Publicerad 1906 | Lämna synpunkter |
DAGLÖNARE da3g~lø2nare, m.||ig.; best. -en, äfv. -n; pl. =.
person som förrättar (kropps)arbete för daglön; stundom i utvidgad anv.: arbetskarl, arbetare; jfr DAGS-ARBETARE, DAGAKARL, DAGSVERKARE. Fadher, Jagh hafwer syndat j himmelen och för tigh, gör migh såsom en af tina daghlönare. Christ. ordn. H 4 a (1602; Luther: tagloner). Tesslikest skall och inga daghlönare aff sin hussbonde mot sin willie och then contract som the med hwarandra giöra, när the tillhopa komma, till tiänste twingas. Gustaf II Adolf 282 (1626). Möller (1745; under journalier; angifvet ss. förekommande i några provinser). Eric ville ej taga mode af torpare och daglönare. Livin Kyrk. 87 (1781). En Daglönare, som bar en börda, ropade .. hela gatan fram: Agta! agta sig! DA 1793, nr 27, s. 1. Daglönaren, som hvarje dag kan ömsa husbonde, (är) icke .. säker att också hvarje dag bekomma arbete. Agardh Bl. skr. 2: 210 (1846). (Fritjofs saga utgjorde snart) en skatt i daglönarens tjäll som i furstens salar. Böttiger 6: 365 (1847). (Den döpte juden hade) från vandrande krämare .. slagit öfver till bofast daglönare. Benedictsson Folkl. 49 (1887). Den stora olikhet, som (i Skåne) .. gör sig gällande emellan storbondens och daglönarens sätt. E. Wigström i VLS 197 (1888). De fem olika grupperna af arbetsfolk, vanlige statare, friarbetare, daglönare, torpare och yrkesmän. Feilitzen Tjenare 1: 26 (1890). Tendensen bland jordbrukarne är att reducera de fast anstälda arbetarna samt i deras ställe använda daglönare. Fahlbeck Sv. jordbr. afk. 77 (1893). Daglönare äro icke lagstadda, utan arbeta på grund af ett vanligen muntligt aftal för kortare tid, mestadels för daglön eller för stycklön. J. Leffler i Ekon. samh. 2: 142 (1895). Ännu inom ett år, sådant som en daglönares år (dvs. knappt räknadt), skall all Kedars härlighet förgås. Jes. 21: 16 (öfv. 1898; öfv. 1904: såsom dagakarlen räknar året). 5 Mos. 24: 14 (öfv. 1904). — i bild (jfr b). Finns ingenting .. (i vårt medvetande), som säger att vi hafve en sjelfständig grund för allt vårt görande och låtande, .. så äre vi antingen usla daglönare i lyckans tjenst, eller fega slafvar i det främmande godtyckets ledband. Wallin Rel. 3: 220 (1831). — särsk.
a) om vissa vid flottans varf anställda civila arbetare osv., hvilka sedan 1884 räknas till flottans personal o. bilda egen stat; motsatt MÅNADS-LÖNARE; jfr DAGLÖNAR-STAT. Regl. 20 aug. 1805, s. A 4 a. Daglönare vid Varfvet antagas af Varfs-Chefen, uppå Departements-Chefernes förslag, och erhålla af honom vederbörligt antagnings-bevis. Regl. f. styr. o. ekon. v. fl. 1836, s. 41. Med Daglönare förstås så väl de förmän, hvilka äro antagna med viss lön för dag, som ock de handtverkare och öfrige arbetare, hvilkas aflöning på enahanda sätt utgår. Regl. f. fl. 1875, 2: 2. Regl. f. fl. 1899, 1: § 57.
b) bildl. för att beteckna, att en person lefver af tillfällig förtjänst l. förrättar sitt arbete mekaniskt o. själlöst; jfr DAGSVERKARE slutet. Literaturen har sina aristokrater och sina daglönare. SKN 1845, s. 5. Under sina sista år förtjenade Polevoj som literär daglönare sitt bröd hos den mestbjudande. NF 12: 1490 (1888).
-KLASS(EN)~2. den samhällsklass som består af daglönare. Agardh Bl. skr. 2: 215 (1846). J. Leffler i Ekon. samh. 2: 144 (1895). —
-SINNE~20. (Jesus har) varnat sina lärjungar för daglönaresinnet i Guds tjänst — t. ex. i liknelsen om arbetarna i vingården. Beskow Pred. 396 (1901). —
(a) -STAT(EN)~2. benämning på en af flottans civilmilitära stater; jfr MÅNADS-LÖNAR-STAT. Regl. f. fl. 1884, 1: § 10. Daglönarestaten består af: handtverksförmän, sjukvaktare, gesäller och andra arbetare med daglön vid hvardera stationen till det antal ändamålet kräfver. Regl. f. fl. 1899, 1: § 15. —
-SYSTEM~02. (det) system enligt hvilket arbetet förrättas af daglönare. Daglönare-systemet är det patriarkaliska lifvets fullkomliga motsats. Agardh Bl. skr. 2: 214 (1846). —
Spalt D 139 band 6, 1906