| Publicerad 1947 | Lämna synpunkter |
NEDAN ne3dan2, adv. o. prep.
I. adv.
1) betecknande att ngt utgår från en plats l. punkt l. ett skikt längre ned; numera bl. ss. förled i ssgr. Iagh åkalladhe titt nampn Herre nedhan vthu kulonne. Klag. 3: 55 (Bib. 1541).
2) (numera i sht i vitter stil) i l. vid den nedersta delen av ngt; nedtill; ofta i förb. med (ss. motsats till) ovan; äv. mer l. mindre bildl. Nedhan på tornen til hwar (dvs. vardera) porten war en kammar. Hes. 40: 38 (Bib. 1541). Een Fiol (dvs. glasflaska), som nedan är paszligen wijd, och bolkot (dvs. bukig), och ofuan hafuer en tämmeligan långan hals. Stiernhielm Arch. F 3 a (1644). Detta nya tredje stånd, som upplöser de gamla stånden och ofvan och nedan alltmera förstärker sin inflytelse, är den så kallade medelklassen. Geijer I. 5: 368 (1847). Hahr ArkitH 268 (1902). — särsk.
a) (numera bl. tillf.) i förb. från nedan, = NED-IFRÅN II 4. Jfrå nedhan vp ått kring om Altaret. 2Mos. 27: 5 (Bib. 1541).
b) i uttr. från ovan (och) till nedan, uppifrån o. ända ned, alltigenom, över hela föremålet o. d. Betrakta, mönstra, (med blicken) mäta ngn från ovan till nedan. Om .. hela hus röta ifrån åfwan til nedan räknas för ogilt hus. Schmedeman Just. 741 (1681). George mönstrade den i rödt och grönt klädde officern från ofvan till nedan. Janson CostaN 1: 72 (1910).
3) (utom i a slutet numera i sht i vitter stil, mera tillf.) längre ned, nedanför.
a) motsv. NED, adv. 1. Den stupande backen, / Som från hans ladgård sluttade brant mot ängen der nedan. Runeberg 1: 27 (1832). Heidenstam NDikt. 145 (1915). särsk. (i skriftspr., fullt br.) motsv. NED, adv. 1 c, i fråga om en skriftlig framställning: längre ned (på sidan); ofta oeg.: längre fram (i skriften, framställningen o. d.). Se nedan! Nordforss (1805). För julklappens invecklade historia redogör jag nedan. Nilsson FestdVard. 29 (1925).
b) (numera bl. tillf.) motsv. NED, adv. 2. Lagförsl. 216 (c. 1609). Ingen bygge så fiskevärk, at han ther med stänger Kongsådra, eller farled, och annars fiskevärk ofvan eller nedan onyttiga giör. BB 17: 4 (Lag 1734). särsk. (†) motsv. NED, adv. 2 a slutet, i fråga om ordning vid placering. Ware den ene (adelsrepresentanten) så gildh som den andre, hwad heller han (vid placeringen i riddarhussalen) står Åfwan eller nedan. RARP 1: 5 (1626).
II. (numera bl. i vitter stil, tillf.) ss. prep.: längre ned än (ngt), nedanför.
1) motsv. NED, adv. 1; numera vanl. ersatt med: nedanför, under. Hülphers Norrl. 2: 2 (1775). Nedan jorden bor jag. Afzelius SæmE 46 (1818). Ett par av de äldre männen gingo ännu med .. byxorna uppfästade nedan knäna med ett band. FoF 1932, s. 158. — särsk.
a) (†) i fråga om utsträckning av ngt: nedom. At Renpelsar .. nå ifrån axlarna och nedan buken. Rudbeck Atl. 1: 822 (1679).
b) (†) motsv. NED, adv. 1 c: under. Til yder mera vissa tricker (dvs. trycker, sätter) iak mith segneth neden thetta breffh. Rääf Ydre 1: 298 (i handl. fr. c. 1550).
