhålles vid framställning av risgryn; jfr -fodermjöl, -kli. LAHT 1906, s. 441. —
-BAKELSE. kok. bakvärk framställt av rismjöl l. risgryn m. m. Broocman Hush. 6: 17 (1736). Högstedt KokB 553 (1920). —
-BLOMMA, r. l. f. [jfr d. risblomme, holl. rijstbloem, t. reisblume, fr. fleur de riz] (†) fint rismjöl. Synnerberg (1815). —
-BORSTE, se d. o. —
-BRÄNNVIN. [jfr t. reisbranntwein] (om utländska förh.) alkoholhaltig (destillerad) dryck (brännvin) framställd av ris; jfr -vin o. -öl samt saké. Fischerström 3: 329 (1787). —
-BRÖD. [jfr sydholl. rijsbrood, t. reisbrot, eng. rice-bread]
-DRICKA, n. (†) alkoholhaltig dryck framställd av ris; jfr -brännvin, -vin, -öl. Thunberg Resa 3: 136 (1791). —
(a, b) -FINK. [jfr holl. rijstvink, t. reisfink(e)] zool. fågeln Munia orizovora Lin., som uppträder ss. skadedjur på risfält. 4Brehm 6: 212 (1924). —
-FODERMJÖL~002, äv. ~200. [jfr t. reisfuttermehl] fodermjöl som erhålles ss. avfall vid framställning av risgryn; särsk. om det avfall som erhålles vid kornens slipning o. polering, motsatt: riskli. UtsädT 1895, s. 155. —
(a, b) -FÅGEL. [jfr holl. rijstvogel, t. reisvogel, eng. rice-bird] zool. namn på olika i de varmare länderna levande fåglar som uppträda ss. skadedjur på risfälten; särsk. om risfink o. risstare. (Lat.) Loxia oryzæ .. (Sv.) Risfogel. Linné MusReg. 18 (1754). 1Brehm 2: 33 (1875; om risfink). Därs. 149 (om risstare). —
-GLAS. [jfr t. reisglas; jfr -porslin, -sten] (†) alabasterglas. Cleve KemHlex. 5 (1883). Ekenberg (o. Landin) 351 (1890). —
-GRYN, se d. o. —
1) (numera bl. tillf.) = ris, sbst.2 a. Eneman Resa 2: 85 (1712). Wikström ÅrsbVetA 1837, s. 287. jfr: (Lat.) Gram(en) .. brizæ (möjl. felaktigt för orizæ). (Sv.) Rijszgräs. Rudbeck HortBot. 50 (1685).
2) [jfr eng. ricegrass] bot. det i Sv. växande (med ris närbesläktade, tidigare till rissläktet förda) gräset Leersia oryzoides Sw. (Oryza clandestina (Web.) A. Br.), vildris. Lyttkens Ogräs 84 (1885). —
-GRÖT. [fsv. risgröter; jfr d. risgrød, risengrød, t. reisbrei] (numera i sht i vissa trakter) risgrynsgröt; i sht förr äv. om gröt av rismjöl. KryddRSthm 1555, s. 26. Julaftonens matsedel (upptar) lutfisk, risgröt och klenetter. Nilsson FolklFest. 207 (1915). —
(a) -HALM. jfr halm 2. Thunberg PVetA 1784, s. 18. Mattor utaf ris-halm. Dens. Resa 3: 134 (1791). Strindberg SvÖ 4: 115 (1891).
-IMPORTÖR. —
-KAKA. [jfr t. reiskuchen]
1) (om utländska förh.) kaka bakad av rismjöl l. vari rismjöl ingår. Möller (1790). Hirn Hearn Exot. 2: 9 (1903).
