Publicerad 1906   Lämna synpunkter
DAGAKARL da3ga~ka2rl l. ~ka2r (da`gakarl Weste), äfv. DAGKARL da3g~ka2r, stundom ~ka2rl, m.; best. -en, äfv. -n; pl. -ar.
Ordformer
(dag(h)karl Rudbeckius Luther Cat. 99 (1667), Hallenberg Hist. 1: 143 (1790), C. F. Dahlgren 1: 159 (1824; i vers), B. E. Malmström 6: 31 (c. 1855; i vers), Topelius Planet. 1: 120 (1886, 1889) osv. daga- G. I:s reg. 7: 143 (1530), Lex. Linc. (1640; under rastrum), Florinus Voc. 126 (1695), Nohrborg 737 (c. 1765), Lidner Sen. skr. 18 (1788), B. E. Malmström 6: 202 (1843) osv. dage- G. I:s reg. 1: 153 (1523), Tegel G. I 1: 79 (1622), Växiö rådstur. prot. 11 april 1722, Ad. prot. 1800, s. 185. dags- Tessin Bref 2: 128 (1754). Anm. Formen dagakarl tillhör numera nästan bl. den högre stilen, under det att dagkarl åtminstone i vissa delar af Sv. är ett brukligt synonym till de vanligare DAGLÖNARE o. DAGSVERKARE)
Etymologi
[fsv. dagha karl af dagher (se DAG; jfr särsk. d. o. I 3 a ε) o. karl (se KARL); jfr d. dial. (Jutland) dagetalskarl]
karl som mot dagspenning utför gröfre arbete, ss. åkerbruks-, grufarbete o. d.; daglönare, dagsverkare; grofarbetare. Dagekarll med liian (skall hafva i betalning) iiij huithe (dvs. fyra vitten) .. Annan dagekarll j skel. (dvs. en skilling). G. I:s reg. 1: 153 (1523). Dagekarle och huszmenn (på Lofön). Därs. 11: 130 (1536). Om tin brodher warder fattigh när tigh, och sälier sigh tigh, så skalt tu icke låta honom göra trälers arbete, vthan han skal wara när tigh såsom en daghakari och en hwszman, och tiena tigh in til Clangåret. 3 Mos. 25: 40 (Bib. 1541). Dannemän alle, menige Bergxmän, dagekarler, Rotekarler, och andre som bruckning haffua wijdh Salaberget. G. I:s reg. 14: 220 (1542). Så smaker och offta en Dagekarl hans bara Brödh, och en kall Wattudryck myckit bättre och liufligare, än en ÖfwerheetzPerson, then aldrakosteligaste Spijs. J. Matthiæ 2: 70 (1644, 1658). Jagh wille, jagh hade en Dagekarl eller en Dragare, ty jag måste än köpa mera Saker. Språk- o. ordb. 223 (1703). I våra tider är det en utrönd sanning, at ju mera Spanmålen och Såfvelen är i vanpris, ju svårare äga handtverkare och jord-idkare at finna arbetare och dags-karlar. Tessin Bref 2: 128 (1754). När solen bortom bergen ilar / Och bådar sjette dagens qväll, / Går dagakarlen hem och hvilar / Till Herrans Sabbat i sitt tjäll. Ps. 1819, 243: 6. En dagakarl med hackan och med skäran. Atterbom 69 (1824, 1854). (Han) nödgades .. under dagarne antingen såga ved eller för öfrigt gå som dagkarl. Carlén Fideikomm. 1: 111 (1844). Den fattigaste dagakarl. Thomander Pred. 2: 273 (1849). I allmänhet räknar man icke till tjenstehjonens class dagakarlar och andra sådana, som för en kortare tid vistas i en annans hus och derunder .. förrätta vissa tjenster. Schrevelius Civilr. 3: 170 (1849, 1858). Odalmannen vardt (på många ställen i andra länder än Sverge) en skattskyldig landbonde eller en fattig dagakarl. Wisén i 3 SAH 4: 199 (1889). Den större medaljen med H. M. Konungens bröstbild (gafs) åt .. dagkarlen (N. N.) .. för 47 års tjenst (på ett ställe i Värmland). PT 1904, nr 256, s. 3. — särsk.
a) oeg.; jfr DAGLÖNARE b, DAGSVERKARE slutet. Anbud har jag att arbeta för andra tidningar, men det är ingen, som jag har full aktning för, och att som dagakarl behandla vitterheten, blyges jag för. J. E. Rydqvist i Tegnérs ppr 346 (1833).
b) (†) om person som gör krigstjänst mot sold. The daghakarlar som boo ther inne (dvs. i Egypten), äro ock såsom gödda kalffuar, men the .. warda alle tilsammans flychtighe, och skola intet kunna bestå. Jer. 46: 21 (Bib. 1541; öfv. 1904: legoknektar).
Ssgr: A (†): DAGAKARLA-BOD. barack l. stuga för grofarbetare. At fogten taghe tomp[t]öre vtåff alla daghakarla bodar .., thet mesta han kan få epter som folkit är vthj huar bodh. G. I:s reg. 7: 391 (1531).
-PENNINGAR. (daghekarla-) afgift som grofarbetare fordom erlade för rättighet att vistas vid o. arbeta i grufva. Därs. 393.
B: DAGAKARLS-300~ l. DAGKARLS30~-ARBETE~020, äfv. ~200. särsk. oeg. Riksdagens dagakarlsarbete, det vill säga arbete i riksdagsutskotten. Billing i 3 SAH 15: 84 (1900).
-BYGGNAD~20. Fiskarbod, magasin, stall, tre dagkarlsbyggnader. PT 1902, nr 198, s. 1.
-LÄGENHET~200 l. ~002. 5 bebyggda torplägenheter samt 2:ne dagkarlslägenheter. Därs. 1903, nr 276 B, s. 1.
-LÖN~2. Lefva fattig och skrifva comedier för en dagakarlslön. C. I. Hallman 132 (1776).
-STUGA~20. Corps de logis .. (och) drängstuga och dagkarlsstuga. PT 1892, nr 231 B, s. 1.

 

Spalt D 98 band 6, 1906

Webbansvarig