Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PALJETT paljät4, r. l. m., förr äv. POLETT, sbst.1, l. POLLETT, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
1) liten (vanl. cirkelrund) tunn skiva av (stundom ädel) metall (äv. av glas l. annat glittrande material), använd ss. prydnad på klädesplagg o. d.; i sht i pl.; äv. bildl.; jfr FLITTRA, sbst. Till en Cledningh (åt konungen) .. Politter för .. 12 dlr. KlädkamRSthm 1619 A, s. 34 b. Ordens Stjerna med pailletter. KlädkamRSthm 1772, s. 95. Paljetter .. äro af tvenne slag, nemligen foliepaljetter och tråd-paljetter. Almroth Karmarsch 596 (1839). Åstrand (1855; äv. i form av blommor, stjärnor o. d.). Snoilsky 1: 42 (1869; bildl.). Krusenstjerna Pahlen 7: 401 (1935). jfr GULD-, SILVER-PALJETT m. fl.
2) (numera föga br.) i sht guldsm. litet stycke ädel metall, klippt av en tråd l. dyl. (o. avsett att upphettas i kolstybb för att renas), skroda. 2UB 6: 580 (1904).
-BRODERI. jfr -broderad. Freja 1891, s. 12. Fatab. 1921, s. 178. KarlJohStil. 44 (1924; på en damsko). —
-BÅRD. paljettbroderad bård (fäst l. avsedd att fästas på en klänning o. d.). Freja 1892, s. 7. GHT 1898, nr 59 A, s. 1. —
-HAMMARE. (förr) värktyg varmed (små ringar av äkta l. oäkta) guld- l. silvertråd uthamrades till paljetter. Almroth Karmarsch 598 (1839). —
-STÄD. (förr) underlag vid tillvärkning av paljetter med paljetthammare. Almroth Karmarsch 597 (1839). —
B (†): PALJETTS-GLAS. om små skivor av glas, liknande paljetter? 1 Ljuskrona med 7 Pipor och Pailletsglas. DA 1808, nr 93, s. 10.
1) tr.: sätta paljetter på (ngt); särsk. i p. pf. ss. adj. Paljetterad sidensars. Blanche Bild. 3: 71 (1864). Wettergren GvRosen 177 (1919). särsk. bildl. TurÅ 1904, s. 275.
2) (enst.) intr.: glittra liksom ngt som är besatt med paljetter. Tigerstedt Örn. 44 (1935; om vattenytor).
Spalt P 80 band 19, 1952