-KLI. kli som erhålles ss. avfall vid framställning av risgryn; särsk. om det avfall som erhålles vid kornens skalning, motsatt: risfodermjöl. Berzelius ÅrsbVetA 1842, s. 409. —
-KLIMP. kok. klimp (se klimp, sbst.1 e α) av rismjöl l. risgryn m. m. Miölk med Ris-klimpar. Warg 585 (1755; rubrik). —
-KOPP. (om utländska förh.) kopp varur ris ätes; förr möjl. äv. om kopp tillvärkad av risporslin; jfr -tass. FacturaRetourLadn. 10/1 1768, s. 6. SvKulturb. 3—4: 89 (1930). —
-KRISTEN. [jfr holl. rijstchristen, eng. rice-Christian] (om förh. i Asien) som av missionen förmåtts att övergå till o. kvarhålles i den kristna tron gm utdelning av ris o. andra allmosor till honom; ofta substantiviskt. Församlingar bestående af ”ris-kristna”. Nyström NKina 1: 247 (1913). —
-KRYPKEN, sbst. [jfr mandel-kropken] (†) ett slags maträtt (bakvärk l. dyl.) av ris m. m. HovförtärSthm 9/5 1636 C (till drottningens bord). —
-KVARN. [jfr t. reismühle, eng. rice-mill] maskinell inrättning för framställning av risgryn gm skalning o. polering av riset. Linné Vg. 129 (1747). —
(a) -KVAST, sbst.2 (sbst.1 se ris, sbst.1 ssgr). [jfr d. riskost; den durraart varav kvasten framställes har förväxlats med ris] (sop)-kvast tillvärkad av vippan från en storvuxen art av durra. Jönsson Gagnv. 68 (1910). —
(a) -KÄRR, sbst.2 (sbst.1 se ris, sbst.1 ssgr). kärr bevuxet med ris. Åstrand 2: 226 (1855). Elfving Kulturv. 28 (1895). —
(a) -MARK, sbst.2 (sbst.1 se ris, sbst.1 ssgr). [jfr eng. rice-ground] jfr mark, sbst.1 3 a. Nyblom Österut 112 (1908). —
-MAT, sbst.2 (sbst.1 se ris, sbst.1 ssgr). (mera tillf.) mat beredd av ris. Broocman Hush. 6: 32 (1736). —
-MATTA, sbst.2 (sbst.1 se ris, sbst.1 ssgr). flätad av rishalm. Wetterbergh SamhKärna 2: 214 (1857). —
-MJÖL. (ris- 1635 osv. rise- 1690) [jfr t. reismehl, eng. rice-flour] mjöl av ris. HovförtärSthm 1635 A, s. 38. VaruhbTulltaxa 1: 50 (1931).
-MJÖLK. [jfr t. reismilch, eng. rice-milk] (†) soppa l. välling av mjölk o. rismjöl l. risgryn m. m. Broocman Hush. 3: 8 (1736). Dalin (1855). —
-MOS. [jfr t. reismus] (†) mos l. gröt av rismjöl l. risgryn; jfr -gröt. KryddRSthm 1559 A, s. 87. Valleria Hush. 19 (c. 1710; av rismjöl, mjölk m. m.). Broocman Hush. 6: 73 (1736; av risgryn, mjölk m. m.). Weste (1807). Lundell (1893). —
(a) -MULLVAD~02, äv. ~20. zool. på Madagaskar levande djur av den till borstigelkottdjuren hörande underfamiljen Oryzo ryctinæ, som uppträder ss. skadedjur på risfälten; i pl. äv. ss. namn på underfamiljen. 4Brehm 5: 143 (1923). —
-MUNK, r. l. m. (i sht förr) kok. munk (se d. o. 2 a) bakad av risgryn, ägg m. m. Warg 519 (1755). —
(a, b) -ODLING. ofta konkret. Kruhs Jordkl. 2: 188 (1882). Risodlingarnas våta, speglande terrasser (i Korea). Siwertz Tråd. 122 (1957). —
-PAPPER. [jfr dan. o. nor. rispapir, holl. rijstpapier, t. reispapier, eng. rice-paper, fr. papier de riz; benämningen beror sannol. på att man i Europa felaktigt antagit att papperet framställts av ris]
1) snövitt, tunt, bräckligt papper framställt av (den i tunna blad pressade) märgen av det i Kina odlade trädet Tetrapanax papyrifera K. Koch, särsk. använt ss. akvarellpapper; äv. benämnt kinesiskt rispapper. Wikström ÅrsbVetA 1839, s. 399. En kinesisk tapet målad i blått på rispapper. RedNordM 1929, s. 29.
2) ett slags tätt o. mjukt silkespapper framställt av växtfibrer, särsk. använt till cigarrettpapper; äv. benämnt japanskt rispapper. Östergren (1936). 2SvUppslB (1952).
Ssgr (till -papper 1; bot.): rispappers-, äv. rispapper-målning. (-papper-) konkret: målning på rispapper. FrRuneberg (1868) i Konstnärsbrev 1: 132.
-träd(et). (-pappers-) [jfr eng. rice-paper tree] trädet Tetrapanax papyrifera K. Koch. 2NF 28: 1009 (1919).
