Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NEGER ne4ger, m.||(ig.); best. -n (Kalm Resa 2: 479 (1756) osv.) ((†) -ren Creutz Vitt. 64 (1762), Geijer Brev 33 (1809)); pl. negrer (Oldendorp 1: 285 (1786) osv.), äv. (numera bl. ngn gg i folkligt språk) negrar (Kalm Resa 2: 477 (1756), Engström 2Bok 138 (1909)); äv. (vard., föraktfullt l. skämts.) NIGGER nig4er, m.; best. -n; pl. niggrer (Tengström Kipling Sold. 24 (1899) osv.), äv. niggrar (Lundström Jörgenb. 209 (1896), Ericson Fågelkås. 1: 7 (1906)); förr ngn gg äv. (i bet. 1 a) NIGER, m.||ig.; best. -n; pl. nigrer.
Ordformer
(neger 1756 osv. negre 1680. niger 1758. nigger 1888 (: niggerolja), 1899 osv.)
Etymologi
[jfr t. neger, eng. nigger, ä. eng. niger; av fr. nègre; jfr eng. negro, nigro; av span. o. port. negro, substantiverat adj., av lat. nigrum, ack. sg. av niger, svart (jfr DENIGRERA)]
1) manlig individ tillhörande den människoras som är inhemsk i Central- o. Sydafrika o. som bl. a. kännetecknas av mycket mörk (stundom chokladbrun) hy, ulligt, krusigt hår, bred, platt näsa o. tjocka läppar; äv. (utom i ssgr numera bl. i icke fackmässigt spr.) allmännare, med inbegrepp av andra mycket mörkhyade folkstammar (i sht i Australien o. södra Asien); äv. (i sht i pl.) utan avseende på kön; ”svart”, ”svarting”; jfr BLÅ-MAN, ETIOP, MOR, sbst.2 1 b, MORIAN 1. Svart som en neger. The som genom en .. Negre vthaff en Indianisk Qwinna födde warda, kallar man Mulatter. Brask Pufendorf Hist. 79 (1680). Negrar eller Morianer äro det tredje slags tjenstefolk, som brukas här i landet (dvs. Nordamerika). Kalm Resa 2: 477 (1756). ”Oceaniske Negrer”. Sundevall ÅrsbVetA 1845—50, s. 1 (om vissa mörkhyade folk i Oceanien). Australiska negrer. Sundén (1887). Den amerikanske niggern, jazzkungen, som kommit till Europa. SvD(A) 1930, nr 98, s. 13. — jfr AUSTRAL-, FULLBLODS-, HALV-, KREOL-, PAPUA-NEGER m. fl. — särsk.
a) [jfr t. weisser neger, fr. nègre blanc] i uttr. vit neger, om albino av negerras; jfr MOR, sbst.2 1 b β. PBjerchén (1758) hos Linné Bref I. 3: 208 (om kvinna). At de .. hört talas om flere sådane exempell af hvita nigrer, som äro födde af svarte föräldrar. Dens. Därs. 209. 2NF 1: 490 (1903).
b) (i fråga om ä. förh.) om negerslav (i Amerika). Om en husbonde skulle slå ihjäl en sin Neger, så är det lifsstraff derpå. Kalm Resa 2: 478 (1756). De som vilja ha negrar måste hädanefter köpa varan af .. (den argentinske statschefen Rosas’) agenter. Trolle Duvall 1: 408 (1875).
c) [jfr motsv. uttr. i dan. o. eng.; i anslutning till Jer. 13: 23] i det bildl. uttr. tvätta en neger (vit) l. negrer (vita), ss. beteckning för omöjligheten av ett företag; jfr ETIOP slutet, MOR, sbst.2 1 b α, MORIAN 1 b. Att tvätta negrer inlåter jag mig inte på. Lundquist Fontane EBr. 146 (1902). Östergren (1933).
d) [jfr motsv. anv. i t. o. eng.] ss. förled i ssgr betecknande djur l. föremål som i ngt avseende (i sht med avs. på färgen) erinra om en neger, ofta med innebörden: svart(aktig).
