Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KOGERSKA l. KOKERSKA, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(kogerska 17881904. kokerska c. 16951885)
Etymologi
[sannol. en folketymol. ombildning av KOGER, utgående från formerna kogers resp. kokers]
(†)
1) = KOGER 2 a. Kokerskan med Cardusen uti. Grundell AnlArtill. 1: 43 (c. 1695). ReglArméenFl. 1788, s. 98. WoJ (1891).
2) sjöt. = KOGER 2 c. Lavén Sjökr. 98 (1854; i fråga om förh. c. 1775). Masterna (på pojaman Brynhilda”, byggd år 1775) stodo i kogerskor och voro fällbara. 2NF 30: 460 (1920).
3) [jfr motsv. anv. av nt. koker] sjöt. = KOGER 2 d. NF 1: 1561 (1876). 2NF 2: 930 (1904).

 

Spalt K 1796 band 14, 1936

Webbansvarig