2) motsv. NED, adv. 2. OPetri Tb. 75 (1525). Konungen lofvade, at .. regera efter Sveriges Lag de Götiska orter, som han fick nedan Kolmorden och Tiveden. Dalin Hist. 2: 361 (1750). Hedenvind-Eriksson Offerv. 10 (1920). — särsk. motsv. NED, adv. 2 a slutet, i fråga om ordning vid placering; jfr 3 b. Hennes Kong: M:tt satte sig på sijn Tron och seden .. på Wenstra Sidan Rikz Cantzleren Herr Axel Oxenstierna (och) Neden eller baak honom Rikzens Rådh. RARP 3: 185 (1642).
3) (†) motsv. NED, adv. 8; särsk.
a) i fråga om vikt, ålder o. d.: under. Att en mark vägen skal holla tw lodt eth quinthen eth heltt quinthen offuan eller nädhan (utan att det räknas ss. bedrägeri). G1R 4: 332 (1527). Om han enn öffuermaga är nedenn 20 åra gammall. UpplDomb. 2: 9 (1578).
b) i fråga om ordning, rang o. d.: längre ned än, efter, bakom. Hvad Egypti land af visdom skryta må, / Thet måste långt bakom och nedan honom (dvs. den vise Salomo) stå. Kolmodin QvSp. 1: 481 (1732).
c) i uttr. vara nedan ngns tänkesätt, vara (moraliskt) oförenlig med ngns tänkesätt. (Det) vore .. långt nedan mitt tänksätt at nytja (anbudet att flytta till Berlin till att skaffa mig särskilda förmåner). Annerstedt UUH Bih. 5: 8 (i handl. fr. 1777).
III. i substantivisk anv.
1) (†) betecknande ngts nedre del; jfr I 2. Hvad .. som är ofvan eller nedan i et frö, kan ej af de utom varande kroppar determineras. Wallerius Åkerbr. 66 (1761, 1778).
2) (i vitter stil, tillf.) betecknande ngt som befinner sig under l. nedanför ngt; jfr I 3, II. Vi se rummet utbreda sig .. från ett ofvan öfver vår hjässa till ett nedan under våra fötter. Rydberg FilosFörel. 1: 14 (1876).
(I 3 b) -BO, v. (†) bo nedanför (ngn l. ngt). AktsamlKungsådreinst. 383 (1784). Agardh (o. Ljungberg) I. 2: 189 (1853). —
(I 2, 3) -DEL. (numera föga br.) nedre del av ngt, nederdel, underdel; motsatt: ovandel, överdel. Schroderus Os. 1: 138 (1635). Rudbeck Atl. 2: 428 (1689). Hagberg Shaksp. 3: 302 (1848). Östergren (1933). särsk. (förr) om den nedre delen av ett linntyg (för kvinnor). GripshR 1551. Bellman 1: 13 (1794). Levander FattFolk 26 (1934). —
-EFTER, prep. o. adv. (äv. skrivet ss. två ord)
II. (numera bl. starkt arkaiserande, utom i 1 a slutet tillf.) adv.
1) till I 1, 2: nedifrån.
a) = ned-ifrån II 1. Forsius Min. 63 (c. 1613). Schück VittA 1: 33 (i handl. fr. 1617: nedhen effter). Vattnet kom nedanefter. Murberg FörslSAOB (1793). särsk. (i religiöst spr.) för att beteckna ngt ss. varande av jordiskt (i motsats till: himmelskt, gudomligt) ursprung; jfr ned-ifrån II 1 slutet. I ären nedhan effter, och iach är offuan effter. Joh. 8: 23 (NT 1526; Bib. 1917: härnedifrån). Langenskjöld SträcktHänd. 92 (1928).
d) = ned-ifrån II 5. Johan Oxenstierna. Schulle .. heller see att voteringen hade begynts nedan effter. RP 16: 31 (1654). 3SAH XLVII. 2: 118 (1837).
2) till I 2, 3: på den del av ngt som ligger nedanför en viss gräns o. d., nedanför, nedtill. På höfterna, där klänningen var af siden för att nedanefter bli af sammet. SvD(A) 1916, nr 263, s. 9. Östergren (1933; ”ålderdomligt”). —
(I 1, 2) -FRÅN l. -IFRÅN, prep. o. adv. (förr äv. skrivet ss. två ord) [fsv. nidhan fra (2SvDipl. 3: 66); jfr dan. o. nor. nedenfra] (numera bl. tillf., starkt arkaiserande) nedifrån.