2) oeg. o. bildl. (jfr 1 c). — särsk.
a) (mera tillf.) om person som icke tillhör negerrasen, men som i fråga om sinnelag, kulturell l. moralisk ståndpunkt o. d. liknar l. anse(tt)s likna negrerna: ”barbar”, ”vilde”. Lapparne äro polcirkelns negrer. Lundegård Tit. 210 (1892). (Människorna i Plautus’ skådespel Truculentus) sakna .. totalt förmågan att tänka en enda sedlig tanke, de äro ett slags moraliska negrer. Schück VLittH 1: 354 (1899).
b) [jfr motsv. anv. i dan. o. fr., ävensom 1 b] (nästan bl. om utländska förh.) om lejd skribent (som, ofta i annans namn, utför enklare, mera mekaniskt litterärt arbete); särsk. i uttr. litterär neger. Verd. 1885, s. 182. Litterär neger. Omarbetade annans manus i tredje namn. SvD(A) 1932, nr 305, s. 3 (rubrik; om förh. i Paris). (Han blev) tvungen att förklara, att översättningen gjorts under hans namn men inte utförts av honom själv, blott av en s. k. ”neger”. GHT 1943, nr 271, s. 4 (om danska förh.). jfr BLAD-, TIDNINGS-NEGER.
Ssgr (i allm. till 1): NEGER-AMERIKANSKA, r. l. f. [jfr motsv. anv. av eng. negro] den (vulgära) engelska som användes av (obildade) amerikanska negrer. BVT 1928, nr 10, s. 21.
-ANLETE~020. (i vitter stil, tillf.) Crusenstolpe Mor. 6: 599 (1844).
-ARBETARE~0200. En plantage med neger-arbetare. Bremer NVerld. 1: 412 (1853).
-ARBETE~020. särsk. [jfr motsv. anv. i d.] (vard., mindre br.) bildl., om enklare, mera rutinmässigt arbete, i sht av litterärt slag; äv. med huvudsaklig tanke på att resultaten av arbetet meddelas utan angivande av upphovsmannen; jfr neger 2 b. (Förläggarsystemet för uppfinningar) utplånar den personliga förtjänsten i uppfinningarne och förvandlar ett af de ädlaste slagen af intellektuellt arbete uti ett negerarbete åt ett industriellt bolag. KemT 1909, s. 23. Under tio år gjorde han alla slags redaktionella negerarbeten, skrev söndagsbilagornas äventyrshistorier, gjorde reportage, författade annonser. Berg ModAmer. 112 (1925).
-ARTAD, p. adj. som liknar en neger(s) l. negrer, negroid. Palmblad LbGeogr. 237 (1835). Negerartade, krushåriga folk, kallade Pápuas. Roth 2Geogr. 142 (1877).
-BARN. Oldendorp 1: 148 (1786).
-BEFOLKNING. Thomée Berghaus 2: 23 (1850). EkonS 2: 50 (1894).
-BETJÄNT. Ödmann MPark 27 (1800).
-BLOD. särsk.
a) i uttr. som beteckna härstamning från negrer; jfr blod 5. Ha negerblod i sig l. i sina ådror, ha en neger (l. negrer) bland sina förfäder. Svensén Jord. 481 (1887).
b) i uttr. som beteckna negrernas karaktärsegenskaper o. d.; jfr blod 11. En köld i tonen, hvilken dolde jäsningen af det glödande negerblodet. Crusenstolpe Mor. 4: 242 (1841). Angered-Strandberg NVärld. 90 (1898).
-BY. bebodd av negrer. Ödmann MPark 147 (1800).
-BYTING. (vard., skämts.) liten (ostyrig) negerpojke. Engelke Prästg. 47 (1905).
(1 d) -BÖNA, r. l. f. [jfr holl. negerboontje, t. negerbohne] (mindre br.) bot. växten Vicia faba Lin. var. equina Pers. (som ofta har mörkbruna baljor o. frön), hästböna. LAHT 1895, s. 54.
-DANS. Den sista negerdans som jag fått se på Cuba. Bremer NVerld. 3: 244 (1854). särsk. ss. nedsättande benämning på vissa moderna danser, de s. k. jassdanserna, som efterlikna negerdanser; jfr -darr. En ung .. dansös, som just kommit .. från Amerika med den allra nyaste negerdansen. Siwertz JoDr. 363 (1928).
-DANSÖS.
-DARR ~dar2, n.; best. -et. [till darra, v.1] (starkt vard.) jass. Siwertz JoDr. 377 (1928).
-DRAG. antropol. jfr drag I 28. Det ytterst smala bäckenet .. är ett utpräglat negerdrag. Backman MännRas. 60 (1935).
-DURRA. bot. durra, negerkorn. NormFört. 38 (1894).
