Publicerad 1925   Lämna synpunkter
FLITTRA flit3ra2, förr äv. FLITTLA, r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -er HH 2: 19 (1548), FörtHertJohLösegend. 1563, s. 29).
Ordformer
(fli(j)t(t)ra 1590 osv. flittla 1548 (: flittlor, flittler, pl.))
Etymologi
[jfr FLITTER]
1) (numera knappast br.) = FLITTER 1. En .. fieder, smuckatt mett gull och flittlor. HH 2: 19 (1548). 2:ne förgylta Cronor .. med 2 löf eller flitror. Hülphers Dal. 458 (1762). Östergren (1921).
2) (i fackspr.) tunn skiva l. flisa (tunt blad) av metall l. sten l. porslin o. d. (Aluminium) låter sammanslå sig till glänsande flittror. Berzelius ÅrsbVetA 1828, s. 107. Glimmer söndergrusas lätt till små, tunna flittror. LB 1: 6 (1899). — jfr GULD-, GLIMMER-, KRISTALL-, METALL-FLITTRA m. fl.
Ssg (†): FLITTRE-KRANS, se FLITTER ssgr.

 

Spalt F 821 band 8, 1925

Webbansvarig