Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PROTEST prωtäs4t, äv. pro-, r. l. m. (BtÅboH I. 6: 182 (1633) osv.) ((†) n. BtÅboH I. 4: 123 (1632), Därs. I. 6: 86 (1633)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. protest, ffr. proteste, fr. protêt, it. protesto; ytterst av mlat. protestum, försäkran, till protestari, försäkra (se PROTESTERA)]
1) (†) = PROTESTATION 1. (Borgmästaren tillfrågades) om honom wore witterligh, wara någon laghlig protest Baltzer Werle gifuin. BtÅboH I. 4: 124 (1632). BraheBrevväxl. II. 1: 216 (1662). — särsk. i uttr. (göra ngt) under den protest att göra ngt (annat), (göra ngt) under försäkran att göra ngt (annat). BtHforsH 3: 18 (1654).
2) i sht jur., handel. o. bankv. (gm medvärkan av offentlig myndighet, t. ex. notarius publicus, utfärdad) förklaring varigm ngn fritar sig från ansvar för ett visst sakförhållande l. försäkrar att ngns åtgärd(er) l. handling(ar) o. d. är(o) obehörig(a) l. ogiltig(a); särsk. om dylik förklaring att en person på vilken en växel är utställd underlåtit l. vägrat att acceptera l. inlösa växeln; äv. konkret, om handling l. dokument innehållande förklaring om underlåtande l. vägran att acceptera l. inlösa en växel l. utgörande ett (gm medvärkan av offentlig myndighet upprättat) intyg att en växel vid förfallotidens utgång icke blivit inlöst; jfr PROTESTERA 2. Växeln återkom l. återsändes (till en bank o. d.) med (förr äv. under) protest. Upptaga l. värkställa protest. Protest på l. å (en) växel. OxBr. 1: 382 (1628). Protester utfärdade af Notarii Publici .. äga full bevisande kraft. Schrevelius CivPr. 317 (1853). Vill den, å hvilken vexel är dragen, godkänna densamma sedan protest skett, må innehafvaren ej vägra att godkännandet antaga. SPF 1858, s. 57. Jungberg (1873: under). SFS 1932, s. 206. — jfr EFTERFORSKNINGS-, EFTERSÖKNINGS-, NOTARIAL-, VÄXEL-PROTEST. — särsk.
a) [jfr t. zu protest gehen] handel. o. bankv. i uttr. gå till protest, om växel: bli protesterad (se PROTESTERA 2). Hahnsson (1898). Ahnlund AOxenstierna 472 (1940).
b) handel. o. bankv. i uttr. protest för utebliven l. bristande l. vägrad betalning (l. accept), (växel)-protest som sker på grund av att en person på vilken en växel är utställd vägrar l. underlåter att inlösa (resp. acceptera) den. ÖoL (1852). Protest för utebliven aksept fritager växelinnehavarn från skyldigheten att uppvisa växeln till betalning. Hernberg Rättsh. 396 (1922).
c) (†) i uttr. under protest av ngt, med förbehåll för ngt. Gifwer Wäxlebetalaren intet .. swar ifrån sig, tå är Wäxlarens Man icke plichtig at låta sig ther med nöya, med mindre han sielf .. til Wäxlebetalarens förslag samtycker under protest af Wexlarens widare kunskap och godtfinnande. Schmedeman Just. 614 (1671).
d) i uttr. protest för nakna väggar, se NAKEN 2 e β.
e) (numera bl. tillf.) bildl. Hoffmann Förnöjs. 309 (1752). Jag får i alla fall endast anvisningar på framtiden, vexlar dragna på hoppet som kanske återkomma med protest. Tegnér (WB) 4: 263 (1823).
3) [eg. specialanv. av 2] jur. o. sjöt. av en fartygsbefälhavare inför offentlig myndighet avgiven (edlig) förklaring angående alla omständigheter rörande en förlisning l. rörande skador på fartyg l. last; äv. konkret, om handling l. dokument innehållande dylik förklaring; sjöprotest. Siöl. 1667, Skipl. 5. Smith 303 (1917).
4) [eg. specialanv. av 2] (i tal l. skrift l. gm minspel o. d. gjort) tillkännagivande att man är (mycket) missnöjd med ett beslut l. avgörande l. ett uttalande l. en behandling l. ett sakläge o. d. varav man själv l. ngn annan beröres o. d., bestridande, invändning, gensaga (mot ngt); äv.: reservation; äv. (särsk. i pl.) övergående i bet.: opposition (mot ngt). Inlägga l. inge l. avge l. nedlägga l. framföra o. d. (förr äv. göra l. lägga) (en, sin) protest (mot ngt). Göra ngt under protest(er), göra ngt, men samtidigt meddela att man protesterar mot ifrågavarande handlingssätt o. dyl. l. att man (mer l. mindre av tvång) handlar mot sin övertygelse o. d. RARP 9: 60 (1664). Frantzoserne hade .. lagt een skrifftligh protest. Widekindi KrijgH 249 (1671). Göra protest emot. Weste (1807). Han försökte framstamma en högtidlig protest mot Karins skamlösa och mördande beskyllning. Rydberg Frib. 243 (1857). Han drog samman hela sitt gummiansigte till en enda protest. Benedictsson Folkl. 205 (1887). När barnen slutligen skickats i säng, utan protester, vilka ej skulle lönat sig. Stiernstedt Sneck. 18 (1924). — jfr RE-PROTEST. — särsk.