-EMANCIPATION. negrernas (strävan efter) frigörelse från inskränkningar i deras samhälleliga rättigheter o. dyl. l. (i sht i fråga om ä. förh.) från slaveri. Frey 1850, s. 314.
-ENGELSKA, r. l. f. [jfr holl. neger-engelsch, t. negerenglisch, eng. negro english] den primitiva engelska som användes av (obildade) negrer; särsk. om den med holländska och portugisiska uppblandade vulgärengelska som nyttjas av de handelsidkande negrerna på Afrikas västkust. UVTF 26: 55 (1880). Sjöstedt Storv. 21 (1911).
-FLICKA, f. jfr -barn. Kalm Resa 2: 480 (1756).
-FOLK. folk (se d. o. 1) l. stam av negrer; äv. om negerbefolkning (på en plats). Oldendorp 2: 63 (1788; om negerbefolkningen på en västindisk ö). ConvLex. 3: 37 (1824).
-FRANSKA, r. l. f. [jfr eng. negro french] den vulgära franska som användes av (obildade) negrer. Negerfranskan i Vestindien rör sig uteslutande med franska ord, men har icke upptagit någon enda fransk böjningsform. UVTF 26: 55 (1880).
-FRÅGA(N), r. l. f. [jfr eng. negro question] frågan om (i sht de nordamerikanska) negrernas emancipation o. politiska o. sociala ställning o. d., betraktad ss. ett samhällsproblem. 3NF 1: 739 (1923).
-FRÖ, n. [av niger-frö gm anslutning till neger] (i fackspr.) nigerfrö. 2NF 10: 569 (1908).
-FÖRTRYCK. utövat mot negrer. Callerholm Stowe 373 (1852).
-GATA. jfr -kvarter. Koch EmigrLand 82 (1910).
-GOSSE. (i sht i skriftspr.) negerpojke. Oldendorp 1: 74 (1786).
-GRANNLÅT~02 l. ~20. jfr grannlåt 2. Östergren (1933).
(1 b) -HANDEL. (förr) handel med negerslavar. Fischerström 2: 370 (1780). Den som .. befordrar Negerhandel eller Negrers behandlande såsom slafvar, straffes (osv.). SFS 1830, s. 326.
(1 b) -HANDLARE. (förr) jfr -handel. Nordforss (1805).
-HIRS. [jfr t. negerhirse] bot. (frö från) den centralafrikanska sädesväxten Pennisetum spicatum (Lin.) Kcke (P. typhoideum Rich.); ngn gg äv. om Sorghum vulgare Pers., durra, negerkorn. Hildebrand Hellwald 2: 131 (1877). Durra kallas stundom felaktigt negerhirs. Kjellin 257 (1927).
-HOLLÄNDSKA~020 l. ~200, r. l. f. [jfr holl. negerhollandsch] den holländska som användes av negrer i Västindien. 2NF 19: 708 (1913).
-HUVUD. Oldendorp 1: 164 (1786). Callerholm Stowe 79 (1852). särsk. i vissa bildl. anv.; särsk.
a) [efter t. negerkopf] (†) den västindiska kaktusarten Melocactus communis DC., vars stam har formen av en melon stor som ett människohuvud, melonkaktus. Oldendorp 1: 191 (1786).
b) [jfr t. negerkopf, eng. negro’s head; ytterst efter span. cabeza de negro] bot. den huvudliknande frukten hos de i tropiska Amerika växande palmerna Phytelephas microcarpa R. et P. o. Phytelephas macrocarpa R. et P. Jönsson Gagnv. 49 (1910).
-HYDDA, r. l. f. Bremer NVerld. 3: 96 (1854).
-HYTTA, r. l. f. [jfr t. negerhütte] (†) negerhydda. Oldendorp 1: 147 (1786).
(1 d) -HÖNA. [jfr t. negerhuhn, fr. poule nègre] jfr -höns. Pérson Husfåg. 86 (1880).
(1 d) -HÖNS. om den svarta hönsrasen Gallus domesticus morio Briss. Negerhöns .. är en urspr. indisk hönsras, som förr ej var ovanlig i Europa. 2NF (1913).
-HÖVDING. hövding för negerstam. Thomée Vollmer Menn. 218 (1864).
-KAFFE. [jfr t. negerkaffee, eng. negro coffee] handel. kaffesurrogat av rostade o. förmalda negerkaffebönor. (Ekenberg o.) Landin 478 (1892).
