Publicerad 1957   Lämna synpunkter
REMINGTON- rem3iŋton~, stundom re3– l. räm3-, förr äv. REMINGTONS-.
Ordformer
(-ton- 1867 (: Remington-gevärets) osv. -tons- 1867 (: Remingtons-gevärets)1868 (: Remingtonsgevär))
Etymologi
[jfr t. remington-, eng. Remington (i ssgr); till namnet på konstruktören av remingtonmekanismen, den nordamerikanske industrimannen Ph. Remington († 1889). — Jfr REMINGTON, REMINGTONARE]
i ssgr betecknande den av Ph. Remington konstruerade slutstycksmekanismen till handeldvapen l. betecknande vapen (l. tillbehör o. d. till vapen) utrustat med sådan mekanism.
Ssgr (i sht förr): A: REMINGTON-GEVÄR. (-ton- 1867 osv. -tons- 18671868) [jfr t. remingtongewehr, eng. Remington rifle, fr. fusil remington] gevär med remingtonmekanism. KrigVAT 1867, s. 290. Edström Hund. 92 (1948).
-KARBIN. (förr) jfr -gevär. NF 4: 346 (1881).
-KULA. jfr kula, sbst.3 2. Unge EurEldhandv. 105 (1876).
-MEKANISM. av Ph. Remington konstruerad slutstycksmekanism till handeldvapen, kännetecknad av rörligt slutstycke som vid låsets öppnande fälles bakåt likt en klaff. Unge EurEldhandv. 39 (1876).
-PATRON, r. l. m. jfr patron, sbst.2 4. Janson CostaN 1: 48 (1910).
-STUDSARE. jfr -gevär. Alm VapnH 201 (1927).
-SYSTEM. jfr -mekanism. Dubbelbössor med remingtonsystem. Alm VapnH 203 (1927).
B (†): REMINGTONS-GEVÄR, se A.

 

Spalt R 1031 band 22, 1957

Webbansvarig