a) (†) i uttr. inlägga protest för sin oskuld, (inlägga protest mot en beskyllning o. dyl. o.) förklara sig oskyldig. Nordström Samh. 2: 703 (1840).
b) i uttr. göra ngt i l. av (ren) protest, göra ngt ss. en protest. Siwertz Sel. 1: 23 (1920: av). Fångvårdsman lämnar tjänst i ren protest. SDS 1952, nr 82, s. 3 (rubrik).
c) sport. anmälan (från en tävlande l. från ledningen för ett tävlande lag o. d.) till en tävlingsledning l. jury l. ett idrottsförbund o. d. om att en medtävlare l. ett tävlande lag i ngt avseende uppträtt regelstridigt l. osportsligt o. d. 2NF (1915). IdrIMar. 1935, s. 28.
d) post. anmärkningsskrivelse från en postanstalt till en annan med meddelande att ankommen post icke överensstämmer med åtföljande (post)karta; jfr BESVARING slutet. Geijer Postförf. (1880).
Ssgr (i allm. till 4): A: PROTEST-AKTION. Östergren (1935).
(2) -ANTECKNING~020. i sht jur. o. bankv. särsk. konkret: anteckning på växel att denna protesterats. Hernberg Rättsh. 417 (1922).
(2) -BEHANDLING. i sht jur. o. bankv. handläggning av en (växel)protest. (Agardh o.) Ljungberg I. 3: 150 (1853).
(2) -BEVIS. i sht jur. o. bankv. jfr bevis 3. FFS 1920, s. 876.
(2) -DAG. i sht jur. o. bankv. dag då en växel protesteras. SFS 1851, nr 27, s. 7. SPF 1858, s. 55.
(4 c) -FLAGGA, r. l. f., l. -FLAGG. [jfr d. protestflag] sport. flagga som hissas på i kappsegling o. d. deltagande båt för att markera att protest senare skall inlämnas mot en annan tävlingsdeltagare. GHT 1895, nr 214 A, s. 3.
-FÖRKLARING. förklaring (se d. o. 6) innehållande en protest. 2NF 38: 120 (1925).
(2) -FÖRRÄTTARE. i sht jur. o. bankv. (myndighets)person som värkställer (växel)protest. Körner JurRådg. 434 (1888).
(2) -FÖRRÄTTNING. [jfr d. protestforretning] i sht jur. o. bankv. jfr förrättning 1 b α. Hultman Banktekn. 94 (1909).
(2) -HANDLING. i sht jur. o. bankv.
2) konkret; jfr handling 10. Auerbach (1913).
(2) -KLAUSUL. jur. o. bankv. i uttr. icke protestklausul, klausul i en växels av utställaren formulerade text, innebärande att protest icke kommer att värkställas. Fliesberg Handel. 21 (1891).
(4 c) -KOMMITTÉ. sport. för behandling av ingivna protester. GHT 1926, nr 49, s. 15.
(2) -KOSTNAD. [jfr t. protestkosten, pl.] jur. o. bankv. kostnad för värkställande av (växel)protest. PH 4: 2536 (1748).
-LÖS, adj. (tillf.) som icke protesterar, resignerad. Dessa stora undrande barnaögon med deras .. protestlösa undergifvenhet. Benedictsson Ber. 15 (1887).
-MUMMEL. jfr -rop. Siwertz JoDr. 360 (1928).
(2) -MYNDIGHET~002, äv. ~200. i sht jur. o. bankv. myndighet som värkställer (växel)protest. Hernberg Rättsh. 417 (1922).
-MÖTE. [jfr d. protestmøde] anordnat för att protestera mot ngt. Lundell (1893).
-NOT; pl. -er. [jfr d. protestnote] polit. jfr not, sbst.2 5. SD 1892, nr 325, s. 6.
(2) -PROTOKOLL. jur. o. bankv. av myndighet(sperson) upprättat protokoll över en protestförrättning. Körner JurRådg. 427 (1888).
-RESOLUTION. resolution som innehåller l. ger uttryck åt en protest. Siwertz JoDr. 223 (1928).
-ROP. högljudd(a) protest(er) från (en l. flera) åhörare av ett tal o. dyl. l. åskådare av en tävling o. d. AB 1897, nr 244, s. 2. (Tennis-)domarens utslag mottogs med mummel och protestrop. SvD(A) 1928, nr 178, s. 10.
-SJUKA, r. l. f. (mera tillf.) (sjuklig) lust att protestera. SD(L) 1904, nr 177, s. 2.
-SKRIFT. 3Saml. 7: 48 (1670).
-SKRIVELSE.
(2) -SKYLDIGHET~002, äv. ~200. jur. o. bankv. skyldighet att låta värkställa (växel)protest, vilken åligger en växelinnehavare som önskar bevara sin rätt till återgångstalan. Körner JurRådg. 409 (1888).
-STORM. bildl., om våldsam(ma) protest(er). Höglund Branting 1: 110 (1928).
-STREJK. [jfr d. proteststrejke] strejk avsedd ss. protest mot ett visst förhållande o. d. Steffen Krig 3: 225 (1916).
(2) -TID. i sht jur. o. bankv. tid (numera två dagar efter förfallodagen) inom vilken en förfallen växel skall protesteras för bevarande av rätten till återgångstalan. SFS 1880, nr 15, s. 19.
(3) -UMGÄLD~02. särsk. i pl.: kostnader för (sjö)-protest. Ramsten o. Stenfelt (1917).
-YTTRING. jfr -rop. Östergren (1935).
B (†): PROTESTE-VIS, adv. i egenskap av l. ss. (en) protest. RARP 9: 70 (1664).

 

Spalt P 2105 band 20, 1954

Webbansvarig