Publicerad 1950 | Lämna synpunkter |
OPIUM ω4pium, ngn gg 302, n. (BOlavi 23 a (1578) osv.), i Finl. äv. r. (Bergroth FinlSv. 69 (1916)); best. -iet (SvLitTidn. 1819, sp. 152, osv.), äv. -iumet (Jönsson Gagnv. 225 (1910), SAOL (1950)), ss. r. -iumen.
(utom farm. o. med. i sht om utländska, särsk. asiatiska förh.) (läkemedel som utgöres av) den (vid viss dosering narkotiskt värkande l. giftiga) intorkade morfinhaltiga mjölksaften från omogna frukter av opiumvallmon. Ahlqvist BidrE14 5 (i handl. fr. 1572). Bolin VFöda 354 (1934). — särsk. (i vitter stil) bildl. Det söfvande opium, som icke så sällan flyter ifrån våra bokprässar. CIHallman 131 (1776). Religionen är opium för folket. Holm BevO 201 (1939).
B [efter den lat. gen.-formen opii-] (numera knappast br.): OPII-DROPPAR, -EXTRAKT, -FÖRGIFTAD, -FÖRGIFTNING, -HANDEL, -KAKA, -KULA, -PIPA, -PREPARAT, -RUS, -RÖKARE, -RÖKNING, -SIRAP, -TINKTUR, -VALLMO, -VIN, -ÄTARE, se C.
C: OPIUM-DROPPAR, pl. (opie- 1891 osv. opii- 1838—1923. opium- 1897 osv.) farm. spritutdrag av opium (för medicinsk användning). Lovén Anv. 80 (1838). —
-EXTRAKT. (opie- 1936 osv. opii- 1698. opium- 1885 osv.) (i sht förr) farm. jfr extrakt 2. ApotT 1698, s. P 4 b. KommentSvFarm. 515 (1904). —
-FÖRGIFTAD, p. adj. (opie- 1923 osv. opii- 1923. opium- 1923 osv.) —
-FÖRGIFTNING. (opie- 1900 osv. opii- 1838—1923. opium- 1898 osv.) —
-HALTIG. —
-HANDEL. (opii- 1839—1860. opium- 1910 osv.) jfr handel, sbst.2 11 b. Wikström ÅrsbVetA 1839—42, s. 108. —
-KONVENTION(EN). [jfr eng. the opium convention] folkrätt. internationell konvention ingången år 1912 för förhindrande av opiummissbruk. FFS 1922, s. 1109. SvUppslB (1934). —
-KRIG(ET). (opium- 1888 osv. opiums- 1894) [jfr t. der opiumkrieg, eng. the opium war(s)] hist. benämning på kriget mellan England o. Kina 1840—42, varigm engelsmännen tilltvungo sig rätten till export av opium till Kina. NF 12: 276 (1888). —
-KULA. (opie- 1950. opii- 1891. opium- 1911 osv.) liten kula av opium, avsedd för rökning med opiumpipa. FörhLäkS 1891, s. 154. Hedin Pol 1: 264 (1911). —
-LAST, sbst.1 (opie- 1920 osv. opium- 1903 osv. opiums- 1894) last (se last, sbst.1 4) som innebär långvarigt missbruk av opium. Larsson KinD 10 (1894). —
-LAST, sbst.2 (fartygs)last av opium. —
-PIPA, r. l. f. (opie- 1900 osv. opii- 1870—1923. opium- 1900 osv.) ett slags rökpipa avsedd att stoppas med opium- (kulor) o. hållas över en låga (jfr -lampa), varvid de inandade gaserna ge upphov till opiumrus. Afzelius Sag. XI. 2: 89 (1870). —
-RUS. (opie- 1891 osv. opii- 1835—1923. opium- 1898 osv.) rus framkallat gm rökning av opium. Nicander Hesp. 178 (1835). —
-RÖKARE. (opie- 1887 osv. opii- 1860—1923. opium- 1901 osv.) person som är hemfallen åt opiumrökning. Wikström ÅrsbVetA 1839—42, s. 109. —
-RÖKERSKA (opie- l. opium-) —
-RÖKNING. (opie- 1939 osv. opii- 1884. opium- 1895 osv.) rökning av opium (med opiumpipa). Fries Växtr. 183 (1884). —
-SIRAP. (opii- 1880—1891. opium- 1851 osv.) (numera föga br.) farm. preparat med rogivande värkan, innehållande bl. a. opiumtinktur o. sockersirap. Berlin Farm. 2: 692 (1851). Lindgren Läkem. (1902). —
-SMUGGLING. —
-TINKTUR. (opie- 1893 osv. opii- 1698—1904. opium- 1851 osv.) farm. jfr -droppar. ApotT 1698, s. P 4 b. —
-VALLMO. (opie- 1855 osv. opii- 1867—1901. opium- 1910 osv.) (individ av) den i sht i vissa delar av Asien odlade vallmoarten Papaver somniferum Lin., av vars mjölksaft opium beredes. Skogman Eug. 2: 102 (1855). —
-VIN. (opii- 1881. opium- 1851 osv.) (förr) farm. läkemedel bestående av opium extraherat med vin. Berlin Farm. 2: 740 (1851). 3NF 12: 848 (1930). —
-ÄTARE. (opie- 1847 osv. opii- 1824. opium- 1889 osv.) person som är hemfallen åt förtäring av opium. ConvLex. 3: 116 (1824).
D (†): OPIUMS-KRIG, -LAST, se C.
Spalt O 1044 band 19, 1950