Publicerad 1933   Lämna synpunkter
INNE ssgr (forts.):
INNE-SITTA. [fsv. inne sitia] (numera bl. i p. pr. o. ss. vbalsbst.)
1) till 1 a, om person: hålla sig inomhus, sitta inne. KKD 8: 274 (1713). Almqvist Amor. 102 (1839).
2) (†) till 1 a δ, om person: sitta fängslad (ngnstädes), sitta i fängelse, ”sitta inne”; äv. i förb. innesitta fängslig. LPetri Kr. 91 (1559). ConsAcAboP 4: 471 (1678).
3) (föga br.) till 1, om sak, i p. pr.: sittande (fast l. kvar) inne (i ngt). KKD 7: 187 (1708). En stöfvel med innesittande fot. Lundin (o. Strindberg) GSthm 233 (1880).
(1 a) -SITTARE.
1) (ngt vard.) person som håller sig inomhus; stugsittare. Heidenstam Alienus 3: 107 (1892). Mörner Hagenbeck 11 (1924).
2) (†) inhyseshjon. Geijer I. 7: 261 (1829).
Ssg (till -SITTARE 1; ngt vard.): innesittar(e)-liv. Levertin II. 2: 27 (1888). Det är ju .. inte underligt (att hon är blek), med ett sådant här innesittarelif som hon för. GHT 1896, nr 103, s. 4.
(1 a) -SKO, r. l. m. sko avsedd att användas (endast) inomhus. GHT 1897, nr 293 A, s. 2. SvD(A) 1917, nr 287, s. 6.
(1 a) -SKODON. jfr -SKO. Svenson Sinnessj. 87 (1907).
(1) -SKRIVEN, p. adj. (†) mat. om figur o. d.: inskriven (i en figur). Swedenborg Reg. 107 (1718). Palmquist Alg. 2: 4 (1746).
(1 c) -SKRÄNKA. (†) innestänga; jfr INSKRÄNKA.
1) med saksubj.: utgöra ett hindrande stängsel o. d. omkring (ngn l. ngt), omsluta; äv. bildl. TRudeen Vitt. 199 (c. 1690). Fabricius Amar. 71 (c. 1740; bildl.).
2) refl. med personsubj.: stänga in sig (ngnstädes). Kolmodin Dufv. 161 (1734).

 

Spalt I 700 band 12, 1933

Webbansvarig