| Publicerad 1955 | Lämna synpunkter |
PURGERA purge4ra, ngn gg -je4ra, i Sveal. äv. -e3ra2 (purrgèra Dalin; vanl. hårt g Östergren (1935)), v. -ade. vbalsbst. -AN (†, BOlavi 11 b (1578)), -ANDE, -ING, -NING (†, Berchelt PestOrs. E 8 a (1589)); jfr PURGATION.
1) (†) befria (ngt) från föroreningar av ngt slag, rena; anträffat bl. med avs. på vin: göra fri från grums l. bottensats, klara l. dyl. Purgerat Wijn. VarRerV 19 a (1579).
2) (numera bl. ngn gg, i skildring som återger äldre medicinsk l. folklig uppfattning) med hjälp av läkemedel l. gm medicinsk behandling av ngt slag utrensa l. utdriva skadlig (sjuk) materia från kroppen l. ngt kroppsorgan l. kroppsvätska o. d., rena; äv. med saksubj. betecknande läkemedlet osv.; med obj. betecknande person l. ngns kropp l. ngt kroppsorgan l. kroppsvätska o. d. (äv. i uttr. purgera ngn l. ngt från ngt) l. den materia som utrensas l. utdrives l. den behandlade sjukdomen; äv. abs.; jfr 3, 4. G1R 25: 633 (1555); möjl. till 4. BOlavi 5 b (1578). Purgatzier, som .. all förgifftigh wätzske vthdriffue och purgere. Berchelt PestOrs. E 7 b (1589). Lapis Lazuli .. vthrensar och purgerar Melancholiam. Forsius Min. 126 (c. 1613). Man .. skal (vid pest) lata Purgera Blodhet, anten mz Ådrolåtande eller Koppande. L. Paulinus Gothus Pest. 86 b (1623). Om onda Wätskor tigh, i Kroppen molestera, / I tijdh tu föör them vth, medh medel som purgera. Palmchron SundhSp. 258 (1642). Purgera hufvudet från slem. Löwegren Hippokr. 2: 2 (1910). — särsk. bildl. The Christne dricka klart wijn til then gambla förgifftigha Adams hälsosamma purgering. PErici Musæus 3: 117 b (1582). Brask Pufendorf Hist. 71 (1680). Kan någon förstå .. varför just skärpan i upplevelsen lämnar efter sig en känsla av purgering, av nästan skamlig förlösning. Edqvist AngTer. 216 (1953); jfr 4.
3) (†) sammanfattande beteckning för mag- o. tarminnehållets uttömning gm kräkning (framkallad med kräkmedel) resp. laxering; jfr 4; dels med personsubj., dels med subj. betecknande läkemedel o. d.: framkalla dylik uttömning hos (ngn); äv. abs. 11/12 purgerades barnen til spij (dvs. spy). JBureus (1603) i 3SAH 23: 152. Hwitrot .. 12. eller 16. aff hennes Bäär swarta, förtärde, purgera öfwer och vnder. IErici Colerus 1: 201 (c. 1645). Det säges, at om en person äter 2 à 3 bär (av hårdved), så purgerar det henne både ofvan och nedan. Trozelius Rosensten 83 (1752).
4) (numera bl. tillf., ngt arkaiserande) laxera; i äldre ex. utan bestämd avgränsning från 2 o. 3.
a) med subj. betecknande person l. (i α, mera tillf.) djur.
α) i abs. anv. l. intr., förr äv. refl.: laxera. 23 (jan.) burgerede iagh migh. Carl IX Cal. 52 (1588). Hunden och Kattan purgera sig med Gräs. Månsson Åderlåt. Föret. A 4 b (1642). Wid slutet (av brunnsdrickningen) purgerar man en gång eller högst twå. Hiärne Underr. 21 (1702). Linné Diet. 1: 58 (c. 1750). jfr: För att bli njutbara ska sniglarna fasta och ”purgera” för att utstöta allt slem och orenlighet ur kroppen. Posse BrokFrih. 148 (1932).
β) tr.: ge (en person l. ett djur) laxerande medel l. lavemang l. annan laxerande behandling. 10 (mars) let iagh migh purgere. Carl IX Cal. 37 (1585); jfr α. Vthi Sommarhetan purgera them (dvs. svinen) medh Pulweret aff Prusterot, blandat vthi Miölk eller annan Drick. IErici Colerus 1: 261 (c. 1645). Lagerström Bunyan 2: 97 (1727). Harlock (1944). särsk. (†) bildl.; särsk. för att beteckna att en läkare, gm sina arvoden för laxerande behandling o. d., tömmer patientens pung på pängar. Kempe Graanen 49 (1675). Så mångens krop är tun och pungen mycket mera, / När Läkaren går bort, som bägge kan purgera. Spegel ÖPar. 20 (1705). Frese VerldslD 164 (1726).
γ) ss. vbalsbst. -ande l. -ing, förr äv. -an; äv. konkretare, om den laxerande behandlingen l. kuren; ss. vbalsbst. -ing förr mölj. äv. om laxermedlet. BOlavi 11 b (1578: purgeran). Bruke purgeringer aff Rheubarbara. Därs. 57 a. Lavemanger, purgeringar och åderlåtningar. Grimberg VärldH 9: 502 (1940).
b) med subj. betecknande laxerande medel: ha laxerande värkan på (ngn); i abs. anv. l. intr.: värka laxerande; särsk. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.: avförande, laxerande. Linc. (1640; under catharticus). Purgerande Medicamenter. Hiärne Suurbr. 37 (1679). Thesse piller purgera helt lindrigt, vtan then ringaste knipning, eller ref. Aken Reseap. 37 (1746). De söta bären (av kaprifolium) purgera. Alm(Sthm) 1800, s. 39. Barken (av fläder) verkar purgerande. SvLinnéSÅ 1919, s. 72.