-PINNE, sbst.2 (sbst.1 se ris, sbst.1 ssgr). (förr) kok. ett slags småbröd av rismjöl m. m. Valleria Hush. 19 (c. 1710). —
(a, b) -PLANTERING. särsk. (numera föga br.) konkret, = -plantage. Eurén Kotzebue Neg. 54 (1796). Ödmann MPark Föret. X (1800). —
-PLÄTT. kok. plätt (se plätt, sbst.2 IV) av risgryn, mjölk, ägg m. m.; ofta i pl., äv. ss. namn på maträtten. Ekberg Hvad äta? 251 (1899). —
-PORSLIN. [jfr -sten] (†) Rispostlin eller Rissten kallas ett slags kinesiskt postlin, som är mjölkhvitt, skiftande i grönt, och användes till kärl och figurer, hvilka stundom komma i den Europeiska handeln. Åstrand (1855). —
-RAND. [jfr holl. rijstrand] kok. ring l. krans av kokt ris, vari kött l. en stuvning o. d. lägges. Zetterstrand Kokb. 288 (1863). —
-ROT. [jfr d. risrod, holl. rijstwortel, eng. rice root] om rötter l. rottrådar av risplantan l. av vissa stäppgräs, särsk. använda ss. material till borstar; vanl. (i sg. l. pl.) ss. ämnesnamn. TLev. 1907, nr 40, s. 2. Skurborstar av risrot. SvD(A) 1918, nr 59 B, s. 4. Hattflätor av rishalm och av risrot. VaruhbTulltaxa 1: 244 (1931). —
-SKAL. det av blomfjället bildade skalet kring riskornet; äv. (i sg. o. pl.) ss. ämnesnamn. Berzelius ÅrsbVetA 1842, s. 409. —
(a, b) -SKÖRD. [jfr t. reisernte, eng. rice-harvest] abstr. o. konkret. Kruhs Jordkl. 2: 189 (1882). —
-SOPPA, r. l. f. [jfr t. reissuppe] kok. kokad på ris (risgryn l. rismjöl) m. m.; jfr -välling. Valleria Hush. 3 (c. 1710). —
(a, b) -STARE. [jfr t. reisstar] zool. fågeln Dolichonyx orizovorus Lin., som uppträder ss. skadedjur på risfält; jfr -fågel. 4Brehm 6: 187 (1924). —
-STEN. [jfr t. reisstein] (†) jfr -porslin. Ifrån China föras .. små the-koppar och thetassar, hvilka som man föregifver äro tilvärkade utaf ris, el. som andra tro utaf rishalm. Stenen kallas ock derföre rissten. Hr. B(ruckmann) lämnar derhän, om denna efterrättelse är sanfärdig, eller om stenen kallas så för det han ser ut som klara genomskinl. risgryn. SvMerc. IV. 2: 206 (1758). Åstrand 2: 227 (1855). —
(a) -STRÅ. [jfr eng. rice-straw] om risplantans strå; äv. ss. ämnesnamn; jfr -halm. NJournD 1856, s. 86. Tofflor af risstrå. Grebst Korea 115 (1912).
-STÄRKELSE. [jfr t. reisstärke, eng. rice-starch] stärkelse som förekommer i l. är framställd av ris. SydsvD 1870, nr 202, s. 4. —
-SÄCK. [jfr t. reissack] säck för förvaring o. transport av ris; säck med ris. Hirn Hearn Exot. 3: 127 (1904). —
(a) -TANREK. zool. rismullvad av släktet Oryzoryctes Grandid.; i pl. äv. ss. namn på släktet. 4Brehm 5: 143 (1923). —
-VATTEN. [jfr holl. rijstwater, t. reiswasser, eng. rice-water] (i sht om ä. förh.) vattenavkok på ris. Rosenstein BarnSj. 8 (1771). —
-VIN. [jfr holl. rijstwijn, t. reiswein, eng. rice-wine] (om utländska förh.) alkoholhaltig dryck (vin) framställd av ris; jfr -brännvin o. -öl samt saké. Zilliacus JapSt. 157 (1896). —
(a) -VIVEL. [jfr t. reiskäfer, reiswippel, eng. rice-weevil] zool. viveln Calandra oryzæ Lin., som bl. a. uppträder ss. skadedjur på ris. 1Brehm III. 2: 32 (1876). —
-VÄLLING. [fsv. risvällinger] kokad på risgryn l. (i sht förr) rismjöl; jfr risgryns-välling. Salé 104 (1664). —
-ÄTANDE, p. adj. [jfr t. reisfressend, eng. rice-eating] särsk. om person (folk) l. djur: vilkens (vilkets) föda till väsentlig del utgöres av ris. SvRödK 1928, s. 170. —
-ÄTARE. [jfr t. reisfresser, eng. rice-eater] jfr -ätande. Japanesen är risätare. GHT 1897, nr 240 B, s. 2. —
-ÖL. [jfr t. reisbier, eng. rice-beer] (om utländska förh.) alkoholhaltig dryck (öl) framställd av ris; jfr -brännvin o. -vin samt saké. Thunberg PVetA 1784, s. 27.
B (†): RISE-MJÖL, se A.
Spalt R 2136 band 22, 1959