Ssg: negerkaffe-böna, r. l. f. handel. om de rostade fröna av tropikväxterna Cassia occidentalis Lin. o. C. sophora Lin. Jönsson Gagnv. 201 (1910).
-KOCK. om neger anställd ss. kock (i sht på fartyg o. d.). GHT 1905, nr 197 B, s. 3.
-KOJA, r. l. f. jfr -hydda. Nordforss (1805).
-KOMIKER. [jfr t. negerkomiker] om neger som uppträder ss. komiker på varieté, cirkus o. d.; äv. oeg., om person (av annan ras) som imiterar en sådan. AB 1890, nr 183, s. 1.
-KORN. [jfr t. negerkorn, eng. negro corn] bot. den centralafrikanska sädesväxten Sorghum vulgare Pers., durra. Fries Växtr. 239 (1884).
-KRULLIG. (tillf.) om hår. Bergman LBrenn. 99 (1928).
-KVARTER. stadskvarter som bebos av negrer; äv. (mera tillf.) om för negrer avsedd del av begravningsplats. Bremer NVerld. 3: 250 (1854).
-KVINNA. Hagberg Shaksp. 2: 173 (1847).
-KYPARE. jfr kypare 3. Östergren (1933).
-KYRKA. (numera bl. tillf.) kyrka avsedd för negrers kristna gudstjänst. Oldendorp 1: 177 (1786).
(1 d) -KYSS. oeg., om vissa slags vanl. runda l. toppformiga småbröd l. konfekt innehållande l. (vanl.) överdragna med choklad. Sjöberg Kvart. 716 (1924).
-LAND. [jfr t. negerland, eng. negroland] land (i Afrika) bebott av negrer; förr äv. i sg. best. ss. namn på den del av Afrika vars invånare äro negrer. Oldendorp 1: 251 (1786). Ödmann MPark 112 (1800).
-LIK, adj. Palmblad LbGeogr. 255 (1835).
-LIKNANDE, p. adj. Australnegrerna .. tillhöra de negerliknande folken. Roth 2Geogr. 205 (1885).
-LUKT. karakteristisk för negrer. Kongo 1: 269 (1887).
-LÄPP. vanl. i pl., om en negers läppar l. om läppar som likna negrernas. De tjocka, röda negerläpparna. Crusenstolpe Mor. 4: 337 (1841).
(1 b) -MARKNAD. (förr) för handel med negerslavar. Nordforss (1805).
-MELODI. jfr melodi 2. Callerholm Stowe 284 (1852).
-MISSION. kristen mission bland negrerna. —
-MISSIONÄR. jfr -mission. 3SAH 10: 220 (1895).
-MUSIK. utmärkande för l. härstammande från (de nordamerikanska) negrerna; särsk. om jassmusik. Eng PoetRos. 69 (1923).
-NATION. [jfr t. negernation, eng. negro nation] (numera bl. mera tillf.) jfr -folk. Oldendorp 1: 252 (1786).
-NÄSA. särsk. oeg., om näsa med den för negrerna karakteristiska formen. Eurén Kotzebue Orth. 1: 65 (1793; oeg.).
-OLJA, r. l. f. handel.
1) (vanl. nigger-) [efter t. niggeröl] till 1 d: den grumliga o. mörkbruna olja som pressas ur fröna av vissa arter av bomullsbusken, bomullsfröolja. Ekenberg (o. Landin) 82 (1888). Kjellin (1927).
2) [av niger-olja gm anslutning till neger] nigerolja. SvUppslB 11: 1156 (1932).
-PEPPAR. [jfr t. negerpfeffer, eng. negro pepper] bot. om frön från arter av det tropiska trädsläktet Xylopia Lin., särsk. X. aromatica DC. (Habzelia aromatica DC.), vilka användas ss. krydda av negrerna, ”guineapeppar”. Düben Vextr. 92 (1841).
-PLANTAGE. (mera tillf.) med negrer som arbetare. Tegnér (WB) 3: 163 (1817; bildl.).
-POJKE. Callerholm Stowe 87 (1852). Tio små negerpojkar bodde uti Rio. / Den ene for till Kina och så blev det bara nio. Nerman 10Negerpojk. 2 (1916).
-RAS, r. l. m. om den människoras till vilken negrerna höra, den svarta rasen; i sht i sg. best.; äv. (i sht antropol.) gm särskilda egendomligheter karakteriserad större grupp av negrer, negerfolk. Dalman ÅrsbVetA 1826, s. 5. (Kaffrerna äro) hela negerrasens blomma. Essén Eur. 252 (1926). Profilvinkeln .. hos vissa negerraser. Hylin Munn. 1: 131 (1930).