2) = ned-ifrån 1 4. Stiernhielm Arch. G 4 b (1644). Molnet utbredde sig nedanifrån horizonten, öfver halfva himmelen. Murberg FörslSAOB (1793).
3) = ned-ifrån II 4. En barklik / Hinna nedanifrån sig småningom sträckte om lifvet (på Dryope). Adlerbeth Ov. 231 (1818).
(I 3 a slutet) -FÖLJANDE, p. adj. (i utpräglat skriftspr., mera tillf.) följande. SDS 1892, nr 286, s. 2. —
-FÖR, se d. o. —
(I 3 b) -LIGGANDE, p. adj. (numera bl. tillf.) belägen nedanför ngt. (Agardh o.) Ljungberg III. 3: 233 (1859). Schröder Timmermärk. 7 (1893). —
(I 3 b) -MED, prep. (äv. skrivet ss. två ord) (†) nere vid o. utmed (ngt). OPetri Tb. 57 (1525). Stranden neden medh åhen. UpplDomb. 3: 155 (1595). —
(I 3 a slutet) -NÄMND, p. adj. [jfr d. nedennævnt, nor. nedennevnt] (i utpräglat skriftspr.) nämnd längre ned (på sidan) l. längre fram (i skriften l. framställningen o. d.). PT 1758, nr 20, s. 4. Til salu finnes nedannämnde Egendomar: 1) Stenforss Järnbruk (osv.). IT 1791, nr 1, s. 3. SvD(A) 1915, nr 334, s. 11. —
(I 3) -OM, prep. o. adv. (förr äv. skrivet ss. två ord) [jfr dan. o. nor. nedenom]
I. prep.; vanl. liktydigt med (o. oftast ersatt av): nedanför, nedom.
1) = nedanför I 1. Starkother .. gaf honom ett stort sår nedan om knät. Verelius Gothr. 26 (1664). Nedanom terrassen, på hvilken vi stodo, fanns liksom en by af små hvita stenhus. Lundgren MålAnt. 1: 43 (1870). Hirn Skrin. 143 (1909).
2) = nedanför I 2. Scyros .. är en Öö uti Archipelago .., Tretton mil nedan om Nigropontus. Ehrenadler Tel. 619 (1723). Andersson Stråkh. 254 (1923).
3) (numera bl. tillf.) i bildl. l. oeg. anv., för att beteckna att ngt i ett l. annat avseende befinner sig längre ned (se ned, adv. 8) än ngt; jfr nedanför I 3.
a) i fråga om tid: (vid en tid som ligger) längre tillbaka än (ngt), före (ngt). (Det gamla paret) hade glömt sig sjelf qvar ett halft århundrade nedanom vår närvarande tid. Bremer Brev 2: 37 (1839).
b) = nedanför I 3 b. Vthi Gudz Saak skulle, effter .. (biskop Felix’) Förordning, Konungens Wilje sättjas nedhan och icke fram om Christi Präster. Schroderus Os. 1: 833 (1635). Hvem vet ej att nedan om det medelmåttiga ligger det rent af dåliga? Geijer I. 7: 368 (c. 1835). Var och en av realskolans klasser nedanom den sjätte. Upsala(A) 1923, nr 296, s. 7. särsk. (†) i uttr. hålla l. anse ngt nedanom sig, anse ngt vara under ens värdighet. Celsius ÅmVetA 1749, s. 14. 2VittAH 4: 279 (1789, 1795).
II. (numera bl. tillf.) adv. Dähnert (1784). Östergren (1933). särsk. (†) i fråga om en skriftlig framställning: längre ned (på sidan), längre fram (i framställningen), nedan; jfr nedanför II 1 slutet. Wieselgren SvSkL 4: 58 (1847). Som jag nedanom skall visa, har (osv.). NordT 1892, s. 623. —
(I 2) -OMKRING, prep. o. adv. (†) (äv. skrivet ss. två ord) nedikring.
I. prep., = ned-ikring I 1. Nordforss (1805). En sextioårig man, nedanomkring hvars skalliga hjessa några tunna silfverlockar blänkte. Blanche Våln. 396 (1847). Dalin (1853).
(I 2) -PÅ, prep. o. adv. (förr äv. skrivet ss. två ord) [jfr fsv. näþan a] (numera bl. tillf.)