5) (†) intr.: få l. ha avföring (särsk. med hjälp av laxerande medel l. behandling). Lagerström Bunyan 2: 99 (1727). Den, som äter för mycket, kan lätt få colera, så at han vomerar och purgerar på en gång. Linné Diet. 2: 23 (c. 1750). Wikström ÅrsbVetA 1839—42, s. 304.
6) [jfr motsv. anv. i fr.] (enst., arkaiserande) utmönstra olämpliga l. anstötliga partier o. d. från (skrift); jfr PURIFIERA 2. Biskopen .. anmodade författaren att antingen purgera sin skrift eller inställa dess tryckning. Bergman Mark. 12 (1919).
7) [jfr motsv. anv. i fr.] (†) fritaga l. fria l. rentvå (ngn resp., ss. refl., sig) från en beskyllning l. misstanke o. d.; ss. refl. äv.: rättfärdiga l. ursäkta sig (med ngt); särsk. i uttr. purgera (sig) från l. för ngt. UpplDomb. 3: 92 (1540). Wäll:de H:r Oluf begärer att han schall purgere ssigh medh Edh, at han inge Pening:r hafuer tagit. ÅngermDomb. 13/4 1644, fol. 18. Carl Madzsson skall purgera sigh .. för lönskeläghe med Lijssbetha Jacobsdotter wedh nästa Consistorij dagh. ConsAcAboP 4: 144 (1673). Man för bondest(åndet) sig purgerar ther med, at man betygar sig aldeles intet hafva haft här utaf någon kunskap. PrästP 2: 141 (1723). Efter han ej vore purgerad än från beskyllning för Kyrkotiufnad, kunde (osv.). JBSantesson (1783) i BlekLT 1939, nr 202, s. 10. Lindfors (1824).
8) (†) i uttr. saken är purgerad, saken är uppklarad l. dyl. Till dhes denne saken är purgeratt och haf(ve)r tagitt endschap. VRP 1625, s. 120.
-DRYCK. (purger- 1642 osv. purgere- 1604) [jfr t. purgiertrank] (†) laxermedel som intages ss. dryck. JBureus (1604) i 3SAH 23: 154. Palmchron SundhSp. 305 (1642). Tholander Ordl. (c. 1875). —
-KORN. [jfr t. purgierkörner, pl.] företrädesvis i pl.
-KRYDDA, r. l. f. (purger- 1826—1861. purgere- 1640) [jfr t. purgierkraut] (†) om växter som (l. varav vissa delar) användas l. förr använts ss. laxermedel.
2) växten Mercurialis perennis Lin., bingel. Wahlenberg FlSv. 655 (1826). Kindberg ÖstgFl. 395 (1861). —
-KÅDA. [jfr t. purgierharz] (†) den intorkade mjölksaften från roten av växten Convolvulus scammonia Lin., använd ss. laxermedel, skammonium; jfr -saft. Aken Reseap. 70 (1746). Meurman (1847). —
-LATVÄRG. [jfr t. purgierlatwerge] (†) laxermedel i form av latvärg. ApotT 1698, s. 21. PH 6: 4745 (1757). —
-MORSELL. [jfr t. purgiermorselle] (†) laxermedel i form av morseller (se morsell 2). Lindh Huuszapot. 277 (1675). —
-MOSSA, r. l. f. (†)
-NÖT, r. l. f. [jfr t. purgiernüsse, pl.] (i fackspr.) om frön av växten Jatropha curcas Lin. (förr använda ss. laxermedel). Nordforss (1805). SvUppslB (1935).
Ssg: purgernöt-olja, r. l. f. (i fackspr.) olja pressad ur purgernötter. Ekenberg (o. Landin) 213 (1889). —
-PILLER. (purger- 1679—c. 1875. purgere- 1696) [jfr t. purgierpille] (numera knappast br.) laxerpiller. Hiärne Suurbr. 35 (1679). Tholander Ordl. (c. 1875). —
-PULVER. [jfr t. purgierpulver] (numera knappast br.) laxerpulver. HdlCollMed. 18/2 1741. Darelli Sockenapot. 34 (1760). —
-ROT. [jfr t. purgierwurzel] (†) (växt med) rot som användes l. förr använts ss. laxermedel.
Ssg (till -rot 1): purgerrots-kåda. (†) laxerande, kådliknande ämne som erhålles ur jalapparoten, jalappaharts. ApotT 1698, s. 67. Blom Med. 131 (1801). —
-SAFT. [jfr t. purgiersaft] (†) om mjölksaften från roten av växten Convolvulus scammonia Lin., använd ss. laxermedel; jfr -kåda. Nordforss (1805). Tholander Ordl. (c. 1875).
-SALT, n. [jfr t. purgiersalz] (numera knappast br.) laxersalt, engelskt salt, bittersalt. Linné SystNat. 161 (1748). Björkman (1889). —
-VIN. [jfr t. purgierwein] (†) laxervin. Palmchron SundhSp. 305 (1642). Lindh Huuszapot. 81 (1675). —
-ÄRTER, pl. (†) ärtväxt (l. möjl. annan växt) vars frön använts ss. laxermedel. Broocman Hush. 4: 15 (1736). —
-ÖRT. [jfr t. purgierkraut] (†) om vissa växter som (l. varav vissa delar) användas l. förr använts ss. laxermedel. Nordforss (1805; om Convolvulus scammonia Lin.). Åstrand (1855; om jordgalla).
B (†): PURGERE-DRYCK, -KRYDDA, -PILLER, se A.
Spalt P 2447 band 21, 1955