-REPUBLIK. 3SAH 10: 289 (1895). Negerrepubliken Liberia. Almquist VärldH 9: 334 (1934).
-RESTAURANG. (om nordamerikanska förh.) avsedd för negrer. Nordenskiöld IndianPan. 166 (1928).
-RIKE. Palmblad LbGeogr. 234 (1835).
(1 b) -SKEPP. [jfr t. negerschiff] (förr) för transport av negerslavar. Nordforss (1805).
-SKOLA, r. l. f. för negerbarn. Oldendorp 2: 245 (1788).
-SLAV. (om (äldre) utländska, i sht nordamerikanska förh.) neger använd ss. slav. Oldendorp 1: 286 (1786). Europas .. handel med negerslavar från Väst-Afrika. Essén Eur. 188 (1926; om ä. förh.).
Ssgr: negerslav-handel. (förr) Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 19 (1856).
-handlare. (förr) Callerholm Stowe 40 (1852).
-SLAVERI. [till -slav] jfr -slav. Nordforss (1805). Form 1934, s. 121.
-SLAVINNA. jfr -slav. PT 1791, nr 65, s. 3.
-SPRÅK. språk som talas av negrer; äv. (i sht förr, i fackspr.) speciellare, om de språk som talas av negrerna i Sudan, ”sudanspråk”. Oldendorp 1: 241 (1786). Negerspråken i Afrika. Sundevall ÅrsbVetA 1843 44, s. 61. NF 11: 951 (1887).
-STAD. bebodd av negrer. Ödmann MPark 148 (1800).
-STAM. negerfolk; förr äv., i sg. best., om negerrasen. Palmblad LbGeogr. 87 (1835; om negerrasen).
-STAT. jfr -rike. ConvLex. 3: 38 (1824).
-SÅNG. jfr -melodi. Bremer NVerld. 1: 447 (1853).
-SÅNGARE. WoJ (1891).
-TJÄNARE. Backman MännRas. 185 (1935).
-TRUPP(ER). bestående av negrer i militärtjänst. 2NF 17: 1033 (1912).
-TYP. i sht antropol. Thomée Berghaus 2: 18 (1850). En .. primitiv negertyp. 2NF 19: 728 (1913).
-UNGE. (vard.) jfr -barn. Nordforss (1805).
(1 b) -UPPROR~02 l. ~20. särsk. (förr) om uppror av negerslavar. DA 1808, nr 45, s. 2 (om västindiska förh.).
-VISA, r. l. f. jfr -sång. Bremer NVerld. 3: 316 (1854).
-VÄN, m.||ig. person med välvillig inställning till negrerna, i sht till deras emancipationssträvanden, negrofil. AJourn. 1813, nr 6, s. 1.
Avledn. (till 1): NEGERAKTIG, adj. som liknar en neger l. erinrar om förhållanden hos negrer o. d. Heidenstam End. 112 (1889).
NEGERINNA, se negrinna.
NEGERSK l. NEGRISK, adj. (-gersk 1786. -grisk 17521889 (: halft-negriska)) [jfr ä. d. negersk, negrisk, t. negerisch, ä. eng. negrish] (†) som tillhör l. har avseende på l. är kännetecknande för negrerna; neger-. Negriska slafvar. DeFoë RobCr. 42 (1752). (Missionärerna) inrättade .. sit kök aldeles på Negriska sättet. Oldendorp 2: 185 (1788). jfr: Den halft-negriska .. ansigtstypen. Löwenhielm Manning o. Lovett 47 (1889).
NEGERSKA, f. [jfr ä. d. negerske] (†) negress. Oldendorp 1: 387 (1786).
NEGRESS, se d. o.
NEGRID04, adj. [av t. negrid] antropol. som liknar negerrasen, negerliknande, negroid. Backman MännRas. 51 (1935).
NEGRILLO, se d. o.
NEGRINNA032, förr äv. NEGERINNA, f. (negerinna 1786. negrinna 17561927) [jfr d. negerinde, t. negerin] (numera mindre br.) negress. Kalm Resa 2: 478 (1756). Hon .. hade haft negrinnor till kammarjungfrur. Hallström Händ. 34 (1927).
NEGRISK, se negersk.
NEGRITO, se d. o.

 

Spalt N 435 band 18, 1947

Webbansvarig