I. prep.: på den nedre delen av (ngt), nedtill på (ngt). Nordforss (1805). Nedanpå klädningen är en fläck. Ahlman (1872). Östergren (1933).
(I 2, 3) -SKRIFT. (†) numism. på skådepänning: den skrift som står under det tvärstreck som avskär pänningens nedersta del. 2VittAH 2: 177 (1787, 1791). Murberg FörslSAOB (1793). —
(I 3 a slutet) -SKRIVEN, p. adj.
1) (i utpräglat skriftspr.) skriven l. antecknad (förr äv.: beskriven l. omtalad o. d.) längre ned på sidan l. längre fram i skriften l. framställningen, nedannämnd, nedanstående, följande. Frese VerldslD L 4 a (1726). Haf då äfven tilreds nedanskrefne sauce. Warg 82 (1755). Till Herr W. Ericsson betalar undertecknad Sex månader från nedanskrifne dag Femhundra Riksdaler Riksmynt. Smedman Kont. 5: 25 (1872).
2) (†) undertecknad; äv. i substantivisk anv. Vi nedanskrifne (anhålla osv.). HSH 1: 277 (1743). Hvilket .. uti nedanskrefne vittnens när- och öfvervaro bekräftas. NoraskogArk. 5: 356 (1788). VDAkt. 1800, nr 355. —
(I 3 a slutet) -STÅENDE, p. adj. [jfr d. nedenstaaende, nor. nedenstående] (i utpräglat skriftspr.) jfr -nämnd, -skriven 1. DA 1771, nr 2, s. 1. Heidenstam Dag. 101 (1897, 1909). —
(I 3 a slutet) -TECKNAD, p. adj. (i utpräglat skriftspr.) särsk.: undertecknad. Nordforss (1805). Östergren (1933). —
-TILL, adv. (förr äv. skrivet ss. två ord) [fsv. nidhan til, nädhan til; jfr dan. o. nor. nedentil] (numera bl. i vitter stil, i sht arkaiserande)
1) till I 2: nedtill. VarRerV 6 (1538). Att (alrunan) .. nedantill är menniskoformad och ofvantill har breda blad och gula blommor. Rydberg Magi 127 (1865). Cannelin (1921).
2) (mera tillf.) till I 3: betecknande befintlighet på en plats l. nivå som ligger lägre än en annan varmed denna jämföres; särsk. för att beteckna ngt ss. varande jordiskt (i motsats till: himmelskt, gudomligt). SalOrdspr. 15: 24 (öv. 1536). Djuren, / vilka blott se vad som nedantill är på marken och vägen. Årads Ton 12 (1927). —
(I 3) -UNDER l. -INUNDER, prep. o. adv. (äv. skrivet ss. två ord) [fsv. nidhan undir; jfr dan. o. nor. nedenunder] (†)
I. prep.: nedanför; under. Thess till wisso hängie wij wårtt Secret nedan Vnder thetta breff. G1R 1: 234 (1524). Stadhen Ambracia (är) beläghen nedhan in vnder ett hwast Berg. Schroderus Liv. 636 (1626).
II. adv.: nedanför, (där)under; under ngt o. nedtill; särsk. i fråga om anteckning o. d. på en skrivsida. SkrGbgJub. 6: 133 (1589). Itt pass .., uti hvilket H. K. Maij:ttz titul stoog heel offvan till och Her Salvii nampn nedan under. RP 8: 96 (1640). Rålamb 4: 86 (1690). —
(I 3 a slutet) -UPPRÄKNAD~020, p. adj. (i utpräglat skriftspr.) jfr -nämnd, -skriven 1. SFS 1893, nr 105, s. 2. —
(I 3 a slutet) -UPPTAGEN~020, p. adj. (i utpräglat skriftspr.) jfr -nämnd, -skriven 1. SvT 1852, nr 15, s. 3. —
-VID, prep. (äv. skrivet ss. två ord) [jfr d. nedenved] (†)
1) till I 3 a: nedanför o. vid (ngt), nere vid. Mose .. bygde itt altare nedhan widh berghit. 2Mos. 24: 4 (Bib. 1541; ännu i öv. 1864; Bib. 1917: nedanför).
Spalt N 275 band 18, 1947