Publicerad 1926   Lämna synpunkter
FRIMURARE fri3~mɯ2rare, i vissa trakter äv. 4~100, m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Etymologi
[jfr d. frimurer, t. freimaurer, eng. freemason, fr. franc-maçon (se FRI 5 b o. MURARE); sannol. eg.: murare som på grund av framstående skicklighet lösts från skråbandet, o. som hade rättighet att arbeta, varhelst ett större byggnadsarbete var i gång. Dessa ”frimurare” bildade brödraskap med hemliga igenkänningstecken. Ur de fackliga brödraskapen ha de nuvarande frimurarlogerna utvecklat sig o. ha i samband därmed övertagit det gamla namnet]
medlem av frimurarorden (se nedan). Frimurarena. Lindahl (1746; boktitel). Sägner (hava) spridt sig .., att Frimurarne stå i gemenskap med Turkarne, bortstjäla Christna menniskor, särdeles små barn, och skicka dem till Hundturken. Afzelius Sag. 3: 23 (1841). Han var .. hög frimurare. Ödman VårD 1: 45 (1884, 1887). — särsk. ss. första led i bildl. använda ssgr övergående i bet.: hemlig, förstådd blott av invigda.
Ssgr: FRIMURAR- l. FRIMURARE-BARN. (vard.) barn som får l. fått sin uppfostran på frimurarbarnhus. Afzelius Minn. 143 (c. 1870). —
-BARNHUS~20 l. ~02. barnhus upprättat o. underhållet av frimurare. Schulzenheim IVetA 1760, s. 31. Frimurarebarnhuset i Stockholm stiftades 1753. NF (1882). —
-BRODER. medlem av frimurarorden. SvMerc. 1765, s. 248. —
-CEREMONI. —
-DEKORATION. jfr DEKORATION 1 b. —
-DRÄKT. Nilsson HallMus. 83 (1902). —
-GLAS. glas med inetsade frimurareemblem; äv.: glas till formen liknande ett timglas, inom frimurarorden förr användt ss. dricksglas. DA 1824, nr 89, s. 9. —
-GRAD. var särskild av de grader vari frimurarordens medlemmar äro indelade. GT 1788, nr 61, s. 2. —
-HEMLIGHET~102 l. ~200. —
-KORS. Frimurarekorset är sammansatt af 4 likbenta trianglar. NF 8: 1392 (1884). särsk. om Karl XIII:s orden. OPSturzen-Becker (1857) i Sturzen-Becker 1: 270. —
-LOGE ~lå2ʃ.
1) benämning på var särskild av de mindre självständiga avdelningar vari frimurarorden är indelad. Stora Svenska Frimurare-Logen i Stockholm. GT 1788, nr 107, s. 4.
2) sammanträde i en frimurarloge (i bet. 1). Och roade det Hans Maj:t at uti sina rum sjelf hålla en frimurareloge. GJEhrensvärd Dagb. 2: 106 (1780). —
-MYSTIK. Atterbom Siare 4: 5 (1847). Frimurarmystiken, spred rundt om i Europa intresse och smak för det visionära och vidskepliga. 2NF 35: 1175 (1923). —
-ORDEN. benämning på ett i Sv. sedan 1752 (1735) värksamt, vida spridt, i förädlande o. välgörande syfte o. under symboliska former arbetande, hemligt sällskap (orden) med starkt utvecklat ceremoniväsen o. med tystnadsplikt för medlemmarna rörande ordens hemligheter. Lagerbring HistLit. 383 (1748). —
-PROVINS. var särskild av de större grupper i vilka frimureriet är indelat, i allm. omfattande var o. en ett land. Den 18 mars 1780 upprättade hertig Carl särskildt för Sverige den IX:de frimurareprovinsen. KGLeinberg i FoU 19: 207 (1906). —
-RING. fingerring som bäres av frimurare i högre grader (från o. med den åttonde). BoupptVäxiö 1872. —
-SAMHÄLLE~020, äv. ~200. jfr -LOGE. Öfvermästareskapet öfver alla Frimuraresamhällen i riket. SDS 1899, nr 583, s. 3 (1753). —
-SLEV. om murslev använd ss. en betydelsefull symbol inom frimureriet; äv. om murslev i miniatyr avsedd att ss. berlock bäras i urkedjan. DA 1824, nr 106, s. 6. —
-SPRÅK. bildl. (jfr FRIMURARE slutet). Kulissernas och tribunernas frimurarspråk. Vallentin London 498 (1912). —
-TECKEN. tecken varpå frimurare igenkänna varandra; äv. bildl. (jfr FRIMURARE slutet). Backman Dickens Pickw. 2: 229 (1871). —
-UNIFORM. DA 1824, nr 305, s. 3. (År 1797) fastställdes .. af konung Gustaf IV Adolf en frimurareuniform. FoU 19: 207 (1906).
Avledn.: FRIMURERI, n. frimurarordens värksamhet; äv.: frimurarordens hemliga visdom; stundom övergående i bet.: frimurarorden. Lärlingar uti Fri-Mureriet. Säfström Banquer. O 2 b (1753). GAReuterholm (1787) i FoU 19: 231. ”Det hör till hemligheterna” — sa’ han, som ingick i frimureriet. Holmström Sa’ han 24 (1876). Svenska frimureriets Historia. Thulstrup (1892; boktitel). särsk. bildl. (jfr FRIMURARE slutet); ofta övergående i bet.: inbördes samförstånd, sympati o. gemenskap grundade på gemensamma upplevelser o. intressen, för vilka andra stå främmande. Hasselroth Campe 135 (1794). Det är ett slags det fina vettets frimureri, som förenar den högre societetens alla medlemmar. BEMalmström 7: 399 (1845). Engström Häckl. 287 (1913). —
FRIMURERISK, adj. (†) adj. till FRIMURARE o. FRIMURERI. Sturzen-Becker Reuterholm 90 (1862).

 

Spalt F 1537 band 8, 1926

Webbansvarig