Publicerad 1926 | Lämna synpunkter |
FRIMURARE fri3~mɯ2rare, i vissa trakter äv. 4~100, m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
medlem av frimurarorden (se nedan). Frimurarena. Lindahl (1746; boktitel). Sägner (hava) spridt sig .., att Frimurarne stå i gemenskap med Turkarne, bortstjäla Christna menniskor, särdeles små barn, och skicka dem till Hundturken. Afzelius Sag. 3: 23 (1841). Han var .. hög frimurare. Ödman VårD 1: 45 (1884, 1887). — särsk. ss. första led i bildl. använda ssgr övergående i bet.: hemlig, förstådd blott av invigda.
-BARNHUS~20 l. ~02. barnhus upprättat o. underhållet av frimurare. Schulzenheim IVetA 1760, s. 31. Frimurarebarnhuset i Stockholm stiftades 1753. NF (1882). —
-CEREMONI. —
-GLAS. glas med inetsade frimurareemblem; äv.: glas till formen liknande ett timglas, inom frimurarorden förr användt ss. dricksglas. DA 1824, nr 89, s. 9. —
-GRAD. var särskild av de grader vari frimurarordens medlemmar äro indelade. GT 1788, nr 61, s. 2. —
-HEMLIGHET~102 l. ~200. —
-KORS. Frimurarekorset är sammansatt af 4 likbenta trianglar. NF 8: 1392 (1884). särsk. om Karl XIII:s orden. OPSturzen-Becker (1857) i Sturzen-Becker 1: 270. —
-LOGE ~lå2ʃ.
1) benämning på var särskild av de mindre självständiga avdelningar vari frimurarorden är indelad. Stora Svenska Frimurare-Logen i Stockholm. GT 1788, nr 107, s. 4.
2) sammanträde i en frimurarloge (i bet. 1). Och roade det Hans Maj:t at uti sina rum sjelf hålla en frimurareloge. GJEhrensvärd Dagb. 2: 106 (1780). —
-MYSTIK. Atterbom Siare 4: 5 (1847). Frimurarmystiken, spred rundt om i Europa intresse och smak för det visionära och vidskepliga. 2NF 35: 1175 (1923). —
-ORDEN. benämning på ett i Sv. sedan 1752 (1735) värksamt, vida spridt, i förädlande o. välgörande syfte o. under symboliska former arbetande, hemligt sällskap (orden) med starkt utvecklat ceremoniväsen o. med tystnadsplikt för medlemmarna rörande ordens hemligheter. Lagerbring HistLit. 383 (1748). —
-PROVINS. var särskild av de större grupper i vilka frimureriet är indelat, i allm. omfattande var o. en ett land. Den 18 mars 1780 upprättade hertig Carl särskildt för Sverige den IX:de frimurareprovinsen. KGLeinberg i FoU 19: 207 (1906). —
-RING. fingerring som bäres av frimurare i högre grader (från o. med den åttonde). BoupptVäxiö 1872. —
-SAMHÄLLE~020, äv. ~200. jfr -LOGE. Öfvermästareskapet öfver alla Frimuraresamhällen i riket. SDS 1899, nr 583, s. 3 (1753). —
-SLEV. om murslev använd ss. en betydelsefull symbol inom frimureriet; äv. om murslev i miniatyr avsedd att ss. berlock bäras i urkedjan. DA 1824, nr 106, s. 6. —
-SPRÅK. bildl. (jfr FRIMURARE slutet). Kulissernas och tribunernas frimurarspråk. Vallentin London 498 (1912). —
-TECKEN. tecken varpå frimurare igenkänna varandra; äv. bildl. (jfr FRIMURARE slutet). Backman Dickens Pickw. 2: 229 (1871). —
-UNIFORM. DA 1824, nr 305, s. 3. (År 1797) fastställdes .. af konung Gustaf IV Adolf en frimurareuniform. FoU 19: 207 (1906).
Spalt F 1537 band 8, 1926